Nu spekulerar jag bara, men en ren gissning kan kanske vara att de ser till att motorn har hyggligt konstant vridmoment oavsett var på fasläget man är? D.v.s. att de kanske inte nödvändigtvis ger just rena sinusvågor, och/eller att de har nån slags variabel strömbegränsning/spänningsnivåstyrning som ser till att motorn inte drivs mycket mer än vad som verkligen krävs för att dra runt den.eplusn skrev:Hejsan gissar att du grottat ner dig på LP styrningar innan du körde igång det här projektet.
Är du bekant med Linns konstruktioner?
Vad gjorde egentligen Valhalla och Lingo till så bra styrningar när dom kom?
I bygget i den här tråden skulle man ju kunna använda mjukvara eller en stereopotentiometer för att kunna variera utspänningen, för att kunna labba fram vilken spänning som verkligen behövs.
Om man har någon varvtalsgivare på motorn/tallriken så skulle man kunna göra så att man vid start först kranar på full fart, och när man är uppe i önskat varvtal så sänker man spänningen till varvtalet sackar en gnutta, och då går man upp till några procent högre spänning än var "sackningsgränsen" ligger...
(eller så provar man ut nåt i stil med att om man startar med 24V i X sekunder så kan man därefter sänka till Y volt)
Eller så tänker jag helt fel... jag gissar dock att det har nåt att göra med att vibrationer från motorn påverkas av hur drivningen ser ut...
