Prata med din Elmätare

[nifelheim]

Hur vet man om elmätaren har larm för yttre magnetfält?

[jadler]

bjomo: Jag blev så glad när jag hittade en ringformad magnet i precis rätt storlek att jag inte ens tänkte på vilken magnetisk styrka som vore lämplig. Nu ser jag att IEC 62056-21 anger att magneten/läshuvudet i direkt kontakt med en 2 mm järnplåt skall fästa med en kraft på minst 5 N, på ett avstånd av 2 mm minst 1,5 N. Jag ser inget om maximal godtagbar fästkraft, men min magnet borde ligga ungefär 60 gånger över minimikravet. Det vore väl inte omöjligt att det kan ge andra effekter än de tänkta.

Jag får väl helt enkelt leta vidare.

[bjomo]

nifelheim: Det vet du när Fortum (?) knackar på din dörr...

jadler: Jag vet att det är fel forum (man vill ju inte köpa något som någon annan byggt) men det finns färdiga enheter att köpa.
Exempel (jag känner dock inte till någon av nedanstående och deras villkor):
- www.optical-probe.de/
- http://www.tespro.com.cn/en/

[jadler]

Jag är inte så kinkig. Finns det en färdig enhet till vettigt pris har jag inget emot att ta den genvägen för att sedan snabbare kunna fixa med programmering och analys av tillgänglig information.

Tyska firman tar 70 till 90 € för en enkel prob, det känns inte som ett rimligt pris för mig. Jag är egentligen inte så intresserad av att få signalerna som USB eller RS-232, hellre UART-TTL, och själva komponenterna borde inte kosta många tior. Fördelen med att köpa är väl att det är en testad fungerande lösning med lämplig inkapsling.

[jadler]

Jag har nu äntligen återupplivat min LED-blinksavläsare för elmätaren och installerat den mer permanent, men då dyker en ny fråga upp.

Det finns två LED:ar på mätaren, en märkt "1000 imp/kWh" och en märkt "1000 imp/kvarh". Senaste nio timmarna har jag snittvärden på 1942 W och 170 var. När tvättmaskinen gick såg jag en tydlig ökning av var, när torktumlaren gick ökade W utan synlig skillnad i var.

Kan W i detta fall stå för den totala debiterbara förbrukningen, och var för den reaktiva delen av densamma, eller kan det vara helt uppdelat (W = resistiv last, var = reaktiv last) så att jag debiteras summan av dessa två? Någon som vet?



Tvättmaskin ca 12:20 till 14:00, torktumlare ca 17:30 till 19:45. Variablen var med omvänt tecken för att få den nedåt från noll.

[bjomo]

jadler: nästan helt riktigt.

Nyttoenheterna betecknas W, kW, kWh. Det är den man betalar för.

Skenbara enheter ("totalsumman") skrivs VA (Volt * Ampere helt enkelt), kVA, kVAh. Det är den som nätbolaget dimensionerar för.

Reaktiva enheter betecknas VAr, kVAr, kVArh där 'r' kan ses som ett index för reaktiv storhet. (Men de flesta i elbranschen verkar ha glömt ursprunget så de skriver ett gement 'a': Var, kVar, kVarh.)
Hushåll betalar sällan för den delen, men stora industrier kan få en form av "straffavgift" för stora reaktiva effekter. För att undvika dem så kan man lägga in kompensationskomponenter i nätet, det vanligaste är att man använder kondensatorbatterier för att kompensera för stora induktiva laster.

Nu kommer säkert andra, mer kunniga i ämnet, att hitta hundra fel i det jag skrev men då får du tro dem istället.

[konig7070]

Jag ser då inga fel, men kan tilläga att man nattetid ibland måste faskompensera åt andra hållet med stora reaktorer då induktiva laster (elmotorer och lysrör tex.) stängs av nattetid och då en stor kapacitiv last alltid är inkopplad, hela det svenska elnätet.
Någon som ser några fel?

[jadler]

Är det något i den här stilen:

...eller är det för enkelt? Bilden skall föreställa induktiv/reaktiv effekt på X-axeln, resistiv effekt på Y-axeln, en vektor med summan av induktiv och resistiv belastning/effekt.

Tvättmaskinen startades 19:15:


Jag jobbar fortfarande på att få rätt upplösning för de olika tidsintervallen för att få vettiga diagram med RRD.

[blueint]

4 sekunders mätningar kanske skulle jämna ut det där fyrkantsmönstret?

Tipsar annars om: http://sv.wikipedia.org/wiki/Reaktiv_effekt

[mrzigzag]

Är det något i den här stilen:

...eller är det för enkelt? Bilden skall föreställa induktiv/reaktiv effekt på X-axeln, resistiv effekt på Y-axeln, en vektor med summan av induktiv och resistiv belastning/effekt.

