Anta att målet är att driva TV, Dator och belysning.
Tillgängligt finns solceller och/eller vindkraft 12 - 48V DC + batteribank.
En viktig fråga är hur effektiv man kan göra om 12 - 48V DC till 230V AC. Förlorar man 35% är ju det en ganska "dyr förlust".
Hur effektiva är 12VDC -> 230VAC?
Hur effektivt är det att göra egen 12VAC och sen använda en klassisk transformator för att få 230VAC?
Hur effektivt är det att gå till 230 DC? Många saker är inte så petiga med att det är likspänning. Vinner man på att gå till 230DC med hjälp av switchad DC-DC.
Verkningsgrad: transformator vs switchad. 12DC -> 230AC
Re: Verkningsgrad: transformator vs switchad. 12DC -> 230AC
Mycket belysning kan man köra på 12v. Datorn har 12 5 3,3v så finns kanske smartare sätt än att kräma upp i 230v för att sen ta ner den igen. Samma för datorskärmen sitter trafo till den å.
Re: Verkningsgrad: transformator vs switchad. 12DC -> 230AC
Strömbrytare och sådant påverkas. Jag skulle inte driva saker avsedda för 230V AC med 230V DC. Inte ens belysning.
Om du ska göra 230V AC så bör det vara isolerat från 12V, dvs. du behöver ändå använda en transformator nånstans. Och då är det betydligt smidigare att köra en högre frekvens i transformatorn, kanske 100-400 kHz, direkt från 12 volt. Dock har jag inte så bra koll på hur du smartast gör om detta till 50 Hz AC efteråt. Det blir ju två steg - först till 325V DC, sedan 230V AC.
Om du ska göra 230V AC så bör det vara isolerat från 12V, dvs. du behöver ändå använda en transformator nånstans. Och då är det betydligt smidigare att köra en högre frekvens i transformatorn, kanske 100-400 kHz, direkt från 12 volt. Dock har jag inte så bra koll på hur du smartast gör om detta till 50 Hz AC efteråt. Det blir ju två steg - först till 325V DC, sedan 230V AC.
Re: Verkningsgrad: transformator vs switchad. 12DC -> 230AC
Pulsa en switchtransformator med ett push-pull steg och variera antalet pulser för att få sinus (liknande) vågform.
Re: Verkningsgrad: transformator vs switchad. 12DC -> 230AC
Inverters finns ju många som ligger på över 94% verkningsgrad så det kan man väl köra utan att det gör för ont till sån som man måste ha det (tv kanske)och slå på den när den behövs.
Men dator(det är sämmre verkningsgrad åt andra hållet på många nätdelar) skulle jag köra med en DC/DC från 12-24V och belysningen på 12/24V direkt istället.
Men dator(det är sämmre verkningsgrad åt andra hållet på många nätdelar) skulle jag köra med en DC/DC från 12-24V och belysningen på 12/24V direkt istället.
Re: Verkningsgrad: transformator vs switchad. 12DC -> 230AC
24 V är en rätt bra kompromiss mellan ledningsförluster, utbud av switcherchip och beröringssäkerhet.
Re: Verkningsgrad: transformator vs switchad. 12DC -> 230AC
Moderna nätdelar till datorer har rätt hög verkningsgrad, det är nämligen lag på det i och med EG-direktiv.
Re: Verkningsgrad: transformator vs switchad. 12DC -> 230AC
Som tidigare sagt så är det smartare att driva så mycket som möjligt på 12v direkt.
Levde på 12v + 230v generator (som jag körde på 110v) hela sommaren backat mot ett fritidsbatteri.
Belysning hade jag 12v och 24v glödlampor, samt lysrör för 12v.
24v glödlamporna lyste naturligtvis på halvstyrka.
Effektivaste belysningen i form av ljus/ström var definitivt lysrören.
Men i modern anläggning skulle man klart köra led.
Datorn var ett större problem, då min laptop har en laddare som är på 120w.
