Kam-generatorer och step-recovery dioder

[AndersG]

RFTI0412_Wyatt.pdf

Tänkte köra sneakvarianten i fig 4, men fig 8 verkar ju kul. Frågan är vad man kan hitta för moderna motsvarigheter till HP5082-xxxx?

[hcb]

Intressant.
Han skriver:
"These can be a standard signal diode, a Schottky diode, a step recovery diode (SRD) or even a high frequency (2-3 GHz) emitter-base junction."
Betyder det att en HF-transistor med hög fT skulle fungera för ändamålet om man använder EB-diodsträckan?

eBay har förstås SRD till rimliga priser. Se här.

[AndersG]

Som jag förstår det så ja, en HF-trissa borde fungera. BFS17 eller liknande. Såg även någon som föreslog att man använde en vanlig PIN-diod.

[hcb]

Ja, huvudsaken är väl att få så snabba omslag som möjligt för att få ett högt innehåll av övertoner.

[AndersG]

Testar med sneakvarianten först.

[E Kafeman]

Fig 4 är en dålig konstruktion då spektrumet blir mycket oförutsägbart. Villkoret för hur mycket dioden ska klippa blir beroende av lastens förmåga att ladda ur kondensatorn. En kam-generator vill man ska generera någorlunda stabil spänningamplitud över användbara frekvensspektrat, oavsett last. En antenns påverkan, sett över ett brett frekvensområde kan bli väldigt märklig och man försöker mäta S21 på en sådan antenn vet man inte om resulterande frekvensgången är relaterad till antennen eller tillkortakommanden på signalen generatorn lämnar.

Har byggt en och annan kam-generator på en snarlik princip. Ersätt dioden med en billig SMD RF NPN trissa samt ett relativt stort motstånd till jord. 1 kOhm kan vara lagom att börja med. Från trissans kollektor en spole 10 nH till Vcc. Bygg ytterligare två transistorsteg förbundna med en kondensator på typ 1 pF istället för 27pF. Frekvensgången kan justeras genom att ändra kondensator och motståndet mellan bas och jord. Mina kamgeneratorer av denna typen brukar få hyggligt stabila amplituder från 50MHz till 2GHz men allt beror på hur HF-mässigt man kan bygga Vcc och jord.
Ett tips är att ta ett PCB med fullt jordplan, helst inte mindre än 50*50 mm. Lägg en 10 mm bred tejpremsa tvärsöver. Ovanpå tejpen läggs en koppartejp, lika bred. Det blir Vcc. Fixera CU-tejpen genom att ödsla med SMD kondensatorer, 0402 10 pF, vid alla kritiska punkter där något ansluts och dekorera med några 10nF. Resten kan byggas som luftslott SMD komponent direktlödd mot nästa SMD komponent alldeles ovan jordplanet. Kritallen kan gärna vara SMD som man evt löder fast på rygg. Använd mer tejp som stödisolering mot jord vid behov. Undvik trådbyglar, löd komponenten direkt mot jord eller direkt mot nästa komponent.
Beroende på val av trissa kan man få oerhört brett spektra men jag är sällan intresserad av mer än 2-3 GHz.
En 7805 brukar få stå för stabiliseringen. Allt bör absolut skärmas in, vilket man göra genom att läggga på asken från en Läkrol plåtask och hellöda direkt på kretskortet. RF skickas till en SMA kontakt av chassityp via ett motståndsnät för utimpedans 50 Ohm för att försäkra sej om att kamgeneratorn påverkas obetydligt av lasten. Välj dämpningen så att uteffekten i 50 Ohm blir en jämn siffra. Är man mån om att inte skräpa ned spektrat i närområdet så filtreras spänningmatningen via en genomföringskondensator i plåtburken. Utan filtrering har signalen en oerhörd förmåga att leta sej in i mätkedjan bakvägen.
Överkurs är att bygga ett L-nät efter kristallgeneratorn, för att justera för renast möjliga spikar på de högre frekvenserna.

Detta är ett typiskt bygge som man varierar efter principen, man tager vad man haver och inga komponentvärden är absoluta.
Induktansen i serie med kollektorn måste vara av typ som inte har SRF på för låg frekvens och se till att den ena induktorn inte kopplar för hårt med nästa induktor.
Vid problem med att få till snygg frekvensgång, kolla så att trissorna inte bottnar eller går extremt över eller underlastade.

[hcb]

Man tackar för informationen. Du verkar ha styr på det där med RF

>ödsla med SMD kondensatorer, 0402
Har du någon aning om hur skelögd och fipplig jag är? Men det kanske går bättre att löda mot ett kopparlaminat än mot ändan av en bit semi-rigid koax, för där kändes det som om 0805 var gränsen för min nuvarande lödförmåg gick ...

[E Kafeman]

Jag är nog minst lika fipplig men man vänjer sej vid pillet. Löder sällan så STORA komponeter som 0402, det blir mest 0201 och en och annan ännu mindre.
0402 går bra att löda med rätt handstöd och bra belysning men för mindre komponenter använder jag mikroskop och man får passa på att löda när lödspetsen darrar förbi på rätt ställe.
Nu kan man nog välja större komponenter också, det handlar mest om att komponenten ska vara duglig för frekvensen i fråga och att få till förlustfria (=>korta) förbindelser.

[AndersG]

Hehe, jag löder under stereomikroskop. Annars ser jag inget.

Åter till kammen. En bild däger ju mera än 1k ord, så menar du ngt i stil med:


Fast med de komponentvärden du föreslog?

[E Kafeman]

Ja schemat ser bra ut men hade nog reducerat till någon pF in på trissorna för att inte stressa dom och få jämnare slutlig frekvensgång.
Valet av kringkomponenterna för basen är för att få olinjär klippning av basströmmen (därav utan bias) för succesivt vassare övertonsbildning i varje transistorsteg.
Valet av komponenterna på kollektorsidan är för att motverka att i transistorn skapade övertoner får lägre amplitud än inkommande grundton ut från nästa transistor-steg genom att använda relativt små serie-kondingar och låg kollektor-induktans.
Alternativ förklaring är successiv diskanthöjning.
Motståndet 2.2MOhm kan hellre bli 1k till jord och minska 100n tills 14MHz inte längre bottnar utsidan på trissan.