"Riktig" återanvändning av etsvätska
Re: "Riktig" återanvändning av etsvätska
Det tror jag inte. NaOH är ju superstarkt, så det kan inte behövas många gram.
Re: "Riktig" återanvändning av etsvätska
Du har rätt, tänkte fel. Molmassan för Natriumpersulfat är 6.1 ggr högre än Natriumhydroxid så för att neutralisera 100gr etspulver behövs bara 16g Natriumhydroxid.
Re: "Riktig" återanvändning av etsvätska
Det som är intressant är väl om man kan använda etsvätskan effektivare t.ex att effekten inte minskar vid slutet, eller lämnar oetsade områden. Samt om man kan använda den fler gånger. Gärna utan att det kostar mer än att köpa nytt.. 

Re: "Riktig" återanvändning av etsvätska
Jag ska koka min begagnade lösning så att kopparen fäller ut.
Men jag tänker inte försöka effektivisera etsprocessen. Jag tror min tanke att köra elektrolys samtidigt som etsning inte var så lyckad, rent teoretiskt så funkar det inte (om nu anoden tar upp koppar så kommer katoden att förstöra etsvätskan desto fortare
)
Men jag tänker inte försöka effektivisera etsprocessen. Jag tror min tanke att köra elektrolys samtidigt som etsning inte var så lyckad, rent teoretiskt så funkar det inte (om nu anoden tar upp koppar så kommer katoden att förstöra etsvätskan desto fortare

-
- Inlägg: 558
- Blev medlem: 14 november 2005, 23:57:34
- Kontakt:
Re: "Riktig" återanvändning av etsvätska
Visst går det att kopparplättera med förbrukad natriumpersulfat. Jag gjorde ett högst ovetenskapligt test med hjälp av en stump aluminium, några tåtar (minns inte exakt, tror det var någon variant av lösa batterikontakter, det var ett antal år sen det här) och en handfull seriekopplade 9V batterier. Jag tror att jag var klok nog att använda två stumpar aluminium för att utesluta att eventuella kopparledningar offrade sig (men jag skulle inte gå ed på det).
Vilka eventuella gaser som utvecklades vill jag helst inte fundera så noga på, jag var iallafall klok nog att inte sitta och lukta ovanför skålen. Resultatet blev i vilket fall en tilltagande rosa beläggning på aluminiumbiten. Skulle vara mycket förvånad om det var något annat än koppar.
I dagsläget hade jag utfört experimentet något annorlunda
.
PS Eventuella experiment utföres på egen risk. Batterierna blir varma (brandrisk?) och kan nog räknas som förbrukade efter experimentet.
PPS Frågan om den resulterande vätskan går att etsa med överlåter jag åt någon med större kemikunskaper att svara på.
/Andreas
Vilka eventuella gaser som utvecklades vill jag helst inte fundera så noga på, jag var iallafall klok nog att inte sitta och lukta ovanför skålen. Resultatet blev i vilket fall en tilltagande rosa beläggning på aluminiumbiten. Skulle vara mycket förvånad om det var något annat än koppar.
I dagsläget hade jag utfört experimentet något annorlunda

PS Eventuella experiment utföres på egen risk. Batterierna blir varma (brandrisk?) och kan nog räknas som förbrukade efter experimentet.
PPS Frågan om den resulterande vätskan går att etsa med överlåter jag åt någon med större kemikunskaper att svara på.
/Andreas
Re: "Riktig" återanvändning av etsvätska
Låter inte så ekonomiskt att bränna en handfull batterier för att utvinna 0.02 gram koppar...
>Resultatet blev i vilket fall en tilltagande rosa beläggning på aluminiumbiten.
Kontakta Rossi - det är säkert tecken på kall fusion... koppar har bildats ur ingenting!
>Resultatet blev i vilket fall en tilltagande rosa beläggning på aluminiumbiten.
Kontakta Rossi - det är säkert tecken på kall fusion... koppar har bildats ur ingenting!

