Bygga ljusbågsugn ?

[rikkitikkitavi]

Någon har praktisk erfarenhet av att bygga ihop en ljusbågsugn och har lite erfarenheter att dela med sig av?

Syftet är att kunna hetta upp föremål så långt det går . Atmosfär antingen luft, eller kolmonoxid.

Hur ljusbågen fungerar är jag medveten om, inga problem att designa en induktans som strömbegränsning etc etc.

/Rickard

[eppi]

I en sådan brukar man väl inte smälta t.ex. något som inte leder el? Tacka vet jag knallgas låga där är kräm att smälta det mesta. Och knallgas är lätt att göra för "elektriskt" folk.

[Electricguy]

Tja, det går ju att koka vatten genom att köra en jävla massa ström genom det, men det är ju inte speciellt rent efteråt.. Och det blir ändå ingen ljusbåge av det.

[YD1150]

Har funderat på det med för att kunna smälta andra metaller
än Zink och Aluminium. Gäller att hitta ett lämpligt kärl
som tål värmen, grafitdeglar bör fungera men de kostar nog en slant.

De tester jag har gjord med "ljusbågssmältning" är att sten
går bra att smälta. Ser lite annorlunda ut när sten bubblar.
Pinnsvetsen tycker däremot inte om kontinuerlig drift, doften av varm lack
märks innan överhettningskyddet går in.

Smälta koksalt går också, luktar klor då.

Svetsskärm är ett måste, en ljusbåge mellan kolelektroder avger
ett starkt vitt ljus, temp ca 3800-4200 grader Celsius.
En lucka från en skrotad mikrovågsugn fungerar som extra skydd om det är något glödande som sprätter iväg.


Ex på kolstavar:

http://www.gardinpersson.se/produkter/p ... lstav_esab

Ett gammalt torrbatteri (R20) har också en kolstav men det är lite skitigt att plocka ur den.

[säter]

Går det inte att skala ned en riktig elektrostålugn?

[rikkitikkitavi]

De ugnarna bygger på att ljusbågen brinner mellan smälta och elektrod. Jag tänkte att ha två elektroder faktiskt som den brinner mellan , istället för värmeelement. Till sist blir det varmt som f-n ändå, givet att man har effekt nog att täcka för förlusterna.

Man kan börja med grafitelektroder i luft, efter ett tag har allt syret förbrukas i ugnen och bildat kolmonoxid pga jämvikten mellan C+ CO2 <=> 2 CO och då är det endast sublimering av grafiten som gäller.

Strömkälla någon form av trafo på 230V 16A ialla fall, samt någon jättespole i serie som strömbegränsare. Har funderat på hur man skall kunna reglera bågens spänning och ström, det behövs nästan en variabel spole eller ngn form av lågohmigt effektmotstånd.

Tror väl man behöver rätt höga spänningar om man vill ha lite vettiga ljusbågslängder?

[säter]

"Strömkälla någon form av trafo på 230V 16A ialla fall, samt någon jättespole i serie som strömbegränsare. Har funderat på hur man skall kunna reglera bågens spänning och ström, det behövs nästan en variabel spole eller ngn form av lågohmigt effektmotstånd."
Jag tycker det låter som att ett vanligt svetsaggregat skulle duga.

Varför ska du ha strömbegränsning?
Vill man inte ha så hög bågspänning som möjligt?

"Tror väl man behöver rätt höga spänningar om man vill ha lite vettiga ljusbågslängder?"
Vilken båglängd har du tänkt?

[YD1150]

En trafo på 24V 20A skapar en rätt stor ljusbåge redan den.
Men en trafo på typ 50V 40A och en lämplig drossel på primärsidan gör att ljusbågen kan bli 2-3cm lång.
Sen löser inte "proppen" så ofta heller.

En pinnsvets är bra att börja och labba med, den har strömbegränsning inbyggd.

[svanted]

billiga pinnsvetsar har inte duty cycle på 100%, men använder du en dyrare kan du köra den kontinuerligt...
eller så bygger du en mha en elmotor och en stor bilgenerator...

[rikkitikkitavi]

En trafo på 24V 20A skapar en rätt stor ljusbåge redan den.
Men en trafo på typ 50V 40A och en lämplig drossel på primärsidan gör att ljusbågen kan bli 2-3cm lång.
Sen löser inte "proppen" så ofta heller.

En pinnsvets är bra att börja och labba med, den har strömbegränsning inbyggd.

det låter bra!
spolen strömbegränsas eftersom ljusbågen har negativ impedans, ökar du strömmen MINSKAR spänningen över bågen => strömrusning.

Det är inte omöjligt att hitta 48V trafos av ganska stora VA tal, som tål 100% belastning kontinuerligt. Tom billigt ibland.
DE har dock låg läckinduktans så man behöver en serieinduktans (primär eller sekundärsida)

svetstrafos har hög läckinduktans.

[svanted]

tror det efterssom VA talet anges vid 100% duty....
att en billig pinnsvets inte har 100% duty betyder bara att trafon e.g. är mindre än effekten man belastar den med.

[rikkitikkitavi]

Ja, precis som en mikrovågsugnstrafo.

Underdimensionerade kärnarea, för lite koppar etc drar också upp tomgångsström => I¨^2R förluster och magnetförluster, allt för att spara pengar.

Jag har en 1650VA ringkärna(2*28+2*22V) liggandes tex, den tål 100% last oavbrutet, kanske tom lite till med forcerad kylning på den och så har jag ett gäng mindre trafos man kan seriekoppla tex.

[säter]

eller så bygger du en mha en elmotor och en stor bilgenerator...

Med svetsaggregat menade jag en roterande omformare.
Då behövs väl inga drosslar och liknande?
Dessa har tomgångsspänning på 80V och inbyggd strömbegränsning.

Är det någon nackdel att köra DC istället för AC?

[rikkitikkitavi]

DC ljusbågar har fördelen att ena polen (är det +, minns inte ) värms betydligt mera som den är ett elektriskt ledande objet som skall värmas går det snabbare.

Men man får betänka risken för elektrokemiska reaktioner med DC, tex smälta av salter etc.

[YD1150]

Det är lättare att tända en ljusbåge med DC än AC, ljusbågen slocknar i nollgenomgången vid AC.
Strömbrytare gjorda för AC bör inte användas för DC, gäller för stora strömmar typ 10-tals A.
Risken är stor att man smälter ner kontakterna. Brödrosten tyckte inte om 220VDC i alla fall

Pluspolen blir varmare då ström flyter från - till +. Då elektronerna lämnar av sin rörelseenergi på elektroden ansluten till plus
så blir pluspolen något varmare. Sen är joner inblandade i strömtransporten också.