Laptopen drar även ström därefter, då den är värre modell.
Laptops äter 18v i laddström, även om de kör 12v internt.
Switchade 120w 12v->18v laptopladdare från eBay visade sig vara för klena.
Orkade inte driva datorn annat än vid fulladdat batteri, och den smälte sedan (!) efter ca 30min.
Tror i efterhand inte den var byggd för mer än 90w eller något, även om den var märkt 120w.
Började slå av och på efter några minuter innan dess död.
Hade även en gammal, men smidig 120w 12v->220v "riktig" trafo från 90-talet liggandes.
Samma bettende när jag laddade min laptop med 220v laddare, att den inte orkade med och slog av och på.
Min Macbook Air fungerade galant med 12v->18v adapter, då den är strömsnålare laptop.
Provade även med "väggladdare" i trafon och mätte upp nästan inga förluster mot den switchade 12v->18v adaptern.
Kommer inte ihåg exakt, men det var kanske 0.5-1A eller så som diffade, vilket i sig är mycket ström, men mindre än väntat.
Det viktiga att tänka på när det gäller 12v->230v nätdelar är att skaffa en som gör sinusvåg.
Har bara hört riktigt illa om de med fyrkantsvåg, nästan ingenting verkar fungera som det ska med dom.
Sinustransformatorerna är dessutom markant dyrare än fyrkantsvågarna.
Switchat ska vara effektivare, men jag tror inte det skiljer så mycket som man tror i förlust mot koppartrafo.
Vet ej, men det är vad jag tror är fallet, baserat på mina egna erfarenheter i sommras.
EDIT:
Min 12v->220v 120w trafo verkade dra mycket mer i onödan när den var olastad.
Tror kanske inte det med en switchad, men under last blev den knappt varm.
Levde på 12v + 230v generator (som jag körde på 110v) hela sommaren backat mot ett fritidsbatteri.
Belysning hade jag 12v och 24v glödlampor, samt lysrör för 12v.
24v glödlamporna lyste naturligtvis på halvstyrka.
Effektivaste belysningen i form av ljus/ström var definitivt lysrören.
Men i modern anläggning skulle man klart köra led.
Datorn var ett större problem, då min laptop har en laddare som är på 120w.
Laptopen drar även ström därefter, då den är värre modell.
Laptops äter 18v i laddström, även om de kör 12v internt.
Switchade 120w 12v->18v laptopladdare från eBay visade sig vara för klena.
Orkade inte driva datorn annat än vid fulladdat batteri, och den smälte sedan (!) efter ca 30min.
Tror i efterhand inte den var byggd för mer än 90w eller något, även om den var märkt 120w.
Började slå av och på efter några minuter innan dess död.
Hade även en gammal, men smidig 120w 12v->220v "riktig" trafo från 90-talet liggandes.
Samma bettende när jag laddade min laptop med 220v laddare, att den inte orkade med och slog av och på.
Min Macbook Air fungerade galant med 12v->18v adapter, då den är strömsnålare laptop.
Provade även med "väggladdare" i trafon och mätte upp nästan inga förluster mot den switchade 12v->18v adaptern.
Kommer inte ihåg exakt, men det var kanske 0.5-1A eller så som diffade, vilket i sig är mycket ström, men mindre än väntat.
Det viktiga att tänka på när det gäller 12v->230v nätdelar är att skaffa en som gör sinusvåg.
Har bara hört riktigt illa om de med fyrkantsvåg, nästan ingenting verkar fungera som det ska med dom.
Sinustransformatorerna är dessutom markant dyrare än fyrkantsvågarna.
Switchat ska vara effektivare, men jag tror inte det skiljer så mycket som man tror i förlust mot koppartrafo.
Vet ej, men det är vad jag tror är fallet, baserat på mina egna erfarenheter i sommras.
EDIT:
Min 12v->220v 120w trafo verkade dra mycket mer i onödan när den var olastad.
