Sparka igång antik rörvoltmeter Philips GM6008

[MiaM]

Hej forumet!

På senaste ETA-auktionen köpte jag en gammal rörvoltmeter. Tanken var mest att ge några futtiga kronor för en fin låda med ett rejält vridspoleinstrument, men efter att ha lyft på locket så blev jag sugen på att sparka igång instrumentet som det är.

radiomuseum, fler bilder på annan site, ännu fler bilder. OBS att på den sista länken så ser man bara en probe-kabel komma ut ur instrumentet, medan man ser två på den näst sista. Mitt instrument har två kablar, vad jag förstått så fanns det två olika utföranden.

Det jag undrar är vad jag bör tänka på innan jag slår på strömmen. Jag har vridtrafo så jag kan "mjukstarta" instrumentet.

Regenerering av elektrolyt? Kontrollmätning av misstänkta kondingar som är kända att paja?

Jag har hittat servicemanual här, tyvärr inte så bra kvalitet men å andra sidan är inga komponenter skadade så det går att se rent fysiskt märkning på komponenterna. Jag lär ta bilder av alla komponenter före jag provkör, tråkigt om nåt motstånd blir bränt och jag inte vet vilket värde det hade.

[Andy]

Kul instrument, klart du ska rädda det.
Visuell inspektion och rengöring av hela kretsen in i detalj med rätt ljus och en basic koll med multimetern (resistans) är en start. Tänk på var du mäter om du har en ohmmeter med hög utspänning, instrumentet är ett 200uA.
Att ta bilder på alla komponenter är en mycket bra ide, om möjligt en formering av elektrolyterna vilket ger en viss trygghet.
Jo en variac och skyddsglasögon är absolut inte fel vid uppstart, sedan gäller beredskapsnivå röd för lukt, hörsel och syn så att man snabbt hittar ”nödstoppen” vid avvikelse!

Detta bör bli en projekt tråd.

[MiaM]

Det verkar som om det bara finns den stora elektrolyten och två småkondingar som över huvud taget skulle kunna tänkas ställa till problem ifall de strular. De små kondingarna heter C2 och C3 och går till nån slags genererad "mittnolla" för att ge en lågpassfilterfunktion, och vid läck skulle de kunna påverka arbetspunkten på ett par av rören. Det är inte Wima-kondingar, utan röda av det för mig okända fabrikatet EROID. bild på snarlik konding, kanske inte exakt de aktuella värdena.

Är det en bra eller dålig idé att använda instrumentets egen nättrafo för att reformera dubbelelektroluten? Jag googlade lite och såg tips på att köra 30k 5W i serie med kondingen (lär göras separat per halva, eller kanske två motstånd samtidigt) från en DC-spänningskälla som ger lika hög spänning som kondingen är märkt med.

Om jag ska behöva skrämma fram 500V själv så lär jag få plocka två 350V-kondingar från moderna switchnätagg och göra en spännindsdubblarkoppling och mata den med vridtrafo (+ isolertrafo).

Det verkar i alla fall vara väldigt lättservat kring kondingen (och allmänt).

En underlighet är att vridspoleburken har tre anslutningar, "jord" och "före/efter skyddskomponent" eller nåt sånt, kanske. Undrar varför det ingår i vridspoleinstrumentets kapsling.

[Oblivion]

äsh det brukar inte vara så kinkigt att dra igång de här sakerna, att bygga en extern formeringshistora är bara onödigt, om du är orolig att kondingarna ska explodera så kör hela grunkan på vridtrafon och vrid upp spänningen stegvis under en halvtimme.

jag har startat många många saker ifrån samma tidsperiod och det har varit ytterst få problem med några prylar, elyterna har aldrig varit ett problem på någon sak dock.

tuta och kör!

[MiaM]

Det kanske funkar hyggligt just eftersom det är rörlikriktare, uppvärmningsfasen av likriktarröret borde ge en "snabbomformning" som iaf måste vara mycket bättre än en halvledarlikriktare...

[HUGGBÄVERN]

äsh det brukar inte vara så kinkigt att dra igång de här sakerna, att bygga en extern formeringshistora är bara onödigt, om du är orolig att kondingarna ska explodera så kör hela grunkan på vridtrafon och vrid upp spänningen stegvis under en halvtimme.

Eller sätt ett rejält motstång på kanske 1Meg till kondingen.

[MiaM]

HÄR föreslås 30k i serie med kondingen.

HÄR verkar lite högohmigare motstånd föreslås, men inte hela 1Mohm. (den mer avancerade kopplingen är för att också få lämpligt spänningaggregat. Eftersom det lär bli en engångsgrej för min del så lär jag inte bygga den delen utan som sagt köra vridtrafo & co).

HÄR tycker nån att man inte bör köra vridtrafo om man har rörlikriktare eftersom rören mår dåligt av att köras med underspänning på glöden. Iofs kan jag ju som sagt lätt (tillfälligt/permanent) ersätta likriktarröret med t.ex. 2st 1N4007 eller liknande. Där tycker de att man ska köra 100k 1W.

Många bud men de verkar säga ungefär samma sak, en tiopotens hit eller dit kan kanske kvitta.

Nu var det bara orken som fattas, det vanliga dilemmat

[hcb]

>Många bud men de verkar säga ungefär samma sak, en tiopotens hit eller dit kan kanske kvitta.

Precis. Kör en faktor två på allting, helst på logskala

Skämt åsido, jag tror inte att katoderna tar någon större skada av litet underspänning under en kort tid. Mina minnen om hur sådana uppför sig är litet rostiga, men jag har för mig att iaf direktupphettade volframkatoder med toriuminblandning skall driftas vid avsedd arbetstemperatur så att toriumet i kan diffundera ut till ytan i takt med att det förbrukas.För de oxidkatoder som dina rör har tror jag inte att drifttemperaturen spelar någon som helst roll (utöver att få tillräcklig emission, förstås).

- Rörnörd som märker av att det var några år sedan han läste om sådant