Spänningen på ingångar till pic'ar får vara max VDD+0.3V.
Ett exempel:
Man har 12V till en spännings-regulator(5V) till matningen på en pic.
En givare får sin matning från 12V innan sp.reg.
Givarens utgång går via en spänningsdelning (c:a 4V ut) som är kopplad till en ingång på pic'en.
Givaren kommer ge 4V direkt när man lägger spänning på apparaten men kondingarna efter sp.reg kommer fördröja matningen till pic'en.
Alltså kommer ingången få en spänning som är över VDD+0.3V i en kort stund.
Kan pic'en ta skada av att en ingång får högre spänning än VDD under uppstart.
Pic. Spänning in>VDD
Skada och skada, det kan man inte vara säker på.
Men man ligger utanför Microchips spec och de ger ingen garanti för
att det *ska* fungera.
Man kan fördröja spänningen till givaren, så att Vdd hinner stabilisera sig.
Eller lägga en diod med lågt framspännigsfall (schottky) från spänningsdelaren
till Vdd.
Notera att du kan ha samma problem with power-off, om spänningen till
givaren av någon anledning ligger kvar längre än Vdd.
Men man ligger utanför Microchips spec och de ger ingen garanti för
att det *ska* fungera.
Man kan fördröja spänningen till givaren, så att Vdd hinner stabilisera sig.
Eller lägga en diod med lågt framspännigsfall (schottky) från spänningsdelaren
till Vdd.
Notera att du kan ha samma problem with power-off, om spänningen till
givaren av någon anledning ligger kvar längre än Vdd.
Som sodjan skriver är det bra att alltid lägga skydd på ingångar från givare etc. Kag brukar lägga en bav99 kopplad till vdd och gnd närmast ic:n och sedan en resistor för att begränsa felströmmen. Mellan resistorn och ingången kan du även sätta en kondensator tex. 100n samt även en kondensator efter resistorn för att äta upp de värsta transienterna. Vill du vara riktigt säker lägger du även en transientskyddsdiod direkt på ingången från givaren tex SM6Txx också.
Jag försöker sammanfatta lite(rätta mig om jag har missuppfattat något(vilket jag säkert har)):
sodjan rekommenderar schottky-diod och rehnmaak föredrar switch-diod(bav99).
Jag är inte så bra på dioder men jag antar att dessa har liknande egenskaper.
Den översta dioden är sodjans helhetslösning, den gör så att spänningen från givaren kommer ätas upp av kondingarna mellan VDD och GND(som ej är med i bild) vid tex uppstart.
Trans.skyddsdioden "kortsluter" en ev. transient som ligger långt över VDD.
Den nedre dioden är lite mer långsökt men skyddar ingången om det kommer en negativ spänning från givaren (borde inte Trans.skyddsdioden även fylla den funktionen?).
Är det så du menar med kondingarna rehnmaak?
sodjan rekommenderar schottky-diod och rehnmaak föredrar switch-diod(bav99).
Jag är inte så bra på dioder men jag antar att dessa har liknande egenskaper.
Kod: Markera allt
BAV99
+--->|----VDD
|
Givare----+--Motstånd--+---------------------+----Ingång
| | |
| | Trans.skyddsdiod |
Konding = +---|<--+ = Konding
| | | |
| +---|<--+--GND |
GND BAV99 GND
Trans.skyddsdioden "kortsluter" en ev. transient som ligger långt över VDD.
Den nedre dioden är lite mer långsökt men skyddar ingången om det kommer en negativ spänning från givaren (borde inte Trans.skyddsdioden även fylla den funktionen?).
Är det så du menar med kondingarna rehnmaak?
Ser bra ut, men flytta ut transientskyddsdioden och sätt den först (längst till vänster). Dessa transientskyddsdioder har rätt hög kapacitans (ca 1n) så om du har snabba signaler från givaren kan flankerna bli rätt slöa.
Du har helt rätt att det kanske är överdrivet att ha en diod till gnd också men eftersom bav99 är en dubbeldiod så kostar det inget extra att koppla den till gnd också.
Du har helt rätt att det kanske är överdrivet att ha en diod till gnd också men eftersom bav99 är en dubbeldiod så kostar det inget extra att koppla den till gnd också.
Korrekt?
Kod: Markera allt
BAV99
+--->|----VDD
|
Givare----------+-----+--Motstånd--+-----------------+----Ingång
| | | |
| | | |
+------|>-----+ = Konding | = Konding
| Trans.skyddsdiod | | |
| | +---|<----GND |
GND GND BAV99 GND
Det är en lösning som funkar. Nu var de ju dessutom bara vid spännings tillslag det kunde bli såhär. MEn behöver inte montera fler komponenter än nödvändigt.sodjan skrev:> Eller så utnyttjar man PICens interna klampdioder,
Nej.
Man ska inte *avsiktligt* använda dessa i en design, de är inte avsedda för det.
När dessa ledar garanterar inte Microchip att processorn för övrigt
fungerar enligt databladet längre.
Hur många konsument prylar är kontruerade enligt alla rekomendationer. Kan man ta bort en komponent så gör man det. Jag kommer att lita på den inbyggda dioden tills jag får bra argument för att inte göra det. Jag har sett lösngar där man kopplar nätspänning rakt in på en PICingång med en serieresistans. Men du kanske har andra erfarenheter.
Jag håller INTE med. Det är ganska hårda krav för att uppfylla EMC direktivet. Har du varit på ett EMC-lab vet du vad som krävs för att klara sig... Med denna koppling klarar du lätt kabellängder upp till 18 meter. Visst, är det en givare som sitter monterad på kretskortet utan anslutning till omvärden räcker det troligen med en resistor och de inbyggda clampingdioderna.
Jag förstår ingenting...
Klampdioderna är ett *SISTA SKYDD*, ingenting som skall användas i normal drift.
Att det finns exempel på "ful-kopplingar" ändrar ingenting...
Du får naturligtsvis göra som du vill, men det är oansvarigt och amatörmässigt att rekomendera det till andra.
Om jag har bromsar ?
Nä för f-n, bara man kör försiktigt så går det bra !
Klampdioderna är ett *SISTA SKYDD*, ingenting som skall användas i normal drift.
Att det finns exempel på "ful-kopplingar" ändrar ingenting...
Du får naturligtsvis göra som du vill, men det är oansvarigt och amatörmässigt att rekomendera det till andra.
Om jag har bromsar ?
Nä för f-n, bara man kör försiktigt så går det bra !