Tror kanske inte det med en switchad, men under last blev den knappt varm.
Re: Verkningsgrad: transformator vs switchad. 12DC -> 230AC
Alla omvandlare har en tomgångsförbrukning - ju större omvandlare, ju mer tomgångsförbrukning och låg last på en stor omvandlare gör lätt att dess tomgångsförbrukning är lika stor som de inkopplade apparaterna (som några Watt LED, laddare till telefon etc.)
Med andra ord har man begränsat med kräm så köper man inte en stor omvandlare som skall försörja allt, utan en mindre omvandlare för små-el som ofta vill vara påslagen under långa perioder, en lite större för de tyngre prylarna uppemot 600 Watt om man skall ladda laptop eller driva en fast datorplats med skärm eller ladda sladdlösa hantverksmaskiner, gärna en sådan som automatiskt känner av om last är inkopplat eller inte. Alla nämnda hittills bör vara omvandlare av sinusmodell och man väljer varianter med så låg tomgångsförbrukning som är rimligt möjligt samt om möjligt stänger helt av sig när lasten går under en viss nivå.
Obs mindre switchade aggregat som ansluts till en växelriktare har ofta dålig effektfaktor, så blir inte förvånad om aggregatet börja protestera långt innan den närma sig maxlast, det kan altså börja protestera redan vid 300 Watt 'riktig' last (och lasten drar ström för 600 Watt) på en 600 Watt-växelriktare
För dom riktigt stora fulingarna som bygglampor (om man inte kör LED-varianten), kaffekokare och kanske elplatta samt dammsugare (dock inte om man vill använda varvtalsstyrning då dessa ofta inte går alls bra tillsammans med fyrkantvåg) så kan man ofta köra med fyrkantvågomvandlare då dessa är betydligt billigare när man skall ha stora effekter. Eftersom man använder dessa i situationer där det drar mycket ström och vet att batterierna blir tomma snabbt så så behöver man inte titta på någon automatik för att hålla prisnivån låg.
alternativt så startar man bensin/diesel-generatoraggregat när man skall ha så höga effekter.
---
en knepig historia är om man försöker driva kylskåp - även om kylskåpet bara drar 85 Watt när den väl startat så behöver det ha en omvandlare på över 800 Watt för att över huvudtaget starta. Med andra ord blir tomgångsströmmen för växelriktaren när kyl/frys står still en stor energipost i klass med kylskåpet själv nästan, och här bör man överväga att kylskåpets termostat snarare får styra av och på knappen på själva omvandlaren med en viss påslagsfördröjning innan kylskåpet kopplar till. med största sannolikhet måste man ha sinusomvandlare för att driva kyl/frys - provar man med en stor fyrkantvågomvandlare och om det startar säkert med denna så får man kolla att själva kompressorn inte blir överdrivet varm i jämförelse med när den drivs med sinusvåg.
skall man hantera detta bättre med snålare kyla så får man titta på alternativen i med batteridrivna kylanläggningar som erbjud för båtar, och bygger man egna utrymmen, massor av isolering. - dock se till att kondensorn är fläktskyld och inte en variant som använder sjö/havsvatten för att dumpa värmen.
Med andra ord har man begränsat med kräm så köper man inte en stor omvandlare som skall försörja allt, utan en mindre omvandlare för små-el som ofta vill vara påslagen under långa perioder, en lite större för de tyngre prylarna uppemot 600 Watt om man skall ladda laptop eller driva en fast datorplats med skärm eller ladda sladdlösa hantverksmaskiner, gärna en sådan som automatiskt känner av om last är inkopplat eller inte. Alla nämnda hittills bör vara omvandlare av sinusmodell och man väljer varianter med så låg tomgångsförbrukning som är rimligt möjligt samt om möjligt stänger helt av sig när lasten går under en viss nivå.
