Alternativ till dvärgbrytare med K karakteristik (K Automat)

[joerik]

Hej!

Jag har ett litet problem som jag skulle vilja se om någon vet om det finns en alternativ lösning/produkt till?

Vi har en elektronisk dimmerutrustning till gatubelysning. För att skydda utrustningen så finns en K automatsäkring.
I detta skåp så har vi diazet-säkringar för grupperna vilket man inte vill ändra på.

Där denna utrustning kommer ifrån så används dock automatsäkringar som gruppsäkringar. Detta fungerar ju då helt OK eftersom om det blir ett kabelfel / kortslutning på en grupp så löser gruppsäkringen.

Men med diazet-säkringar för grupperna så blir resultatet att vid kabelfel så går K automaten före de tröga gruppsäkringarna vilket gör att all belysning slocknar, istället för bara en grupp som är det man önskar.

Jag har läst på lite och sett detta:
>Dvärgbrytare består av termisk utlösare för överlastskydd samt elektromagnetisk utlösare som kortslutningsskydd. Dessa båda utlösare är oberoende av varandra.

Så vad som skulle behövas är en säkring/skydd som endast har överlastskyddet på samma sätt som K automaten men inte kortslutningsskyddet (för det får gruppsäkringarna ta)?

Om K -automaten klarar 20% av märkströmmen i en timme så ska detta också klaras av ersättaren. Så är det någon som vet om det finns något liknande, en smältpropp eller något slags termisk motorskydd som kan göra jobbet för överströmmen men inte lösa för en elektromagnetiska strömrusning?

mvh
Jonas

[MathiasP]

Först o främst för att kunna svara på din fråga måste man veta hur stor K säkringen är och vad diazet-säkringarna är på. Detta är inget helt ovanligt problem då en diazet-säkring är eller brukar vara långsammare. I princip skulle man kunna montera en större säkring för enbart kortslutningsskydd, du har du säkringar på utgångarna. Men detta är inget man bara gör utan att kolla upp förutsättningarna.
Vid större belastningar har jag använt mig av NS-brytare. Dessa kan man bestycka med olika skydd beroende ändamål.

[mjv]

Är gatlysena dimmbara? Är det vanligt förekommande?

[joerik]

Hej,

Ok tack, jag ska ta reda på anläggningens effekt och säkringsstorlekar.

Jo det går absolut att dimra gatubelysning. Vissa typer av ljuskällor mer än andra. HPS (högtrycknatrium) kan man sänka spänningen till 170 V vid bra förhållanden. 30- 35% energibesparing är inte ovanlig.

[MathiasP]

Energibesparing på bekostnad av ljusstyrkan skulle jag vilja påstå.
Hade det inte varit effektivare att proja mindre ljuskällor eller stolpar från början?

[joerik]

Drt är möjligt men verkligheten är inte alltid så. Oftats dimensioneras det efter "worst case" trafikintensitet, typ rusningtid. Vilket bara är en liten del av dygnet. Att det skall stå och brinna hela nätterna på full styrka när det är väldigt få bilar finns det inte något behov av.

Spartvång gör att en del kommuner släcker helt och hållet istället vilket ibland skulle kunna undvikas med dimring.

[xxargs]

fast man luras lite iom. att ögat arbetar arbetar med en 10-log skala när det gäller upplevelse av ljusstyrkan. Att gå ned till 70% av ursprunglig nivå och ljuset är linjär med effekten så ger ca 1.5 dB mindre med ljus och det är få som skulle märka skillnaden - oftast kan man dra ned till 50% (3 dB) innan sådant noteras och om ändringen görs momentant och man kan jämföra före och efter.

en sak som man måste kolla är om lampornas livsläng inte minskas drastisk om man dra ned effekten - lysrör tål dimmning dåligt om det är med låg nivå under lång tid då dess elektroder inte rensas korrekt för att dom går för svalt i dimmläge.

[MathiasP]

Drt är möjligt men verkligheten är inte alltid så. Oftats dimensioneras det efter "worst case" trafikintensitet, typ rusningtid. Vilket bara är en liten del av dygnet. Att det skall stå och brinna hela nätterna på full styrka när det är väldigt få bilar finns det inte något behov av.

