Hej,
Hur ser lösningen ut principiellt för en balanserad Li-ion / Li-po laddare som kan ladda samtidigt som batteriet driver en last?
Jag skulle vilja driva en laddare med en solpanel, men samtidigt kunna ta ur ström ur batterierna.
/ Robin
Balanserad Li-ion / Li-po laddning med last.
Re: Balanserad Li-ion / Li-po laddning med last.
Spontant skulle jag säga att det inte spelar någon roll om du tar ut en last, om inte laddaren är "för" smart och avbryter om spänningen sjunker eller batteriet aldrig blir fullt.
Är inte någon direkt expert på området, men en LiPo-laddare är väl inte mycket mer än ett CC/CV supply + övervakning, och balanseringen görs genom att dra lite ström ur celler som ligger högt.
Är inte någon direkt expert på området, men en LiPo-laddare är väl inte mycket mer än ett CC/CV supply + övervakning, och balanseringen görs genom att dra lite ström ur celler som ligger högt.
Re: Balanserad Li-ion / Li-po laddning med last.
LiPol/LiIon tål inte att ligga på flytande laddning på samma sätt som man gör med blybatterier utan att sänka spänningen en liten bit och samtidigt bli av med ca 30% av totala kapaciteten (dvs. batteriet laddas aldrig riktigt fullt)
Det jag sett med flytande laddning för LiIon/LiPol är 4.1 Volt/cell, annars brukar brytpunkten när man bryter strömmen helt för fulladdat LiIon/LiPol-batteri vara vid 4.2 Volt/cell och när strömmen gått ned till mellan 5-3% av dess Ah-märkning + en tidsgräns på 3 timmar oavsett om batteriet blir laddat eller inte under laddtiden - dvs. strömmen går aldrig ned till riktigt 0-värde på strömmen om man ligger på 4.2 Volt/cell under långa tider och batteriet åldras fort och kan bli farlig (metallisk litium fälls sakta ut och Lithium-joner oxideras och blir inaktiva i batteriet).
LiIon-systemet är så känsligt att det räcker med några mV fel på laddspänningen och laddtiden för att det skall påverka livslängden i avgörande grad.
Det jag sett med flytande laddning för LiIon/LiPol är 4.1 Volt/cell, annars brukar brytpunkten när man bryter strömmen helt för fulladdat LiIon/LiPol-batteri vara vid 4.2 Volt/cell och när strömmen gått ned till mellan 5-3% av dess Ah-märkning + en tidsgräns på 3 timmar oavsett om batteriet blir laddat eller inte under laddtiden - dvs. strömmen går aldrig ned till riktigt 0-värde på strömmen om man ligger på 4.2 Volt/cell under långa tider och batteriet åldras fort och kan bli farlig (metallisk litium fälls sakta ut och Lithium-joner oxideras och blir inaktiva i batteriet).
LiIon-systemet är så känsligt att det räcker med några mV fel på laddspänningen och laddtiden för att det skall påverka livslängden i avgörande grad.
Re: Balanserad Li-ion / Li-po laddning med last.
Ok, tack.
Men hur fungerar det i en bärbar dator med LiIon/LiPo-batterier? Är det så att när batterierna laddas så är de helt frånkopplade, dvs att inget strömuttag sker? Det externa spänningsagget drivers således datorn helt.
Skulle NiCd/NiMH vara mer lämpade för flytande laddning? Har ni några förslag på en krets där?
Men hur fungerar det i en bärbar dator med LiIon/LiPo-batterier? Är det så att när batterierna laddas så är de helt frånkopplade, dvs att inget strömuttag sker? Det externa spänningsagget drivers således datorn helt.
Skulle NiCd/NiMH vara mer lämpade för flytande laddning? Har ni några förslag på en krets där?
Re: Balanserad Li-ion / Li-po laddning med last.
Precis så fungerar det i laptop - du kan tom. i vissa fall ställa in att det bara laddar till 80-90% för att öka batteriets livsläng en bit till då dom sista 20% till fulladdning åldrar batteriet väldigt mycket. LiIon-batterier mår inte bra att lagras fulladdade någon längre tid då batteriet åldras fort i det stadiet, rekommendationen brukar vara ca 50% laddstatus för långtidslagring.
Blybatterier är det vanligaste för flytande laddning - men även dessa mår bättre att kopplas ifrån sin 13.6V laddspänning per 12V-block och slå på laddning igen när det går strax under 13 Volt om man skall ha riktigt lång hållbarhet.
stationär NiCd-batterier är mer sällsynt pga. prislappen men kan också användas för floating och används företrädesvis i varma teknikrum där blybatterie bara kanske håller ett år eller så...
små NiCd i R6-storlek så kör man ofta istället konstanströmsladdning men där brukar batterierna efter ett antal år gå i kortslutning pga. att kadiumet bygger nålar genom den tunna isoleringen mellan plattorna när dom är i laddad stadie (vilket inte händer på dom stationära trågbatterierna) - sådana batterier skall långtidsförvara nästan helt tomma - i övrigt är NiCd-batterier nästan odödliga trots fruktansvärd elektrisk och termisk misshandel.