Re: "Riktig" återanvändning av etsvätska
Jag tog en mindre mängd av den förbrukade etsvätskan och hällde i lite mer NaOH(s) under hög temperatur.
Det blev en finkornig fällning som var brun (koppar?). I övrigt en transparent lösning som liknade vatten.
Sedan försökte jag göra ungefär samma sak igen, fast med nästa begagnade etsbad.
Fast denna gång blandade jag i NaOH när det var kallt. Jag hällde på ganska rejält med NaOH-kulor.
Det märkliga var att det blev kolsvarta avlagringar runt NaOH-kulorna som var delvis fast konsistens.
Detta fösvann / löstes upp när jag rörde om. Men det märkligaste av allt var att hela röran sedan stelnade till en kristallmassa.
Inte alls någon koppar som fälldes ut. Vad kan ha hänt?
Det blev en finkornig fällning som var brun (koppar?). I övrigt en transparent lösning som liknade vatten.
Sedan försökte jag göra ungefär samma sak igen, fast med nästa begagnade etsbad.
Fast denna gång blandade jag i NaOH när det var kallt. Jag hällde på ganska rejält med NaOH-kulor.
Det märkliga var att det blev kolsvarta avlagringar runt NaOH-kulorna som var delvis fast konsistens.
Detta fösvann / löstes upp när jag rörde om. Men det märkligaste av allt var att hela röran sedan stelnade till en kristallmassa.
Inte alls någon koppar som fälldes ut. Vad kan ha hänt?
Du har inte behörighet att öppna de filer som bifogats till detta inlägg.
Re: "Riktig" återanvändning av etsvätska
Duu, den där gräddglassen har nog passerat sitt bäst-före datum..


Re: "Riktig" återanvändning av etsvätska
Det går att återvinna etsvätskan, men det är en hel del jobb 
Först måste kopparn bort, man kan ju ta bort genom att slänga i en mindre ädel metall t.ex zink, då faller kopparn ut som brunsvart gegga, men då har man ju zinkjoner man måste ta bort... Bättre är nog att ta bort kopparn elektrolytiskt. Ta t.ex två grafitstift för pennor och använd som elektroder (typ tjocka dårå, 0,7mm är ju lite pluttiga). Se till att lösningen är sur (tillsätt lite svavelsyra) så bildas syrgas vid positiva polen och kopparjonerna bildar koppar på den negativa. Använd max ett par volt dock annars sker en massa andra reaktioner också.
Sen får man koncentrera vätskan så den inte innehåller så mycket vatten. Sista steget är ju svårast, att oxidera sulfatjonerna till peroxidisulfatjoner (persulfat). Industriellt gör man det elektokemiskt. Normalt använder man platinaelektroder, det är ju lite dyrt, så jag skulle prova grafit (fast kan inte lova att det funkar). Tillsätt lite svavelsyra och koppla på strömmen. Läste lite snabbt i Bauer "Handbook of preparative inorganic chemistry" som beskriver hur man tillverkar typ alla ämnen man kan tänka på och överaskande fanns inte natriumpersulfat med... men kaliumpersulfat och ammoniumpersulfat fanns, och natriumpersulfat borde ju kunna göras på typ samma sätt. Båda skulle elektrolyseras med 8-12 volt och vid max 7 grader celsius. Antar att sidoreaktioner sker om det är varmare än så. Måste också vara lite surt, så man får se till att mäta pH och justera med svavelsyra. Just svavelsyran är ju ett problem... det kommer inte fungera med andra syror, antingen reagerar den andra syran med saker (typ om man har saltsyra istället) eller så reagerar det med persulfatet som är oxiderande (typ ättiksyra, oxalsyra). Det skulle fungera med konstiga syror som tetrafluoroborsyra... men då får man skaffa ett labb... och då kan man ju lika gärna köpa svavelsyra så...
Det kan dock krävas lite experimenterande för att få det att fungera... instruktionerna för kalium- och ammoniumpersulfat sa att det är lite viktigt med koncentrationerna, så det kan ju vara lite svårt att få dem rätt på första försöket, speciellt med etsvätska som ju inte har så exakt koncentration från början...
Angående utfällning av kopparn med hydroxid så fälls blåaktig kopparhydroxid ut först (värmer man den eller låter den stå ett tag bildar den svart kopparoxid). Dock finns problemet att om man tillsätter för mycket hydroxid så bildas supermörkblå tetrahydorxokupratjoner (Cu[OH]4 2-) som är lösliga i vatten, så för mycket hydroxid löser upp fällningen igen... Det löser även upp kopparoxid så man bör ta det lugnt med hydroxiden. Man kan ju fälla ut med natriumkarbonat (målarsoda, hushållssoda eller vad den kan tänkas heta) då är det bara att hälla på
Ren koppar får man dock inte om man inte reducerar oxiden.
Dags att äta pistageglass

