Antenn av fraktal- vs helicaltyp.

[Syntex]

Om vi jämför med en helicalantenn, som ger bättre verkningsgrad än motsvarande antenn med kompakt förkortningsspole som utgångspunkt, så vet vi ju att en cirkel ser ut som sinus sett sidoifrån.

"Helical"


Frågeställning A.

Om man in helicalformationen gör ännu en helicalformation i varandra (som i en vanlig 230V-glödlampa (?) ), hur påverkar detta?
Om lindningen är så att D = avstånd mellan varven så blir antennen
hela pi = 3.14 ggr kortare. Om det är dubbelhelical så blir det ju nästan 10.
Nu kan man ju förstås gör med längre varvavstånd. Men fråga Ab blir vad är skillnad en vanlig helical med trådlängd 3.14 m och antennlängd 1 m - och mot en dubbelhelical med samma trådlängd och antennlängd, dvs
med roten av 3.14 x varvavståndet i föregående antenn.

Frågeställning B.

Jag har läst lite om fraktalantenner och de har alla fraktalformationer med kanter i.
Jag undrar intuitivt hur det påverkar kapacitans/induktanslinjäriteten?

Kommersiell fraktalantenn.





Borde inte den mest optimala lösningen i första hand, att förkorta i 2d, med sinusvåg? Har sett även triangelantenns som i B
men dessa måste ju skapa nån form av interaktion i hörnorna? Vad händer annars om man fortsätter att göra kanterna "mer" som i C och D?

Dessutom, om man i 2d gör en antenn med "fraktaler" i sinus som i e. Jag har inte sett såna, bara sett fraktalantenner med kanter.

Skulle vara kul om nån annan hade möjlighet att göra experiment kring detta, kring olika verkningsgrad, impedanser etc. Ja vederbörande bör väl nästan vara radioamatör som jag.

[slurry]

jag är långt ifrån insatt i ämnet men jag skall försöka mig på något som skall likna ett svar:

skillnaden på helixantennen och fraktalantennen är att fraktalen (oftast) skall motsvara en dipolantenn, genom sina knixar och vinklar som bildar vågfällor, impedanstransformatorer och resonanskretsar avger den hela sin strålning oftast lite mer rundstrålande än en kommersiell dipolantenn, dessutom har den fördelarna att vara liten, kompakt, och till sin natur DC-jordad (det finns kommersiella DC-jordade dipoler oxå..)
meningen är helt enkelt att det skall vara kanter i antennen.. tittar du däremot på en krets för höga frekvenser, exempelvis en LNA så har den inga knixar utan väldigt kurviga böjar på ledningsbanorna, detta för att man inte skall få reflektioner i hörnen.
Fraktalen kan se ut på väldigt många sätt, ta en titt på Koch-dipoler, fraktalträd och Sierpinski´s monopol på Google så får du en uppfattning.

Anledningen till att du får bättre verkningsgrad med helix-antennen är att den är en riktantenn, du får en riktverkan och därmed en antennvinst i den riktningen spolen pekar, beroende på vilket håll spolen är gjord så får man antingen höger- eller vänstercirkulär polarisation på utsänd våg.
Det som avgör hur väl antennen fungerar är spoldiametern, diametern på tråden som används, avståndet till jordplanet (plattan i bilden) avståndet mellan spolvarven (en kapacitans) vinkeln på tråden som är i matningspunkten medmera, många faktorer som helt avgör om antennen fungerar eller inte, för du då in ett parasitiskt element som du föreslår så rubbar du hela funktionen, bästa sättet att göra den effektivare är helt enkelt att stacka den, 2st. ~3dB, 4 st. ~6dB osv.

matematiken ger jag mig inte på