Parallellkopplade MOSFETar
- Illuwatar
- Inlägg: 2256
- Blev medlem: 10 november 2003, 14:44:27
- Skype: illuwatar70
- Ort: Haninge
- Kontakt:
Parallellkopplade MOSFETar
Jag har några frågon angående effekt-MOSFET och dessa användning i lite mer extrema kontruktioner. Dessa transistorer är i sig inget okänt för mig, men det är några saker jag undrar över och vill få verifierade av H-brygge-experterna här på forumet.
1. När man parallellkopplar effekt-MOSFET, behöver man strömutjämningsmotstånd som när man parallellkopplar bipolära transistorer? Jag har sett flera konstruktioner där MOSFETar är parallellkopplade rakt av - får man då jämn strömfördelning mellan transistorerna?
2. Vid parallellkoppling av MOSFET, måste drivsteget förstärkas då flera styren måste drivas samtidigt? Ökar inte kapacitansen i förhållande till antalet transistorer?
3. Hur krafitga skall skyddsdioderna vara i förhållande till en H-bryggas strömtålighet? Exemplevis, gör man en H-brygga för 12V/100A, vad kommer dioderna råka ut för och vad skall de tåla? Motortyp - vanlig DC-motor av permobil- eller skooter-typ (300 - 500 W).
3. Går det att använda MOSFET i stället för bioplärt i en vanlig linjärregulator?
1. När man parallellkopplar effekt-MOSFET, behöver man strömutjämningsmotstånd som när man parallellkopplar bipolära transistorer? Jag har sett flera konstruktioner där MOSFETar är parallellkopplade rakt av - får man då jämn strömfördelning mellan transistorerna?
2. Vid parallellkoppling av MOSFET, måste drivsteget förstärkas då flera styren måste drivas samtidigt? Ökar inte kapacitansen i förhållande till antalet transistorer?
3. Hur krafitga skall skyddsdioderna vara i förhållande till en H-bryggas strömtålighet? Exemplevis, gör man en H-brygga för 12V/100A, vad kommer dioderna råka ut för och vad skall de tåla? Motortyp - vanlig DC-motor av permobil- eller skooter-typ (300 - 500 W).
3. Går det att använda MOSFET i stället för bioplärt i en vanlig linjärregulator?
1: en FET leder sämre när den blir varm, till skillnad från en bipolär. Det medför att det utjämnar lasten själv. Så man kan koppla dom parallellt.
2. kapacitanserna summeras. Så om man vill ha samma stigtid så behöver du kraftigare drivning.
3. toppströmen borde bli samma som för FET:arna. Men hur mycket effekt det blir beror på fler saker. frekvens, dutycykel, mm.
3. japp.
2. kapacitanserna summeras. Så om man vill ha samma stigtid så behöver du kraftigare drivning.
3. toppströmen borde bli samma som för FET:arna. Men hur mycket effekt det blir beror på fler saker. frekvens, dutycykel, mm.
3. japp.
Instämmer med danei.
2.
Tänk på att vid högströmsapplikationer är det extra viktigt att gate-drivarna är väl tilltagna så att du får så lite gråzon som möjligt hos FETen, där det blir stora förluster. Snåla därför inte med drivstegen.
3.
Hur mycket stryk skyddsdioderna tar beror som sagt på mycket, framförallt vilken motor du drar (induktans på denna), m.m. De flesta FETar har interna skyddsdioder, tänk på att de externa måste vara bättre och snabbare än dessa för att avlasta dem överhuvudtaget.
2.
Tänk på att vid högströmsapplikationer är det extra viktigt att gate-drivarna är väl tilltagna så att du får så lite gråzon som möjligt hos FETen, där det blir stora förluster. Snåla därför inte med drivstegen.
3.
Hur mycket stryk skyddsdioderna tar beror som sagt på mycket, framförallt vilken motor du drar (induktans på denna), m.m. De flesta FETar har interna skyddsdioder, tänk på att de externa måste vara bättre och snabbare än dessa för att avlasta dem överhuvudtaget.
Om man har ett väl valt gatemotstånd så kan detta ha samma effekt som en snubber. Ett motstånd på ett par Ohm till ca 15 Ohm blir nog bra.
