Motorbyggegerillan

[Thorped]

Motorer med järnlös stator arbetar ju efter en enkel princip. F = B*I*l, och M = F*r.

Får jag fråga bokstäverna står för? I lär ju vara ström, r resistans, B magnetiskt flöde och L Induktans, men t ex F är väl knappast farad och M står väl inte för mega?

[Cano]

Jag kan gissa lite utan att ha läst tråden.
F: Kraft
B: Magnetisk flödestäthet
I: Ström
l: Spolens längd
M: Moment
r: Spolens radie

[bearing]

F = BIl beskriver kraften på en ledare i ett magnetfält.
F - kraft
B - magnetfält
I - ström
l - ledarens längd.

Kraften blir vinkelrät mot både strömmens riktning och magnetfältets riktning.
http://hyperphysics.phy-astr.gsu.edu/hb ... agfor.html

Exempel:
Två neodymmagneter placeras tätt intill varandra, vilket ger magnetfältet B = 0,8T. En 1 cm lång ledare placeras mellan dem. Strömmen 125A går genom ledaren.
F = BIl = 0.8T * 125A * 0,01m = 1N

Om magneteterna placeras jämnt i en cirkel, och ledare läggs vinkelrätt mot magnetfältet, kommer krafter gå i tangentens riktning. Det resulterande vridmomentet blir M = Fr
M - vridmoment
F - kraft
r - ledarens avstånd från cirkelns centrum (kraftens radie)

Det går att använda en generator lik denna som motor:
http://www.fieldlines.com/board/index.p ... c=138287.0

Vi kan snabbt räkna på maskinen. Den har 16 magneter, vilka ser ut att vara 5cm långa. Luftgapet ser ut att vara väldigt långt i förhållande till magneternas tjocklek. Jag uppskattar därför B = 0,4T. Lindningen går 30 varv i sick-sack-mönstret. Gissar att lindningarna tål 10A. Radien ser ut att vara drygt 10 cm. Om man lägger ström i en lindning blir vridmomentet (när magneterna ligger mitt för lindningarna) följande:

F = B*I*l = 0,4T * 10A * (16 * 30 varv * 0,05)m = (0,4 * 10 * 24) N = 96N
M = F*r = 96N * 0,1m = ca 10Nm (maxper lindning)

(EDIT: såg att han skrivit i tråden att B = 1T, så de här beräkningarna är rätt fel, men fungerar väl bra som exempel)

Formlerna har alltså ingenting med spolar att göra. Jag har sett att en del gör-det-själv-are tillverkar axiella järnlösa maskiner med spolar i magnetfältet. Det funkar, men ger även onödiga krafter i fel rikningar eftersom att strömmen går "snett" i stora delar av spolens cirkel. Bäst är om ledarna går genom en linje som dras från centrum ut mot periferin, d.v.s radiell riktning, som lindningarna i generatorn i länken. EDIT: eller parallellt med centrumaxeln, som på Thingap-motorn.

[Walle]

Jag hittade patentet för den där Thingap-motorn. Dock förstår jag mig fortvarande inte riktigt på hur dom har tillverkat lindningarna, dem ser ut att vara gjorda av laserskuren kopparplåt liksom... Patentet

Någon som förstår sig på det?

Tackar för den länken, jag har undrat hur den är "lindad"!

Om jag förstår patentet rätt så kan den tillverkas såväl av laserskuren kopparplåt, som etsad kopparplåt, och säkert andra material som t.ex. alu.

Fig. 1a och 1b är inte försök till 3D-skisser (som jag först tolkade de som), utan ska ses som platta skisser. Genom att rulla ihop "plattorna" och stoppa in den ena i den andra och sedan koppla ihop som fig. 5 visar så får man en spole. Intressant teknik, onekligen!

En liknande metod borde funka bra "radiellt", d.v.s. att man skär ut två diskar med liknande mönster som sammankopplas på liknande sätt.

[Andax]

Här är en annan typ av motor som man borde kunna bygga rotorn av etsade kretskort. länk

Walle, om du tittat på länken från mitt tidigare inlägg så är väl det principen de använt fast radiellt om jag fattat det hela rätt.

[Thorped]

Tackar för den länken, jag har undrat hur den är "lindad"!

Om jag förstår patentet rätt så kan den tillverkas såväl av laserskuren kopparplåt, som etsad kopparplåt, och säkert andra material som t.ex. alu.

Fig. 1a och 1b är inte försök till 3D-skisser (som jag först tolkade de som), utan ska ses som platta skisser. Genom att rulla ihop "plattorna" och stoppa in den ena i den andra och sedan koppla ihop som fig. 5 visar så får man en spole. Intressant teknik, onekligen!

En liknande metod borde funka bra "radiellt", d.v.s. att man skär ut två diskar med liknande mönster som sammankopplas på liknande sätt.

...Aha nu fattar jag också, dock förstår jag inte hur dom skiljer olika faser åt, om dom ens gör det? Eller gör dem olika partier för olika faser tro? T ex 1/3 per fas eller 1/9*3 per fas. Vilket som var vilket, Y eller D, minns jag inte och dom har lagt ner den där tyska sidan som bearing länka till på sidan 2 så jag kan inte kolla heller.

Radiellt borde inte vara några problem, bara diskarna är spegelvända. Den Andax länka till ser ju ut att vara något i den stilen.

Edit: Undra just vad dom har emellan kopparplåtarna, bara epoxy, med glasfiber eller Järn (pulver eller plåt)...? Enligt patentet ser det onekligen ut som om dem har använt en glasfiberstrumpa.

[bearing]

Ny länk:
http://www.powerditto.de/bewicklungsrechner.html

Men för järnlösa statorer gäller inte detta, att man försöker minska kuggningen. Det finns inget som skapar "kuggning". Därför går det bra att använda lika många grupper av tvärgående ledare som magneter, d.v.s t.ex 16p16t, eller vad man ska kalla det. Detta skulle skapa enorm kuggning i en stator med järntänder.

Bilden i patentet visar ungefär samma utformning av lindningen som i den järnlösa generatorn jag länkade till. Skillnaden är att ledarna ligger i två lager. I varje "sväng" byter ledaren lager. Detta är en elegant lösning som gör att överlappet mellan faserna inte tar någon extra tjocklek (vilket det gör i lindningen i min länk).

Cedric Lynch använder samma princip i hans likströmsmotor
http://www.google.com/patents?id=94mTAAAAEBAJ
http://www.agnimotors.com

[Eson]

Hittade det här klippet:
Vid 4:56 visar dom hur dom gör spolen till världens starkaste magneter.

Väldigt udda mönster, är det för kylning?

[xxargs]

troligen både för hållbarhet och möjlighet att kyla - om jag inte minns fel så ökar krafterna som vill trycka isär lindningsvarven i magneten kvadratiskt med strömmen från väldigt litet värde.

Annan länk jag såg tidigare där man bl.a leviterade levande grodor mm fritt i luften med magnetfält där det just talade om att lindningvarven i elektromagneterna måste byggas väldigt robust rent mekaniskt när man ligger i dom här regionerna på magnetstyrkorna