Tvättmaskinen startades 19:15:


Jag jobbar fortfarande på att få rätt upplösning för de olika tidsintervallen för att få vettiga diagram med RRD.

om jag minns rätt från studietiden (10år sen) så kompenserar man med kondensatorbanker precis som tidiagre sagt. Orsaken är den att när man har stora induktiva laster eller kapacitiva så förskjuter man strömen med +45/-45 grader i förhållande till spänningen. Vilket leder till att det går åt mera el för att producera en kw effekt vilket i sin tur leder till högre elkostnader. Kompenserar företaget med kondensatorbanker vid stora induktiva laster kommer deras elkostnad att sjunka pga att man fasförskjuter strömmen rätt igen iförhållande till spänningen. Då blir förhållandet mera likt p=i*u. annars är effekten beroende på cos fi i växelström sammanhang.
kolla in http://www.slidefinder.net/V/V%C3%A4xel ... 6032423/p2 för mer info.

[jadler]

4 sekunders mätningar kanske skulle jämna ut det där fyrkantsmönstret?

Tipsar annars om: http://sv.wikipedia.org/wiki/Reaktiv_effekt

kolla in http://www.slidefinder.net/V/V%C3%A4xel ... 6032423/p2 för mer info.

1. Jag har valt högre temporal upplösning för de kortare tidsintervallen, men skall använda betydligt lägre upplösning för längre intervall. Jag håller på att skriva om min loggning i Python, och använder textfiler för att lagra alla inkommande värden så att jag kan skapa nya rrd-databaser med andra inställningar och fylla dem med data från historiken. Jag har börjat förstå mig på rrd på en lite högre nivå nu, och siktar på att rrd skall lagra precis den upplösning jag önskar för de intervall jag vill visa.

2. På en av bilderna på mrzigzags länk visas värden så här:

Artiklarna på svenska Wikipedia känns inte helt solklara, men på http://en.wikipedia.org/wiki/AC_power verkar det som att denna bild är korrekt.

Om jag nu förstår saken rätt borde jag alltså kunna räkna fram effektfaktorn λ = cosφ ur mina värden på aktiv och reaktiv effekt, P och Q. Om jag inte tänker helt fel borde jag kunna använda λ = sqrt(P² + Q²) / P. (|S| = P * λ, så λ = |S| / P; |S| = sqrt(P² + Q²))

Jag noterar att man på flera ställen, både på svenska och engelska Wikipedia, använder både VAr och var som enhet för den reaktiva effekten Q. Enligt http://en.wikipedia.org/wiki/Volt-amperes_reactive som länkar till http://www.iec.ch/zone/si/si_elecmag.htm är den korrekta SI-enheten faktiskt var, och den introducerades av IEC i Stockholm 1930.

3. När jag kopplade in min avläsningsenhet och hade kabel dragen från huset, USB till UART med +5 och Gnd, fick jag en ganska duktig stöt när jag hade kontakt med jordpinnen från UART-interfacet och kom åt metallen i mätarskåpet. Igår mätte jag upp en växelspänning på ungefär 120 V mellan metallen i skåpet och min signaljord. Datorn är kopplad till ett ojordat uttag, har inga jordade uttag där datorn står.

Kan detta innebära att elskåpet har kontakt med en av faserna, och att jag helt enkelt mäter "halvspänningen" mellan en fas och jord? Jag gissar att jag inte skall testa att ställa mig barfota på den blöta marken och ta ett stadigt tag i elskåpet...

[Borre]

Stöten du fick beror väl på kapacitiv delning i nätfiltret i datorn, det är väldigt låg ström så det är inte farligt. Det försvinner med jordade uttag.

[jadler]

Skulle det göra någon skillnad om jag spänningsmatar med en "väggvårta"? De brukar ju generellt inte ha jordning, europaplugg.

Nu minns jag inte om det var i denna tråd det togs upp, men jag har nu testat och impulserna från fototransistor-kopplingen tar sig fram genom samma CAT5e-kabel med solida ledare ungefär tio meter och kan läsas av lika bra här inne i huset som ute vid mätaren.

[ankan]

Är det någon av er som har använt en liten uC för att kolla längden mellan pulserna som har lust att dela med sig av ritningar och kod.

Känns dumt att uppfinna hjulet på nytt när vi redan har smarta lösningar här på forumet. Jag tror på en variant där en uC kollar längden mellan pulserna och sedan räknar ut en momentan förbrukning samt räknar antalet pulser under en längre tid för att på en fin kurva på förbrukningen, eller får man tillräckligt bra information genom att bara räkna pulserna så att man klarar sig med tex en 1-wire räknare.

Hur som helst är jag ute efter en färdig lösning och gärna med kod som jag kan sätta ihop så jag kan börja logga förbrukningen. Har en linuxburk bara några meter från elmätaren så jag nöjer mig med trådat.

[danielr112]

Jag kör med 1-wire räknare. Läser av den räknaren varje minut. Och det är fullt tillräkligt för mig. då kan jag räkna ut momentan effekt delat på 1 minut. alternativt förbrukad effekt över tid.

Du kan ju läsa av din 1-wire räknare oftare än en ggr per minut om man vill det med.