Först måste kopparn bort, man kan ju ta bort genom att slänga i en mindre ädel metall t.ex zink, då faller kopparn ut som brunsvart gegga, men då har man ju zinkjoner man måste ta bort... Bättre är nog att ta bort kopparn elektrolytiskt. Ta t.ex två grafitstift för pennor och använd som elektroder (typ tjocka dårå, 0,7mm är ju lite pluttiga). Se till att lösningen är sur (tillsätt lite svavelsyra) så bildas syrgas vid positiva polen och kopparjonerna bildar koppar på den negativa. Använd max ett par volt dock annars sker en massa andra reaktioner också.
Sen får man koncentrera vätskan så den inte innehåller så mycket vatten. Sista steget är ju svårast, att oxidera sulfatjonerna till peroxidisulfatjoner (persulfat). Industriellt gör man det elektokemiskt. Normalt använder man platinaelektroder, det är ju lite dyrt, så jag skulle prova grafit (fast kan inte lova att det funkar). Tillsätt lite svavelsyra och koppla på strömmen. Läste lite snabbt i Bauer "Handbook of preparative inorganic chemistry" som beskriver hur man tillverkar typ alla ämnen man kan tänka på och överaskande fanns inte natriumpersulfat med... men kaliumpersulfat och ammoniumpersulfat fanns, och natriumpersulfat borde ju kunna göras på typ samma sätt. Båda skulle elektrolyseras med 8-12 volt och vid max 7 grader celsius. Antar att sidoreaktioner sker om det är varmare än så. Måste också vara lite surt, så man får se till att mäta pH och justera med svavelsyra. Just svavelsyran är ju ett problem... det kommer inte fungera med andra syror, antingen reagerar den andra syran med saker (typ om man har saltsyra istället) eller så reagerar det med persulfatet som är oxiderande (typ ättiksyra, oxalsyra). Det skulle fungera med konstiga syror som tetrafluoroborsyra... men då får man skaffa ett labb... och då kan man ju lika gärna köpa svavelsyra så...
Det kan dock krävas lite experimenterande för att få det att fungera... instruktionerna för kalium- och ammoniumpersulfat sa att det är lite viktigt med koncentrationerna, så det kan ju vara lite svårt att få dem rätt på första försöket, speciellt med etsvätska som ju inte har så exakt koncentration från början...
Angående utfällning av kopparn med hydroxid så fälls blåaktig kopparhydroxid ut först (värmer man den eller låter den stå ett tag bildar den svart kopparoxid). Dock finns problemet att om man tillsätter för mycket hydroxid så bildas supermörkblå tetrahydorxokupratjoner (Cu[OH]4 2-) som är lösliga i vatten, så för mycket hydroxid löser upp fällningen igen... Det löser även upp kopparoxid så man bör ta det lugnt med hydroxiden. Man kan ju fälla ut med natriumkarbonat (målarsoda, hushållssoda eller vad den kan tänkas heta) då är det bara att hälla på

Dags att äta pistageglass

Re: "Riktig" återanvändning av etsvätska
Kanske lite offtopic men jag etsar med saltsyra och väteperoxid går snabbt och behöver ej värmas.
Re: "Riktig" återanvändning av etsvätska
Och står man i garaget, så börjar allting rosta efter några månader.