Bra nybörjarsajter sökes

[Silverstream]

Hej gott folk!

Man är ju lite smårädd att posta här när man sett nykomna bli sågade längs fotknölarna, men jag gör ett försök i alla fall.
Jag läser till civilingenjör och har därför läst en lite grundläggande ellära och elektronik (läs: inte mycket alls...). Dock har detta enbart givit en förståelse för hur exempelvis en kondendensator fungerar, nodanalys etc. Ingen praktisk erfarenhet alls alltså.

Jag har länge velat lära mig detta och tog därför tag i kragen i somras och skaffade lite blandade prylar som jag lekt med.
Nu till min fråga: Det finns ju massvis med info och exempelkretsar på nätet. Det jag ofta känner att jag skulle vilja veta är varför komponenterna placerats som de gjort och varför storleken på resistorer och kondensatorer valts som de gjort. Resistorer kan man ju ofta förstå att de valt för att begränsa strömmen till en viss komponent, eller för att få ett givet spänningsfall. Med andra komponenter är det inte lika lätt att se, åtminstone för mig.

Exempel: Jag har sett att vissa sidor har placerat kondensatorer mellan plus- och minuspolen på batteriet som försörjer kretsen, typiskt på ca 220 uF. Detta ska jämna ut spänningen om jag har förstått det rätt. Det jag undrar är varför man valt just 220 uF istället för säg 22 uF?

Finns det någon sida som innehåller denna typ av information om kretsarna?

Ett stort tack på förhand!

/Johan

[X-IL]

Jag måste säga att det var väl ett bra formulerat första inlägg på sidan, välkommen!
Jag personligen är rätt usel på elektronik så jag ska inte svara på dina frågor, men jag är intresserad av svaren

[eqlazer]

Får man fråga var du pluggar? Vissa högskolor har ju föreningar som är till för den praktiska biten.

[Nerre]

Du har valt en väldigt svår fråga som exempel.

Det är generellt mycket svårare att konstruera elektronik än att förstå hur den fungerar.

När det gäller kondensatorer för glättning/stabilisering av spänning så utgår man såvitt jag förstått från hur mycket spänningen får "dippa" om strömmen ökar hastigt. Det handlar alltså om att räkna med derivator och grejer och är ganska komplext. Väldigt ofta utgår man från tumregler eller kompromisser, och ibland måste man t.o.m. prova sig fram. En stor kondensator klarar ju t.ex. att ta hand om större dippar, men samtidigt så drar den ju då också mera ström när den skall laddas upp.


Det finns ju enklare saker att börja titta på:

Förkopplingsmotstånd för lysdioder
Arbetspunkt för transistor (ex. emitterföljare, klass A förstärkare)
Kopplingar med operationsförstärkare (inverterande och icke inverterande, komparator, hysteres, summaförstärkare/mixer)
RC-filter
Olika typer av pulsformande nät (med dioder och kondensatorer)

[honcho]

Hej och Välkommen till Forumet.
Nu var det ett tag sedan jag läste (på den tiden fanns 2 åriga linjer) men att jämna ut spänningen via kondensator kallas för "glätta strömmen" om jag inte minns fel. lite grundläggande komponentlära samt formler hittade jag här.

http://www.his.se/PageFiles/20466/MekatronikF3.ppt

[sodjan]

En större kondensator som ligger "över" matningsspänningen till en krets
är alltid för att stabilisera/jämna ut spänningen. Men sen blir det lite knivigare...

I just ditt exempel säger du "mellan plus- och minuspolen på batteriet som
försörjer kretsen". OK, då tar du det först. Deta är inte det vanliga "glättnings"
fallet. Ett batteri har i sig en helt jämn spänning utan brum eller andra störningar.
Om man sätter en större kondensator över batteriet så kan det enbart ha med att
göra att det som batteriet driver har en väldigt varierande strömförbrukning med kortvariga
"spikar" i strömförbrukningen. För att förhindra att spänningen sjunker under dessa
korta tiden kan man sätta en större kondensator som "tar smällen". Det kan t.ex
handla om relän eller liknande.

I det vanliga glättningsfallet har man en kondensator efter likriktaren/transformatorm
för att jämna ut 50/100 Hz brummet i spänningen. Det är något helt annat...

Om det ska vara 22 uF, 220 uF eller något helt annan "beror på" och går självklart
inte att ge något generellt svar på.

[Silverstream]

Får man fråga var du pluggar? Vissa högskolor har ju föreningar som är till för den praktiska biten.

Javisst! Jag pluggar i Lund. Har inte koll på om det finns sådana föreningar här, med det är klart värt att kolla upp!

Du har valt en väldigt svår fråga som exempel.

