Såja det var bättre!.
Att förklara funktionen i text för en sådan här koppling är nästan omöjligt.
Men principen är att kondensatorerna laddas upp via R2 alternativt genom lysdioden & laddar ur sig via Emitter diodern i transistorn. Så när den ena transistorn har slutits då tvingar den kolektor kondensatorn att byta polaritet & när kondensatorn har nått tröskelvärdet på 0,7V så trigas den andra transistorn igång & så blir det ett snurrande hjul av det hela.
Hoppas någon annan kan förklara detta fenomenet bärrte än jag
Då kommer det att gå tillräckligt mkt ström genom bägge R2 för att bottna transistorn, dvs Collectorn på bägge trisserna är c:a 0.2 V över jord och lysdioderna lyser.
Tänk dig nu att man sänker spänningen på ena basen litegranna, det leder till mindre basström och att collectorn åker upp. Kretsen är alltså lite som en inverterare. Högre spänning in ger lägre spänning ut och vice versa.
Notera att R2 är c:a 100 ggr större än R1, så utresistansen är mycket lägre än inresistansen, alltså kan man se det som två logiska inverterare där R2 fungerar som en svag pullup för att etablera arbetspunkten.
Utgången på den ena är kopplade via en kondensator till ingången på den andra och vice versa.
Tänk dig att kretsen får vara i vila, utan kondensatorerna. Då är bägge utgångarna L och bägge ingångarna dragna till H av R2. Kretsen är stabil.
Nu kopplar vi in kondningarna. Kretsen har fortfarande L på utgångarna och H på ingångarna. Men, nu kommer en liten störning från omgivningen, t.ex. en radiovåg eller nåt. Säg att Homer som går på tv kommer å petar till ena basen på Inverterare 1 så den sjunker.
Då kommer utgången på Inv1 att börja stiga. Detta leder till att kondensatorn till ingången på Inv2 laddas upp lite mer.
När Homer försvinner å släpper ingången på inv1 kommer utgången att sjunka ner igen, detta leder till att ingången på inv2 sjunker, eftersom kondensatorn laddades upp lite nyss så kommer basen att strypas och Inv2 kommer att ha hög utgång ända tills kondensatorn är uppladdad igen (via RB) och inte stryper basen.
Under tiden kommer kondensatorn som går till inv1 att laddas upp av den höga utgången på inv2, och när inv2 väl går låg igen kommer inv1 att bli helt strypt (och gå hög) ända tills dess kondensator blivit uppladdad via Rb.
Under tiden laddas kondensatorn till inv2 upp av höga utgången på inv1 och när inv1 går låg igen stryps inv2 och går hög... och så fortsätter det.
I steady state när den blinkar på funkar det sågär:
10 Inv1 går låg och stryper inv2 som går hög. Den höga utgången laddar kondensatorn till inv1
20 Inv2 går låg när dess ingångskonding laddats upp av RB och detta leder till att inv1 stryps och går hög ända till dess ingångskonding laddats upp av RB
30 goto 10
Det är alltså Kondensatorns urladdningstid via RB som bestämmer frekvensen. Ju högre R*C ju lägre frekvens.
Ra bestämmer bara strömmen genom lysdioden. Om Ra inte är 10-100 ggr större än Rb så funkar inte kretsen då ingången blir för tungdriven. Om RB är mer än B*Rb så orkar inte Rb dra så mkt ström att utgången blir låg och då funkar inte heller kretsen, så jag skulle säga att
Bestäm Rb och för önskad frekvens, välj sedan Ra
Rb*10 < Ra < Rb*B
Edit: ah, fagge han före :)
Fagge: Tja, bättre? Längre blev det iaf :)
Edit2: Lite humor att precis den där blinkkretsen användes av skolans elektronikförening när vi höll en nybörjarkurs i kretskortsetsning :). Jag har etsat 20 kretskort till såndadär blinkblinkar :)