Behöver svar på några slumpmässiga frågor

[Generator]

Som topic säger, jag har en del frågetecken som jag skulle vilja få bort.
Radar helt enkelt upp allt, blir enklast så.

1. Vad har CMOS-logic kretsar för någon VDD spänning?
Varför står det aldrig något om strömmen som krävs till olika logic-kretsar?, inget som man behöver tänka på?
Hur många CMOS-logic kretsar kan man parallellkoppla innan man behöver börja tänka på att uppgradera strömförsörjningen?

2. Vad säger ni om electrokits fluss medel? Någon som har erfarenhet från det?

3. Kjell säljer s.k 'Glasfiberlaminat', är kretskortslaminat electrokits motsvarighet?

4. Hur gör ni när ni kopplar samman "vias" på kretskort?, är osäker på om de kallas för vias men hur som helst så syftar jag de hålen som kopplar samman ledningar på dubbelsidiga kretskort, alltså inte de som komponent ben placeras i.


Ja, det var då de frågor som jag hade att erbjuda er, hoppas att ni får något att bita i, fast detta är antagligen vardagsmat för er.


/ Generator

[Glenn]

1. Kolla databladet, oftast typ 3-15V nånstans, men det varierar. Hur mycket den drar varierar också, både från krets till krets och hur mycket du lastar dess utgångar med. ..Hur menar du med "paralellkoppla" i detta fallet ? och vad har du för strömförsörjning innan ?

2. aldrig testat

3. glasfiberlaminat är en typ av kretskortslaminat ja.

4. oftast stoppar man i ett avklippt komponentben, löder fast på båda sidor och klipper resten.

[Generator]

Jag kanske formulerade mig lite dåligt där med paralellkoppla men det jag menade var, hur många CMOS logic kretsar kan generellt drivas från en strömförsörjning anpassad till en krets innan kretsarnas output hamnar i den förbjudna zonen?
Kom på nu i efterhand att det kanske var en dum fråga, sånt varierar ju antagligen ganska mycket från krets till krets.

Men för övrigt, tack för svar!

[grym]

om kretsars strömförbrukning
det är ju helt beroende på matningspänning och hur man kör dom, höga frekvenser tar mera ström
det ända vettiga är att prova sig fram

[blueint]

1) Kika efter "fan out" i databladet.

[Icecap]

Fan out har enbart med hur många ingångar en utgång kan driva och inte ett skit med strömförbrukningen att göra.

Hur mycket ström en logisk krets beror på vilken spänning man matar med, vilken hastighet den kör samt vilken typ av krets. Enda svaret som gäller är: kolla databladen och summera strömförbrukningen och kolla sedan mot vad nätdelen kan ge.

[sodjan]

"Fan out" är normalt när det gäller CMOS löjligt högt gränsande till ointressant.
Så länge som det enbart är andra CMOS ingångar som "drivs".
Dock så är det frekvensberoende. CMOS är generellt väldigt
frekvensberoende även när det gäller strömförbrukning.

Men, databladen har alla detaljer...

[blueint]

Läste frågan som att TS formulerat sig galet och ville ha reda på hur många ingångar en utgång kan driva för CMOS. När det gäller effektförbrukningen beror den på frekvens, tillverkningsmetod (t.ex CMOS), antal grindar och hur många av dessa som svänger vid insignalsförändring.

Ett lättare sätt är att kolla databladet för den specifika kretsen

Eller så får man mäta.

[Icecap]

blueint: frågorna är ställda på ett konstigt sätt!

Generator: "Varför står det aldrig något om strömmen som krävs till olika logik-kretsar?"
Var är detta fallet? Jag ser ALLTID den information i databladen, å andra sidan vet jag också vad jag ska leta efter...
Var gärna specifik, då är det enklare att hjälpa, att blunda o veva ger inte många rätt.

[TomasL]

Brukar man inte räkna FAN-Out i TTL-belastningar, oavsett om det är CMOS eller TTL

[Icecap]

Nej, man brukar räkna dom i "om det är TTL är fan-out X, är det LSTTL är fan-out Y...", så är det iaf. i de datablad jag har sett senast där fan-out nämndes.

Oftast är det ju angivit en source/sink-ström och en kapacitet, resten kan man sedan själv räkna ut.

[Generator]

Icecap: I de böcker jag läst har det bara stått om spänningen.

Och till er alla, jag har lärt mig att man kanske ska kolla i databladet först...

[Nerre]

Just när det gäller CMOS så är väl strömförbrukningen i vila dessutom extremt liten, de drar mest ström vid omslag.

Det beror ju på att det är MOS-transistorer, deras gate drar i princip ingen ström och när en grind står i 1 eller 0 så är det bara en MOS-öppen mot Vdd eller jord. Och Vdd - öppen trissa - MOS-ingång ger ingen ström att tala om.

Vid omslag däremot så skall dels kapacitansen på MOS:arnas ingång laddas upp/ur och sen kan det hända att bägge trissorna på en utgång leder samtidigt (vilket ger en väldigt kort kortslutning av matningsspänningen).

Så strömförbrukningen beror mer på eventuell klockfrekvens.

[jesse]

>3. Kjell säljer s.k 'Glasfiberlaminat', är kretskortslaminat electrokits motsvarighet?

det står ju på Elektrokits hemsida:

exempelvis:
Kretskortslaminat glasfiber 100x160mm 1.5mm 35u dubbel

De är liknande Kjells. Men man vet aldrig exakt vilken typ av fotoresist de har haft på. Särskilt Kjells kretskort kan variera mycket, även inom samma ordernummer. (olika framkallningstid t.ex). Så du kan aldrig vara säker på att få "samma" som förra gången.

Elektrokit har ju också "Kopparlaminat dubbelsidigt FR4" - dessa är av ett annat material (som heter just FR4) och som är lite mindre tåligt än glasfiber. 35u är tjockleken på kopparlagret.

>4. Hur gör ni när ni kopplar samman "vias" på kretskort?, är osäker på om de kallas för vias men hur som helst så syftar jag de hålen som kopplar samman ledningar på dubbelsidiga kretskort, alltså inte de som komponent ben placeras i.

Beställer man kretskort så tillverkas vior i fabriken. Ska man etsa dubbelsidigt själv så är väl just vior lite jobbigt... Det finns olika metoder, men jag brukar helt enkelt borra ett 0.6 mm hål och sedan ta en koppartråd eller ett avklippt komponentben och dra igenom och löda fast på båda sidor. Se bara till att ha caddat stora ringar runt viorna - dels för att kunna löda men också för att ha marginaler för förskjutning. Det jag tycker är det svåraste med egna dubbelsidiga kretskort är att kunna passa ihop ovan- och undersidan med varandra så att hålen kommer där de ska.

ANgående CMOS-kretsar:

4000-serien brukar klara 3-15 volt. Men så finns även 74HC-serien. De klarar 2-6 volt.

[Icecap]

Öhhhh.... FR4 är det "normala" glasfibermaterial! Varenda gång jag har beställd mönsterkort har de varit FR4. Jag skulle tro att "FR4" betyder något liknande "Fiber + Resin av typ 4" vilket är glasfiberförstärkt mönsterkort.