Hur funkar den inringade delen av kretsschemat?
'ExternPowr' är alltså den externa spänningsmatningen som ansluts till kortet. Vad gör resistorerna (R17, R18), schottky-dioden(D2), transient-dioden (D1).
Misstänker att det är skydd för polvändning och transienter men hur funkar det?
Jag tänkte byta den linjära spänningsregulatorn ()L7805 mot en switchad eftersom den blir för varm nu. Bör jag ha dessa komponenter beskrivna ovan med eller?
Hjälp med hur kretsschema fungerar..
Hjälp med hur kretsschema fungerar..
Du har inte behörighet att öppna de filer som bifogats till detta inlägg.
Senast redigerad av blueint 22 mars 2013, 23:38:00, redigerad totalt 1 gång.
Anledning: var: Elektronikhjälp
Anledning: var: Elektronikhjälp
Re: Elektronikhjälp
Det där ser absolut ut att vara en vettig lösning för att skydda sig mot störningar från kraften.
Re: Hjälp med hur kretsschema fungerar..
Min gissning är att D1 är för polvändningsskydd och D2 är nån form av överspänningsskydd?
Motstånden är jag oxo nyfiken på... nån form av strömbegränsning?
Motstånden är jag oxo nyfiken på... nån form av strömbegränsning?
Re: Hjälp med hur kretsschema fungerar..
D1 är en Shottkydiod (minimalt spänningsfall) som skyddar mot felpolarisering.
D2 är en zenerdiod som skyddar mot överspänning. Men zenerdioder tål inte obegränsat med ström, därför finns R17 & R18 med, ansluter man "alldeles för hög" spänning kommer R17 & R18 att eldas upp snabbt och effektivt. De är billiga att ersätta.
D2 är en zenerdiod som skyddar mot överspänning. Men zenerdioder tål inte obegränsat med ström, därför finns R17 & R18 med, ansluter man "alldeles för hög" spänning kommer R17 & R18 att eldas upp snabbt och effektivt. De är billiga att ersätta.
Re: Hjälp med hur kretsschema fungerar..
D2 är en zenerdiod, troligtvis en 30V.
Det är en halvågslikriktare som ger likspänning
till 7805. #30V in på en sådan är nog på gränsen va den mäktar
med. Dessutom behövs inte mycket ström för att den ska bli
varm med 25V över sig.
Det är en halvågslikriktare som ger likspänning
till 7805. #30V in på en sådan är nog på gränsen va den mäktar
med. Dessutom behövs inte mycket ström för att den ska bli
varm med 25V över sig.
Re: Hjälp med hur kretsschema fungerar..
Men om man får korta pulser av högspänning så klarar konstruktionen att ta hand om det.
Re: Hjälp med hur kretsschema fungerar..
Men bara så korta att kondensatorerna
fungerar som låg impedans. Zc = 1/(2*pi*f*C)
fungerar som låg impedans. Zc = 1/(2*pi*f*C)
Re: Hjälp med hur kretsschema fungerar..
4kTRB: nu är du nog inte riktigt med...
Kondensatorerna har inget med saken att göra! Och halvvågslikriktning är det definitivt inte tal om! Det skulle kräva en laddningskondensator och 1µF är INGET att snacka om i detta sammanhang!
Grejen är att vid D2's zenerspänning börjar den leda, oftast en bita innan. Detta gör att det drar ström genom R17 || R18 och D2. Om det är en "långvarig" överspänning beror slutresultatet på hur kylningen via kopparen på mönsterkortet ser ut men är det en snabb överspänning av en signifikant karaktär lär R17 || R18 stryka med illa kvickt pga. den effekt som avsätt i dom.
Men i vanliga fall (puls från t.ex. nära åsknedslag) kommer R17 || R18 och D2 att bli lite ljumma pga. den kortvariga energi som avsätts - och det är allt.
Kondensatorerna har inget med saken att göra! Och halvvågslikriktning är det definitivt inte tal om! Det skulle kräva en laddningskondensator och 1µF är INGET att snacka om i detta sammanhang!
Grejen är att vid D2's zenerspänning börjar den leda, oftast en bita innan. Detta gör att det drar ström genom R17 || R18 och D2. Om det är en "långvarig" överspänning beror slutresultatet på hur kylningen via kopparen på mönsterkortet ser ut men är det en snabb överspänning av en signifikant karaktär lär R17 || R18 stryka med illa kvickt pga. den effekt som avsätt i dom.
Men i vanliga fall (puls från t.ex. nära åsknedslag) kommer R17 || R18 och D2 att bli lite ljumma pga. den kortvariga energi som avsätts - och det är allt.
Re: Hjälp med hur kretsschema fungerar..
D2 är INGEN zenerdiod, utan en transientskyddsdiod, vilken har helt andra egenskaper än en zenerdiod.
I detta fallet har den Vbr på 30V, dvs den har ett skarpt knä vid runt 30V eller snarare mellan 28,5 och 31,5V den klampar 75A vid 53V i 8/20us
I detta fallet har den Vbr på 30V, dvs den har ett skarpt knä vid runt 30V eller snarare mellan 28,5 och 31,5V den klampar 75A vid 53V i 8/20us
Re: Hjälp med hur kretsschema fungerar..
Nu var kanske en närstående åsknedslag inte den bästa exempel på pulser då dessa kan vara ganska drastiska...
