Vad tycker du är det roligaste med elektronik?

[Seroster]

Att ha en micro som inte fungerar, öppna och mecka, och så funkar den.
Sen lägger man in något i den, som ser till att den garanterat INTE kommer fungera, och sen lagar man den igen, döper den till Microstein och sätter in den i köket.

[toffie]

Seroster
det där låter mycket som symptom för galenskap

JimmyAndersson
Det där beskriver väldigt mycket mig också, jag har märkt att om jag läser igenom något som jag vill lära mig, försöker lite
grann kanske, oftast misslyckas jag, läser lite mer, sen tröttnar jag och lägger ifrån mig det hela 1-2 veckor.. Då poppar
det upp igen i huvudet och jag har förstått precis allt jag läst, jag läser lite igen och förstår helt enkelt precis hur man ska göra..

Jag vet inte, jag kanske har någon inlärningsstörning, vem vet..? Men det känns rätt skönt just för att jag kommit på
hur jag själv fungerar, och mycket av det som du skrev stämmer in på mig också.. Så det är lite skoj
Sen finns det ju också saker som jag kan skriva rakt av.. som PHP, det flyter bara, kan knappt hejda mig hehe

Stackars katt som är tvungen att busa med dina fötter

[Walle]

toffie:

Det stämmer väldigt bra in på mig också!

Jag tror det har att göra med flera faktorer, dels att hjärnan får tid att bearbeta det man har läst, dels att man ofta hinner skaffa sig andra erfarenheter som ändå kan hjälpa till att få pusselbitarna på plats.

[Klas-Kenny]

Jag tycker det roligaste är, eller ja, det som fått mig att inte tröttna på elektronik (Ännu i alla fall) så som de flesta av mina intressen brukar sluta, är nog att det drar med så många moment.

Att räkna på komponenter, att sätta ihop en krets på labbdäcket och få den att fungera, att programmera µC och få den att göra sin uppgift i kretsen, att cadda kretskort, att löda, det är så många olika arbeten! Sen kan det ju bli ännu mer varierande genom olika typer av kretsar, och sen lite jobb om det ska byggas in någonstans också

Men det jag tycker är absolut roligast om jag måste välja något, är nog att se en färdig grej på sitt kretskort och göra sitt jobb, och tänka "Den här har jag byggt!"

[toffie]

Walle
Skönt att höra att det finns fler

[tompa74]

Jag tycker det är roligast när jag lyckas få ihop en lösning
med det som finns hemma, typ när begagnat och annat man
skaffat på sig helt plötsligt kommer till användning och blomstrar
upp i en fiffiluri lösning.



/ Tompa

[Mizzarrogh]

Att lära sig för att bli bättre och att skapa saker (allra helst om det fungerar...) Är mitt svar.

[LHelge]

Jag håller med Mizzarogh. I mitt fall väger lära sig tyngre än skapandet. Tyvärr leder det ofta till följande scenario:

1. Man läser om något spännande man vill lära sig mer om.
2. Man kommer på ett nytt projekt som innefattar 1
3. Man påbörjar detta projekt
4. Man börjar förstå det man ville lära sig
5. Slutföra projektet är inte längre lika intressant

[Mizzarrogh]

Samma här...

[Seroster]

Seroster
det där låter mycket som symptom för galenskap

Och precis vad får dig att tro att jag inte är galen?

Ganska trevligt att micra en halvliters petflaska halvfull med vatten, spränger av dörren och sen får man banka metall tills det passar någorlunda igen^^

[Walle]

Och efter en sån behandling lär den ju vara väldigt RF-tät...

Jag skulle inte vilja ha en sån mikro i köket!

[LHelge]

Jag gissar att hans grannar kör trådbundet nätverk hemma.

[void]

Roligast är att det finns så många olika lösningar på ett problem. Det är jättekul att läsa allas förslag här på forumet.

Utmaningen är att hitta en enkel, men välfungerande lösning, något i Einstein's anda:

Make everything as simple as possible, but not simpler

Sen finns spänningsmomentet när man byggt något och slår på spänningen första gången. Minns ni känslan från första astabila vippan med lampa... -Jaaa titta den blinkar!!! Eller när pappa kom och sa: - Stäng av polissirenen vi försöker tittar på TV.

/Arne

[prototypen]

Det finns som andra säger mycket som är kul med elektroniken.

Liten lista utan någon speciell ordning.

* Jag kan bli fascinerad av funktionen på vissa kretsar, tex en radiosändare eller mottagare.
* Jag tycker det är kul när man tar fram något som man byggde eller moddade för många år sedan och ser hur man gjorde då och hur man antingen är väldigt nöjd med det eller ser hur man kunde gjort det bättre för att man lärt sig mera.
* Det är kul när man lär sig nya saker
* Känslan när man "routat" klart ett kretskort på datorn och känner sig nöjd med det.
* När man har etsat och borrat och lött färdigt allt på ett kretskort, och det funkar.

Jag tycker att det kan vara värt att prata om vad som är det jobbigaste med elektroniken också.

Exempel.
* När man vet vad man vill göra men inte vet hur man ska gå tillväga och inte kan formulera en vettig fråga här på EF
* När man spegelvänder ett kretskort
* När man bränner nya komponenter för att man trodde man hade koll på pinouten
* När man är helt säker på att något man kopplat upp ska funka för att man har tillochmed räknat på det och i teorin ska det funka
* "Rangliga" labbplattor som glappar
* Bränna sig på lödkolven
* När man inte hittar datablad på komponenter som man tycker att det borde finnas datablad till
* När man inte får ladda ner datablad utan att regga sig på tillverkarens sida.
* När man missar att borra några hål på kretskortet som man nyss börjat löda dit komponenter på så det blir bökigt att borra på det.

* microprocessordelen *
* När man inte förstår varför i he****E UARTen inte funkar för, fast man har kopierat exempelkoden från databladet och läst igenom sin kod flera gånger.
* När man stänger av det ända sättet man har att programmera en microprocessor (typ stänga av ISP programmering på AVR)


Det är bara när det inte funkar som man vill och man tar reda på varför som man verkligen lär sig något. Sen om man kommer ihåg det nästa gång man gör samma misstag det är en annan 5a

Iddes inte skriva egen lista så instämmer med Bachler

Lägger till det som är roligt:
När det kommer in pengar på kontot pga levererad elektronik.
Känslan när det är klart och fungerar.
Poängterar extra känslan när man nästan är färdig med en routing (färdigt blir det aldrig, till slut ger man sig).

Negativt:
Jag har minst 60 mil till jobbet.

Protte

[LHelge]

60 mil är inte så långt om du jobbar med routing.