Enligt Fairchild är 4.7 Ohm den ultimata resistansen
.
Ett motstånd minskar strömgradienten och minskar där med spännings transienterna som kan uppstå från den induktiva lasten och från strö induktanser.
Enligt Fairchild är 4.7 Ohm den ultimata resistansen

Ett motstånd minskar strömgradienten och minskar där med spännings transienterna som kan uppstå från den induktiva lasten och från strö induktanser.
- Illuwatar
- Inlägg: 2256
- Blev medlem: 10 november 2003, 14:44:27
- Skype: illuwatar70
- Ort: Haninge
- Kontakt:
Tackar för svaren!
Exakta specarna för vad jag tänker bygga är inte bestämt i och med att jag inte har några motorer ännu. Tanken är att kunna styra DC-motorer av den typ som används i elfordon (Permobiler, elscootrar) med effekter upp till 500W. Exakt vad detta innebär när det gäller max-strömmar och mot-EMK har jag ingen aning om i och med att jag aldrig haft en sådan motor. Styrningen blir förstås med PWM med möjlighet till riktningsbyte och bromsning. Däremot är jag inte helt ovan med att använda MOSFET i strömförsörjningssammanhang samt i ljudapplikationer.
Att kunna parallellkoppla MOSFETarna verkar i alla fall vara enklare än när det gäller bipolärt. Det gör bygget lättare. Motstånden på gaten känner jag igen från rörbyggen. Även där brukar man sätta lågohmiga motstånd på gaten för att förbättra styregenskaperna.
Till sist, drivsteget - är det bipolära effektransistorer som gäller? Hur mycket drivström bör man räkna med per MOSFET (som exempel kan man ta en IRF540)?
Exakta specarna för vad jag tänker bygga är inte bestämt i och med att jag inte har några motorer ännu. Tanken är att kunna styra DC-motorer av den typ som används i elfordon (Permobiler, elscootrar) med effekter upp till 500W. Exakt vad detta innebär när det gäller max-strömmar och mot-EMK har jag ingen aning om i och med att jag aldrig haft en sådan motor. Styrningen blir förstås med PWM med möjlighet till riktningsbyte och bromsning. Däremot är jag inte helt ovan med att använda MOSFET i strömförsörjningssammanhang samt i ljudapplikationer.
Att kunna parallellkoppla MOSFETarna verkar i alla fall vara enklare än när det gäller bipolärt. Det gör bygget lättare. Motstånden på gaten känner jag igen från rörbyggen. Även där brukar man sätta lågohmiga motstånd på gaten för att förbättra styregenskaperna.
Till sist, drivsteget - är det bipolära effektransistorer som gäller? Hur mycket drivström bör man räkna med per MOSFET (som exempel kan man ta en IRF540)?
Jag har en del 100V/75A N-channel FET's om du är intresserad. 75:-/10st.
(IRF540 ligger väll på ca 30A.)
Datablad : http://www.fairchildsemi.com/ds/HU/HUF75645P3.pdf
(IRF540 ligger väll på ca 30A.)
Datablad : http://www.fairchildsemi.com/ds/HU/HUF75645P3.pdf
Illuwatar:
Jag tror att det kan vara bra att kolla på hur dom har byggt denna H-brygga: http://www.robotpower.com/downloads/ kolla OSMC-related Material/OSMC Power Board
Edit: Vill också passa på att tipsa om denna site: http://homepages.which.net/~paul.hills/ ... llers.html
Jag tror att det kan vara bra att kolla på hur dom har byggt denna H-brygga: http://www.robotpower.com/downloads/ kolla OSMC-related Material/OSMC Power Board
Edit: Vill också passa på att tipsa om denna site: http://homepages.which.net/~paul.hills/ ... llers.html
Jag har nyligen "lyxat till det" och köpt: http://www.elfa.se/elfa-bin/dyndok.pl?l ... k=5076.htm
Den skapar en egen spänningspotential för gate'en så man kan driva N-FET'ar på "high side".
Om du ska driva många FET'ar så finns det varianter med högre utström (om det nu behövs?!).
Den skapar en egen spänningspotential för gate'en så man kan driva N-FET'ar på "high side".
Om du ska driva många FET'ar så finns det varianter med högre utström (om det nu behövs?!).