Om motstånden håller eller inte för en puls beror helt på vad det är för motstånd - är det metallfilm så smäller dom direkt vid en skarpare puls då det blir för mycket värme på alldeles för lite ledande area i metallfilmen - skall det hålla så är det massa-motstånd och därefter trådlindade motstånd, det sistnämda kan ha nackdelen att vara en smula induktiva.
Metallfilmsmotstånd är inte kända för att vara transienttåliga och var inget man skulle ha i strömvägen för en ev. strömpuls i tex telefonilinjekort mm. om de just inte skulle agera som 'säkringar'
---
Om man tittar i VISHAY:s datablad för refererade motstånd R17 och R18 och i för diagrammet för single pulse så räcker det med en puls på 3.2 Ampere eller 21.8 Volt spänningsfall under 200 µs över 6.8 Ohms motstånden (0.014 Joule eller Ws) för att det skall ge samma förändring i resistansen som 8000 timmars drift, medan det räcker med en puls på 1.23 Ampere eller 8.26 Volt över motståndet om (ur)laddning är 40 ms (0.4 Joule eller Ws)
Med andra ord kan så enkel sak som ganska stor elektrolytkonding på insidan stressa ganska mycket vid strömanslutning till yttre strömkälla - nu är det förvisso 2 motstånd parallellt här men jag skulle nog inte säga att ingången är speciellt stryktålig för transienter om man inte avser att avbrott i motstånden är en önskad felläge.
Om motstånden håller eller inte för en puls beror helt på vad det är för motstånd - är det metallfilm så smäller dom direkt vid en skarpare puls då det blir för mycket värme på alldeles för lite ledande area i metallfilmen - skall det hålla så är det massa-motstånd och därefter trådlindade motstånd, det sistnämda kan ha nackdelen att vara en smula induktiva.
Metallfilmsmotstånd är inte kända för att vara transienttåliga och var inget man skulle ha i strömvägen för en ev. strömpuls i tex telefonilinjekort mm. om de just inte skulle agera som 'säkringar'
---
Om man tittar i VISHAY:s datablad för refererade motstånd R17 och R18 och i för diagrammet för single pulse så räcker det med en puls på 3.2 Ampere eller 21.8 Volt spänningsfall under 200 µs över 6.8 Ohms motstånden (0.014 Joule eller Ws) för att det skall ge samma förändring i resistansen som 8000 timmars drift, medan det räcker med en puls på 1.23 Ampere eller 8.26 Volt över motståndet om (ur)laddning är 40 ms (0.4 Joule eller Ws)
Med andra ord kan så enkel sak som ganska stor elektrolytkonding på insidan stressa ganska mycket vid strömanslutning till yttre strömkälla - nu är det förvisso 2 motstånd parallellt här men jag skulle nog inte säga att ingången är speciellt stryktålig för transienter om man inte avser att avbrott i motstånden är en önskad felläge.
Re: Hjälp med hur kretsschema fungerar..
R17 och R18 är metallfilmsmotstånd och är nog meningen att dom ska fungera som en 'säkring'.
Hur skulle man kunna skydda kretsarna från höga transienter utan att behöva byta komponenter (R17, R18) efter att en hög transient uppstått?
Hur skulle man kunna skydda kretsarna från höga transienter utan att behöva byta komponenter (R17, R18) efter att en hög transient uppstått?
Re: Hjälp med hur kretsschema fungerar..
Detta är en hel vetenskap och mycket handlar om vad det är fört typ av transienter man skall skydda sig emot.
att skydda emot en EMP-puls kräver annan lösning än att göra det mer åsktåligt, vilket fortfarande inte löser problemet med indisk elkraft där det kan komma 350 Volt på 230V vägguttagen under kanske flera sekunder etc. vid nätomkopplingarna
Man kan säga att de gamla nätaggregaten baserade på EI och toroid-transformatorer så låg väldigt mycket av skyddet i själva transformatorn med sin stora termiska massa och begränsade frekvensgång, sin serieinduktans och lätt går i mättnad och kortsluter vid överspänningar utan att det syns så mycket på sekundärsidan...
att hitta en lösning som skyddar mot all detta blir stort, komplicerat och dyrt utan istället nöjer man sig med lösningar där felutfallet inte blir för stort i den tänkta kundkretsen och det är inget man får till rätt första gången. En superoptimerad sådan lösning är tex. energisparlampor där inte allt för många få gå sönder innan utlovade drifttiden...
att skydda emot en EMP-puls kräver annan lösning än att göra det mer åsktåligt, vilket fortfarande inte löser problemet med indisk elkraft där det kan komma 350 Volt på 230V vägguttagen under kanske flera sekunder etc. vid nätomkopplingarna
Man kan säga att de gamla nätaggregaten baserade på EI och toroid-transformatorer så låg väldigt mycket av skyddet i själva transformatorn med sin stora termiska massa och begränsade frekvensgång, sin serieinduktans och lätt går i mättnad och kortsluter vid överspänningar utan att det syns så mycket på sekundärsidan...
att hitta en lösning som skyddar mot all detta blir stort, komplicerat och dyrt utan istället nöjer man sig med lösningar där felutfallet inte blir för stort i den tänkta kundkretsen och det är inget man får till rätt första gången. En superoptimerad sådan lösning är tex. energisparlampor där inte allt för många få gå sönder innan utlovade drifttiden...
Re: Hjälp med hur kretsschema fungerar..
Varför har man valt en NPO kapacitans för 'C3' där den spänningsmatningen ansluts. Finns det nån fördel med den typ av kapacitans just där?