Obs mindre switchade aggregat som ansluts till en växelriktare har ofta dålig effektfaktor, så blir inte förvånad om aggregatet börja protestera långt innan den närma sig maxlast, det kan altså börja protestera redan vid 300 Watt 'riktig' last (och lasten drar ström för 600 Watt) på en 600 Watt-växelriktare
För dom riktigt stora fulingarna som bygglampor (om man inte kör LED-varianten), kaffekokare och kanske elplatta samt dammsugare (dock inte om man vill använda varvtalsstyrning då dessa ofta inte går alls bra tillsammans med fyrkantvåg) så kan man ofta köra med fyrkantvågomvandlare då dessa är betydligt billigare när man skall ha stora effekter. Eftersom man använder dessa i situationer där det drar mycket ström och vet att batterierna blir tomma snabbt så så behöver man inte titta på någon automatik för att hålla prisnivån låg.
alternativt så startar man bensin/diesel-generatoraggregat när man skall ha så höga effekter.
---
en knepig historia är om man försöker driva kylskåp - även om kylskåpet bara drar 85 Watt när den väl startat så behöver det ha en omvandlare på över 800 Watt för att över huvudtaget starta. Med andra ord blir tomgångsströmmen för växelriktaren när kyl/frys står still en stor energipost i klass med kylskåpet själv nästan, och här bör man överväga att kylskåpets termostat snarare får styra av och på knappen på själva omvandlaren med en viss påslagsfördröjning innan kylskåpet kopplar till. med största sannolikhet måste man ha sinusomvandlare för att driva kyl/frys - provar man med en stor fyrkantvågomvandlare och om det startar säkert med denna så får man kolla att själva kompressorn inte blir överdrivet varm i jämförelse med när den drivs med sinusvåg.
skall man hantera detta bättre med snålare kyla så får man titta på alternativen i med batteridrivna kylanläggningar som erbjud för båtar, och bygger man egna utrymmen, massor av isolering. - dock se till att kondensorn är fläktskyld och inte en variant som använder sjö/havsvatten för att dumpa värmen.
Re: Verkningsgrad: transformator vs switchad. 12DC -> 230AC
Smartast och billigast tror jag är om man försöker köra spis, värme och kyl/frys på gasol i största utsträckning. Vet i och för sig inte om vad kostnaden skulle vara om man hade solpanel, men inbillar mig att slitage på utrustning för spis, kaffekokare och kyl är en faktor som gör gasolen lönsam.
En vanlig gasolkyl ställd på max kan jag intyga inte har några problem att frysa det mesta innehållet i alla fall, även om inte till många minusgrader; frös allt utom ölen
Gasolpåfyllning på ett riktig ställe, inte mack eller camping; kostar inte alls så mycket.
Vill minnas att min stora tub som körde min kylbox kostade 220kr att fylla och räckte nästan två månader. Körde boxen på max nästan hela tiden, fryste saker hela tiden; tyckte det mest var kul
Även om naturligtvis en rimligare inställning på boxen hade varit mer ekonomisk, tror nog jag skulle kunna krämat ur mycket mer än två månader på en snålare inställning.
En vanlig gasolkyl ställd på max kan jag intyga inte har några problem att frysa det mesta innehållet i alla fall, även om inte till många minusgrader; frös allt utom ölen
Gasolpåfyllning på ett riktig ställe, inte mack eller camping; kostar inte alls så mycket.
Vill minnas att min stora tub som körde min kylbox kostade 220kr att fylla och räckte nästan två månader. Körde boxen på max nästan hela tiden, fryste saker hela tiden; tyckte det mest var kul
Även om naturligtvis en rimligare inställning på boxen hade varit mer ekonomisk, tror nog jag skulle kunna krämat ur mycket mer än två månader på en snålare inställning.
Re: Verkningsgrad: transformator vs switchad. 12DC -> 230AC
Rusta hade i alla fall i somras "lägsta pris-garanti" på AGA gasol (men det är möjligt att andra märken går att hitta billigare).
