Hissmusik-CD

[bigmac]

Läste nån gång om en typ av CD-skiva som hade MYCKET längre speltid än normala (72min), typ mono 22Khz sampling, speciellt för "hiss" och bakgrundsmusik. Har försökt hitta mer info om det, men misslyckats. Någon som vet mer? (nu snackar vi inte mp3, utan 80-talsteknik)

[GFEF]

http://sv.wikipedia.org/wiki/Muzak ????

[Walle]

GFEF: Nu är det nog snarare tekniken än genren som efterfrågas...

Har tyvärr ingen input. Har på vissa skivor lyckats bränna uppåt 90 minuter, men då i "vanligt" format, inget udda.

[MadModder]

CDDA är 44,1kHz 16bit stereo oavsett vad du försöker bränna på skivan. Alla läsare går efter the red book som beskriver CDDA-standarden så det går inte att göra något åt. Har aldrig hört talas om något trick för att kunna koda av bitströmmen i andra hastigheter.

[dar303]

Spelare som klarar mp3?

[xxargs]

klockristall-modifierad spelare och linjeomkopplare som byte stereokanal efter viss tid och tystnad skulle kanske gå. ... eller en omkopplare/optogaffeln på CD-släden när den kör tillbaka huvudet igen för att börja från början.

byta kristall är ju ett fult sätt att ändra referensramarna för en CD-spelare utan att den märker detta (dock kanske byta kondinng/skruva på någon PLL eller så...) och har man switchcap-filter efter DAC så sjunker gränsfrekvensen efter klockan där också...

skulle tro att det bara gäller företag som säljer musik inklusive maskin som en service och som någon på företaget i fråga modifierade efter behov - mao. ingen etablerad standard och förmodligen heller inte önskade detta - skivorna blev ju tämligen oanvändbara om någon skulle få för sig att stjäla dessa och försökte spela i en vanlig maskin...

med MP3-spelare är det helt annan sak då formatet stöder både olika hastigheter och antal kanaler.

[Jonyverse]

Det är en egen standard som heter CD-BGM. Philips är inblandad så det är helt "legalt".

Läs mer, t ex på: http://club.myce.com/f57/whats-muzaks-c ... ndex2.html

CD-BGM or CD-BackGround Music is a type of CD defined by Philips, Sanyo and Shinano-Kenshi in the mid 80s. Sometimes the system is being refered to as BMS (Background Music System). CD-BGM is used to store up to 10 hours of audio to use a background music in stores, shopping malls, etc. CD-BGM uses ADPCM level B mono audio to accomplish this. The music was stored in 8 tracks, all of which were devided in titles. Usually there were about 15 titles per track, resulting in about 120 songs per disc (about 8 hours). Although dedicated professional CD-BGM players were made available to play the discs (of which the Philips BMS 3000 was the most well-known), every CD-BGM disc also needs to include a CD-i application to allow for playback on a CD-i player.

Googla på CD-BGM

[MiaM]

Ursäkta att jag glider off-topic.

Den här meningen är intressant:

"Note: you cannot buy CD-BGM discs, they could only be 'rented' by professional users from selected Philips partners."

Det där påminner mig om nåt föregångarsystem med ändlösa band för bakgrundsmusik, som man också bara kunde hyra. Detta prackades på restaurangägare o.s.v. i form av en spelare med inbyggd förstärkare med linjeutgång (50/70/100V-system) och de blev lovade guld och gröna skogar i form av att det ingick ett "gong - prat"-mikrofonsystem att ropa ut "en rostbiff färdig" och en aux-ingång för annat ljud. Kruxet var bara att det gick inte att över huvud taget slå på förstärkaren utan att starta bandet, och det gick inte utan att ha ett band i, varpå det varken gick att göra högtalarutrop eller t.ex. spela radio via AUX-ingången.

Personalen på den lokala restaurangen som råkade ut för detta på 80-talets slut klurade dock ut att om de stoppade in rätt slev/stekspade/whatever och petade på rätt mojäng inne i bandluckan så gick det att starta bandspelaren i alla fall. Tack och hej till den dyra banduthyrningen. De där banden var ändå olidliga att använda i längden eftersom personalen fick fnatt på att köra samma musik dag efter dag (även om de kanske bara hörde varje låt 1-2 gånger per dag).

Slutsvamlat för inatt

[Purre]

De där banden var ändå olidliga att använda i längden eftersom personalen fick fnatt på att köra samma musik dag efter dag (även om de kanske bara hörde varje låt 1-2 gånger per dag).

Är ett under att så många lyssnar på RixFM, Mix Megapol och andra reklamkanaler tycker jag om folk klagade över att lyssna på hissmusik dag ut och dag in. Reklamkanalerna kör samma låt gärna 4-5 ggr om dagen ändå

[Jonyverse]

Ursäkta att jag glider off-topic.

Den här meningen är intressant:

"Note: you cannot buy CD-BGM discs, they could only be 'rented' by professional users from selected Philips partners."

Det där påminner mig om nåt föregångarsystem med ändlösa band för bakgrundsmusik, som man också bara kunde hyra. Detta prackades på restaurangägare o.s.v. i form av en spelare med inbyggd förstärkare med linjeutgång (50/70/100V-system) och de blev lovade guld och gröna skogar i form av att det ingick ett "gong - prat"-mikrofonsystem att ropa ut "en rostbiff färdig" och en aux-ingång för annat ljud. Kruxet var bara att det gick inte att över huvud taget slå på förstärkaren utan att starta bandet, och det gick inte utan att ha ett band i, varpå det varken gick att göra högtalarutrop eller t.ex. spela radio via AUX-ingången.
)

Helt riktigt!
Bakgrund:
De företagen som sålde det här sålde ett helt koncept. Från musik till apparatur. Störst, eller åtminstone mest kända, var företaget Muzak. Man hade experter som valde ut musik, egna studios och musiker som spelade in lättare, avslipade versioner av kända och egna låtar samt utvecklade olika uppspelningstekniker. I början var det någon form av stora NAB-carts (liknande de som radiostationer körde reklam och jinglar ifrån) med lång speltid. Det var INTE meningen att "okvalificerad personal" skulle släppa i vilken musik som helst helt okontrollerat. Dessutom ville man inte göra det lätt att kopiera eftersom man tog betalt för musiken.

Hela grejen gick ut på att man hade fått för sig (och tror än) att man blir lite glad och handlar mer om det spelas rätt musik som kryper in i det undermedvetna. Shoppingtempot under dagen styrdes genom att byta musikpaketen. T ex i restaurang under lunchtid lite hetsigare musik (ät och spring ut och lämna plats till nästa kund), kvällstid lugn o trivsam så man beställer dessert och avec.

Fenomenet heter "funktionell musik" vilket även en svensk firma som sålde sånt hette. "Muzak" är ett annat begrepp att söka på.

Ursäkta om jag oxå blev lite OT.

[Nerre]

Är ett under att så många lyssnar på RixFM, Mix Megapol och andra reklamkanaler tycker jag om folk klagade över att lyssna på hissmusik dag ut och dag in. Reklamkanalerna kör samma låt gärna 4-5 ggr om dagen ändå

Fast de kör ju inte samma låtar i flera månader.

[Purre]

Mja vissa låtar tycker jag man hör jämt när man bläddrar förbi. Dom spelar iaf låtarna tillräckligt för att jag ska välja andra radiokanaler framför deras.