NiMh är känsligare för höjd temperatur (cerium-magnesium legeringen börja svetta ut den uppsugna vätet igen pga. temperaturen) och förut så kunde de gå i termisk rusning och batteriet förstördes - idag med lågsjälvurladdande batterier så sitter vätet hårdare i legeringen och tål hetta bättre - dock är dessa inte alls lika tåliga som de gamla NiCd-batteriern som mycket väl kunde fungera med bra hållbarhet i nära koktemperaturer...
Vet inte hur det är idag - men förut så fick man använda speciella NiMh-batterier av ganska låg kapacitet om de skulle konstanströmladdas under obegränsad tid i ersättning för gamla NiCd-batterier då laddsystemet bestod för det mesta av ett motstånd till strömkällan... dagens NiMh batterier på 2700 mA som man köper i affären har inte regenereringsytor nog för att koppla tillbaka bildade vätet och syret till vatten igen i en kontinerlig process utan förr eller senare så börja cerium-legeringen att oxideras av syret som läcker över från nickel-elektroden och batteriet tappar i kapacitet.
NiMh ökar också sin självurladdning drastiskt vid varma miljöer vilket kan göra att batterierna är tomma trots konstanströmsladdning då självurladdningen är större än laddströmmen...
det som är svåra med NiCd och NiMh, speciellt av cylindrisk typ, är att det är väldigt svårt att bedömma laddningsstatus bara genom att mäta batteriets polspänning när batteriet är oanslutet - du kan se när det är nyladdat och när det är nära tom - men mellan 20 - 80% laddstatus så har den i stort sett samma polspänning.
---
att välja backuplösning är inte lätt och har man inte låg vikt, litet utrymme eller extrema temperaturer som krav så är det allt som oftast blybatterier som används då även priset per Ah är rimligt och hållbarheten tillräcklig bra.
Blybatterier är det vanligaste för flytande laddning - men även dessa mår bättre att kopplas ifrån sin 13.6V laddspänning per 12V-block och slå på laddning igen när det går strax under 13 Volt om man skall ha riktigt lång hållbarhet.
stationär NiCd-batterier är mer sällsynt pga. prislappen men kan också användas för floating och används företrädesvis i varma teknikrum där blybatterie bara kanske håller ett år eller så...
små NiCd i R6-storlek så kör man ofta istället konstanströmsladdning men där brukar batterierna efter ett antal år gå i kortslutning pga. att kadiumet bygger nålar genom den tunna isoleringen mellan plattorna när dom är i laddad stadie (vilket inte händer på dom stationära trågbatterierna) - sådana batterier skall långtidsförvara nästan helt tomma - i övrigt är NiCd-batterier nästan odödliga trots fruktansvärd elektrisk och termisk misshandel.
NiMh är känsligare för höjd temperatur (cerium-magnesium legeringen börja svetta ut den uppsugna vätet igen pga. temperaturen) och förut så kunde de gå i termisk rusning och batteriet förstördes - idag med lågsjälvurladdande batterier så sitter vätet hårdare i legeringen och tål hetta bättre - dock är dessa inte alls lika tåliga som de gamla NiCd-batteriern som mycket väl kunde fungera med bra hållbarhet i nära koktemperaturer...
Vet inte hur det är idag - men förut så fick man använda speciella NiMh-batterier av ganska låg kapacitet om de skulle konstanströmladdas under obegränsad tid i ersättning för gamla NiCd-batterier då laddsystemet bestod för det mesta av ett motstånd till strömkällan... dagens NiMh batterier på 2700 mA som man köper i affären har inte regenereringsytor nog för att koppla tillbaka bildade vätet och syret till vatten igen i en kontinerlig process utan förr eller senare så börja cerium-legeringen att oxideras av syret som läcker över från nickel-elektroden och batteriet tappar i kapacitet.
NiMh ökar också sin självurladdning drastiskt vid varma miljöer vilket kan göra att batterierna är tomma trots konstanströmsladdning då självurladdningen är större än laddströmmen...
det som är svåra med NiCd och NiMh, speciellt av cylindrisk typ, är att det är väldigt svårt att bedömma laddningsstatus bara genom att mäta batteriets polspänning när batteriet är oanslutet - du kan se när det är nyladdat och när det är nära tom - men mellan 20 - 80% laddstatus så har den i stort sett samma polspänning.
---
att välja backuplösning är inte lätt och har man inte låg vikt, litet utrymme eller extrema temperaturer som krav så är det allt som oftast blybatterier som används då även priset per Ah är rimligt och hållbarheten tillräcklig bra.
