El med ved - eller små grenar då

[bellasoda]

Jag lekte med en liten demonstrationsmotor i glas när jag pluggade fysik, regeneratorn på den var av en härva av tunn stål- eller koppartråd, liknande stålull.

Företaget som jag jobbade förut lödde regeneratorer i vakuumugn åt Kockums, före min tid där tyvärr, så jag vet inget om konstruktionen...

Jag lekte också med en liten demonstrationsmotor i glas när jag pluggade fysik. Rättare sagt teknisk fysik på chalmers i Göteborg. Du också?

[Krille Krokodil]

Icke-teknisk fysik i Lund, mekanik-termodynamik-ellära-optik/atomfysik var vad vi hade första terminen, i slutet var där 1 vecka när man fick experimentera och redovisa något ganska valfritt, jag lekte med den där Stirling-motorn.

[MiaM]

Är det lättare att få en rotationstätning gastät, än att gastäta en kolv?

Jag har funderat på om man inte kan ha hela vevhuset gastätt, så det bara är utgående axel som behöver tätas.
Hmm, nej, det går ju inte nej...

Poängen var väl att att generera el? I så fall borde det väl gå att bygga in hela maskineriet i en tät kapsling fylld med samma gas som i "systemet", och med lagom tryck?

Elen fixar man väl genom att ha generatorn inne i kapslingen?

Även om tanken då är att det ska vara 100% väte så skulle jag nog ändå valt en generatorkonstruktion helt utan släpkontakter, för att undvika gnistor.

[Krille Krokodil]

Att kapsla in allt hjälper inte om man inte har en pump som trycker in den gas som läcker ut.

Väte är otäckt, bättre att köra på helium. Har glömt detaljerna men det handlar väl om att välja en gas med få frihetsgrader och därmed få stor tryckförändring per Joule.

[danei]

Men du slipper rörliga tätningar. Det gör det hela mycket lättare.

[Krille Krokodil]

Nä, arbetskolven behöver fortfarande tätning. Kolven som flyttar gasen däremot skulle det teoretiskt kunna gå att kapsla in och flytta med magneter el. dyl.

[danei]

Ja tätning behöver man ju, men den behöver inte tåla alls samma tryck, och konsekvensen av ett litet läckage är inte alls samma.

[Krille Krokodil]

Tätningen behöver tåla precis lika högt tryck och varje läck kommer att försämra motorns prestanda precis lika mycket. Det är bara leksaksmotorer som arbetar vid atmosfärstryck, skall man ha ut effekt förladdar man motorn med ett antal atmosfärers tryck.

[säter]

Tätningen behöver tåla precis lika högt tryck och varje läck kommer att försämra motorns prestanda precis lika mycket.

Jo, men arbetsgasen läcker inte ut ur "systemet" lika lätt.
Kolvtätningarna behöver inte vara tätare än kolvringarna i vanlig bilmotor.

[MiaM]

Man kan givetvis ha högre tryck även på "atmosfären" innanför en helkapsling. Det var åtminstone så jag tänkte. Med rätt val för trycket där så torde man kunna få läck ut och läck in mellan "kapslad atmosfär" och "maskinerients interna tryck..." att nå jämnvikt så att man endast behöver se till att det är rätt tryck i denna "kapslade atmisfär". Eller?

Utan att faktiskt veta så antar jag att det är avsevärt lättare att leda ut elenergi genom en trycktät kapsling än att leda ut mekanisk energi ur densamma.

[danei]

Krille Krokodil: Tänk ett par varv till.
Det är tycket ovanför kolven om är viktig för effekten. Trycket på undersidan kvittar fullständigt så länge det är konstant. Så det är inget problem att ha samma som medeltrycket i motorn.

[Krille Krokodil]

Motorer som krämar ut lite effekt kan ligga med 30, 40 bars förladdning, ett tryckkärl som rymmer hela mekaniken håller för 150-200 bar (5 ggr säkerhetsmarginal) blir en rejäl stålklump. Sedan tror jag inte man någonsin vill ha ett högre tryck från den sidan med smörjmedelsblandad gas så att sådan kan komma in i det heta utrymmet och regeneratorn. En kapsling av bälgtyp och en liten pump med filter som kan trycka tillbaka läckande gas ser jag som mer realistiskt.