Driva PMOS

[Borre]

Ja det är minst sagt förvirrande.

PWM enligt förslaget ovan må vara lättare, men med så hög spänning och få lysdioder kommer det bli stora effektförluster i seriemotståndet.
Jämför man de bägge lösningarna, PWM och buck/step-down, får PWM en effektivitet på 66% medans buck 94% (vid samma medelström, matningspänning och antal lysdioder). Med tanke på det skulle jag vilja säga att PWM är tämligen värdelöst i detta fall, så jag förstår inte alls vad ni "gnäller" på...

bearing, Ja det var nog jag som tänkte lite fel.

[Gustav180]

Aha, det är LED:s som skall dimmas. Jag fick lära mig en gång att LED som skall switchas inte får släckas helt, de skall ha en liten ström även i släckt läge. Den kan göras så låg att den inte lyser. Det kan ju lösas med en resistor parallellt med switchtransistorn.

High side eller low side switch, det kan ju bero på om de LED:s som skall switchas redan är kopplade till jord i sin armatur. Ibland går det inte ur praktisk synpunkt att använda low side switch och N-transistor. Switchfrekvens för ljus behöver som nämnts inte överskrida 100 Hz. Då kommer även de enkla kopplingarna att fungera.

[sodjan]

Men den stora förvirringen är kring att det efterfrågas en 28V krets
men det används en batteridriven 3-5V app.note som exempel.
Bestäm er. Att buck-konvertern drivs med 100 KHz är kanske inte
så konstigt, det har ingenting med att just LED dimnigen kräver det.
Har man (enbart?) tillgång till 28V matning så lär den praktiska
kopplingen bli en helt annan än en buck-lösning för batteridrift...

[thepirateboy]

Förstår inte vad det skulle bli för skillnad, principen blir ju densamma.

Enda skillnaden är att man sätter fler dioder i serie och ökar spänningen.
Det enda man behöver byta är MOSFET:n till en som klarar högre spänning.

Drivningen till MOSFET:n måste sedan modifieras pga. den högre spänningen vilket
var frågan från början.

Är inte alls övertygad att det skulle finnas nåt bättre sätt bara för att
en högre spänning finns tillgänglig.

[sodjan]

En switchad buck-driver och en vanlig linjär PWM drivning är ganska olika.

[jesse]

Om jag försöker tolka det senast postade schemat (i LT Spice) så ser det precis ut som en buck-converter om man bara sätter dit en kondensator till jord efter L1.

Jag hade tänkt fråga varför du fortfarande använder en P-mos, men eftersom du har ett ström-mätar-motstånd för återkoppling så klagade jag inte. Om man använder en "logic level" N-mos istället och sätter ett motstånd mellan source och gnd så får inte spänningen över motståndet bli särskilt hög. Om utspänningen från µC är 5 volt och nab behöver 4 volt på gaten för att transistorn ska bottna, så får det aldrig bli mer än 1 volt över motståndet. Om man bara har koll på dessa marginaler kan du använda en N-mos direktkopplad till µC (via ett 100Ω motstånd) och switcha på låga sidan. På så vis slipper du ett gäng transistorer.

[thepirateboy]

Jo, men hur ska jag kunna mäta strömmen när N-MOS:n är av?

[jesse]

måste du det? Jo... det komplicerar saken, och i det här fallet finns det ju bra P-mos, så det är nog enklast.

[sodjan]

Mäta behöver man väl bara i en återkopplad lösning, som
t.ex buck-convertern i app.noten. För en vanlig PWM med
ren stryrning blir det ju det som det blir, så att säga.
Men, som sagt, jag har tappat tråden...

[kasfrosk]

Jämför du med apnöten från Microchip gör det ändå ingen skillnad. Dom kör en helt vanilj buckomvandlare med hysteresswitching på toppströmmen. En toppström som man förstås bara får när MOSFET:en är på, vad strömmen hittar på när den är av är inte intressant i den där applikationen (knappt annars heller, för den delen...)
Dessutom är egentligen inte processorn inblandad mer än att den ställer omslagsnivån till den inbyggda komparatorn.

Jag förutser problem för vår trådstartare, att köra en regulator enbart i mjukvara som ska fixa det här har en massa fallgropar. Fast det är klart, får regulatorn bara vara hur slö som helst finns det ju sätt att trixa sig förbi även dom.

[thepirateboy]

Den som lever får se, ett PCB är i alla fall på G för att testa konstruktionen.

[jesse]

Man måste inte mäta strömmen momentant i varje period. Jag tror det går bra att köra med en bestämd frekvens som man vet är tillräckligt hög för att inte spolen ska mättas under en period, sedan mäter man medelströmmen ut. Genom att försiktigt öka från 1% duty-cycle och uppåt så kan man få en mjukstart och korrigera dutycyclen långsamt efter att ha kontrollerat medelströmmen då och då. Behöver nog inte göras oftare än 10 ggr/sek eller så.

[thepirateboy]

Ok jag ger mig. Jag ska testa att simulera en NMOS-variant och se hur det ser ut med strömmätningen.

[bearing]

jesse: Det tror jag också man kan göra. Men att bygga en gatedriver av diskreta komponenter (d.v.s billig) för en NMOS kräver lika många komponenter (om inte fler) som motsvarande för PMOS. Programmet blir nog enklare med en PMOS, eftersom att man inte behöver synkronisera AD:n med switchfrekvensen, utan kan mäta vid slumpvalda tillfällen. Man slipper också bekymra sig över ifall samplingen sker när det går ström genom gaten.

100 kHz är inte någon racerfart. Flera simple switcher använder högre frekvens. 500Khz och 1 MHz har jag sett på kretsar som verkar gå i volymer.

[kasfrosk]

Behöver nog inte göras oftare än 10 ggr/sek eller så.

Jo, det är det jag menar med hur slö som helst. Det kan verka supersimpelt på pappret, tills man drar ner utnivån, förstärkningen ändras, man sitter där med för mycket fasförskjutning och skiten börjar självsvänga högst destruktivt. Men...

Jag är väl onödigt pessimistisk, som vanligt. Det funkar säkert. Till slut. Efter ett par mindre bränder och byte av komponenter