kommunikations modell för svåra förhållanden?

[Icecap]

Man kan titta sig lite runt och se att det t.ex. har uppfunnits ett sätt för el-mätare att kommunicera via el-ledningar. Då dämpningen är så hög när man kommer lite bortom 50Hz ligger de mycket nära den frekvens.

Man kör då FSK och varje bit kan ta en timme eller så att överföra... Det ger tid till att filtrera och medelvärdebilda o skit.

Detta är extremfall men saken är klar: är det i ett begränsat frekvensområde med störningar är det bara att låta varje bit ta en helvetisk tid.

I telefonsammanhang skulle jag välja DTMF men låta varje nibble (det är ju 4 bit åt gången) ta några sekunder. DTMF är utvecklat just för att fungera på rimligt brusiga telefonlinjer och för att inte ha aliasing med sample-hastigheten.

Mottagaren får sedan filtrera med tröga filter, mycket av bruset försvinner med ett lämpligt bandpasfilter t.ex. Och frekvenser ändras inte av brus!

Självklart skickas paketet med en checksumma.

[blueint]

Med ECC kan man t.om korrigera felen vid mottagning. Värstingmetoden är förstås trelliskodning.

[hcb]

Det är väl oklart om det går att åstadkomma inom den budget du nämner, men vad-protokollet-nu-heter som en månstudsradioamatörer kör lär ju vara rätt tåligt mot dåliga S/B-förhållanden. Jag har också för mig att PSK31 klarar sig med dåliga signaler, men precis som med månstuds har jag ingen egen erfarenhet av det.