Spartvång gör att en del kommuner släcker helt och hållet istället vilket ibland skulle kunna undvikas med dimring.

En bil kan fortfarande köra på en fotgängare tex. Men visst bättre än att släcka helt.
Det jag tänger mest på är hur ljuskällorna klarar detta på längre sikt. Livslängden får inte försämras för att det ska vara lönsamt.

[joerik]

Besparing är faktiskt rätt stor på driften också. Lampans livslängd ökar faktiskt med den typ av dimringsutrustning som vi använder. För HPS räknar vi med ca 2 år och för metallhalogen ca 1 år. Äldre teknik kanske orsakade spikar och annat som var olämpligt för ljuskällor men den vi använder stabiliserar sekundärspänning vilket är gynnsamt.

En annan fördel som kan nämnas med spänningsstabiliseringen är att vi får den spänning vi vill ha. Det är inte ovanligt att vi har för hög nätspänning speciellt på kvällar och nätter. 235 - 238 V är inte ovanligt vilket gör att effekten blir upp mot 10% mer.

Visst kan man projektera på olika sätt men den önskade ljusmängden är inte alltid enkelt att realisera, speciellt inte om man redan har fast stolphöjd och stolpavstånd och byter till effektivare armaturer. Resultatet blir att det kan bli överdimensionerat. Det skall också dimensioneras så att ljusnivån inte understiger det ljus man vill ha under hela ljuskällans livslängd. Ljuset försämras med tiden och därför måste det dimensioneras efter det. Så det är ofta överdimensionerat nar man just bytt ljuskällan vilket skulle kunna dimras bort för få en energibesaring och även utökad livslängd.

[MiaM]

Jourhavande besserwisser påpekar att de klassiska proppsäkringarna heter diazed med d på slutet, kan vara bra att veta om man vill googla på dem.

[TomasL]

Det finns väl formler/kurvor för utlösbarheten för dessa automater, varje tillverkare har det, dessutom beror det på kabellängder också.

Gissar att du måste ta kontakt med tillverkaren för att få detta utrett.

[joerik]

Tack alla för svaren. Jag kollar upp mer information och ser hur långt jag kommer.

Fick även detta tips från ett annat håll:

Det enda jag kan tänka mig är en 3-polig motorskyddsbrytare.
Den är ungefär lika stor som dvärgbrytare och har enbart överströmsskydd.
Fungerar dom bra som skydd för motorer så borde dom också fungera som skydd för din dimmerenhet.

[Jonas L]

Fast om er dimmerutrustning kräver en viss säkring på primären så blir den ju sämre skyddad med en trög smältsäkring? Eftersom du inte vill byta säkringarna så misstänker jag att de sitter ute i stolparna? I så fall kanske man kan spränga dimmerutrustningen genom att sätta en spade i kabeln om kortslutningsskyddet inte finns uppströms...

Förresten fanns det inte automatsäkringar som man skruvade i istället för smältsäkringar?

[MiaM]

Automatsäkringar som passar i vanliga klassiska diazed-säkringshållare finns till och med att köpa fortfarande:
http://www.clasohlson.se/Product/Produc ... =161601398
Dessa verkar tyvärr ha snabb karaktäristik. Vet inte hur snabba/tröga de är jämfört med smältsäkringar ("proppar") och moderna din-skeneautomatsäkringar.

Däremot minns jag att jag för mer än en preskriptionstidsenhet sen kört sånadär av 6A-modell och "supertrögt" utförande för laster där vanlig 10A trög propp inte hållt

[joerik]

Hej!

>Fast om er dimmerutrustning kräver en viss säkring på primären så blir den ju sämre skyddad med en trög smältsäkring? Eftersom du inte vill byta säkringarna så misstänker jag att de sitter ute i stolparna? I så fall kanske man kan spränga dimmerutrustningen genom att sätta en spade i kabeln om kortslutningsskyddet inte finns uppströms...

Nej, säkringarna sitter i centralen. Problemet är som sagt selektiviteten i kombination med att man i Sverige vill ha diazed-säkringar som gruppsäkringar. Jag är som sagt inte kunnig på detta så jag undrar lite angående fallet "sätta en spade i kabeln"; kommer inte en gruppsäkring (diazed) lösa direkt då, eller är den trög även i sådant fall?