Det är generellt mycket svårare att konstruera elektronik än att förstå hur den fungerar.

När det gäller kondensatorer för glättning/stabilisering av spänning så utgår man såvitt jag förstått från hur mycket spänningen får "dippa" om strömmen ökar hastigt. Det handlar alltså om att räkna med derivator och grejer och är ganska komplext. Väldigt ofta utgår man från tumregler eller kompromisser, och ibland måste man t.o.m. prova sig fram. En stor kondensator klarar ju t.ex. att ta hand om större dippar, men samtidigt så drar den ju då också mera ström när den skall laddas upp.

Tack för ditt svar!

Okej, ja det var bara ett exempel som jag stött på när jag letat roliga kretsar. Och jag har uppfattat det precis som du säger; att bara sätta samman komponenter enligt ett kretsschema är ju inte alls så svårt som att förstå vad som händer. Till hur stor del beräknar man komponentvärdena jämfört med tumregler och trial and error? Sen är det ofta jag inte har koll på vad poängen är med komponenterna. Jag har förstått det lite som att man kan dela upp kretsen i delar, där några komponenter utgör ett filter, o.s.v. Ska man lära sig en massa sådana "grundbyggstenar" som återkommer ofta? I så fall: finns det någon bra samlingsplats som tar upp och förklarar dessa?

Det finns ju enklare saker att börja titta på:

Förkopplingsmotstånd för lysdioder
Arbetspunkt för transistor (ex. emitterföljare, klass A förstärkare)
Kopplingar med operationsförstärkare (inverterande och icke inverterande, komparator, hysteres, summaförstärkare/mixer)
RC-filter
Olika typer av pulsformande nät (med dioder och kondensatorer)

Tack för tipsen! Förkopplingsmotstånd har jag tittat lite på redan, och har en kort fundering som jag kanske kan ta här:
När jag beräknar värdet på motståndet så tycker jag det känns som om man bestämmer både strömmen och spänningen genom transistorn. Man vill ju begränsa strömmen till säg 20mA och ha ett spänningsfall på Vd över dioden. Man kan ju då bestämma resistansen hos motståndet med Ohms lag ((Vs-Vd)/I). Vad är det som säger att spänningsfallet blir just Vd? Blir det alltid samma spänning över en diod? Hade man haft två motstånd i serie hade man ju beräknat den totala resistansen och spänningsdelat, men jag antar att tänket är annorlunda med en olinjär komponent som en LED.

De övriga sakerna ska jag kolla upp!

En större kondensator som ligger "över" matningsspänningen till en krets
är alltid för att stabilisera/jämna ut spänningen. Men sen blir det lite knivigare...

I just ditt exempel säger du "mellan plus- och minuspolen på batteriet som
försörjer kretsen". OK, då tar du det först. Deta är inte det vanliga "glättnings"
fallet. Ett batteri har i sig en helt jämn spänning utan brum eller andra störningar.
Om man sätter en större kondensator över batteriet så kan det enbart ha med att
göra att det som batteriet driver har en väldigt varierande strömförbrukning med kortvariga
"spikar" i strömförbrukningen. För att förhindra att spänningen sjunker under dessa
korta tiden kan man sätta en större kondensator som "tar smällen". Det kan t.ex
handla om relän eller liknande.

I det vanliga glättningsfallet har man en kondensator efter likriktaren/transformatorm
för att jämna ut 50/100 Hz brummet i spänningen. Det är något helt annat...

Om det ska vara 22 uF, 220 uF eller något helt annan "beror på" och går självklart
inte att ge något generellt svar på.

Tack för ditt svar!
Okej, där ser man. Kondensatorn fungerar alltså i detta fall ungefär som en buffer?

Sen förstår jag så klart att värdet på kondensatorn varierar beroende på applikationen, men hur väljs detta? Beräknas det eller är det trial and error? På kretsscheman som finns tillgängliga på nätet står det ju väldigt sällan vad de olika komponenterna fyller för funktion eller hur de har valts.

[Silverstream]

Hej och Välkommen till Forumet.
Nu var det ett tag sedan jag läste (på den tiden fanns 2 åriga linjer) men att jämna ut spänningen via kondensator kallas för "glätta strömmen" om jag inte minns fel. lite grundläggande komponentlära samt formler hittade jag här.

http://www.his.se/PageFiles/20466/MekatronikF3.ppt

Tack!

Ska kolla igenom länken!

/Johan

[PeterH]

Vill du lära dig mer om vad som händer och varför en viss komponent används kan jag rekomendera dom äldre numren av tidningen Allt om Elektronik (finns på biblioteket). Utgivarna till AoE (tidningen kallas så) har också släppt en hel del böcker med massor av kopplingar där ofta varje komponents funktion beskrivs, exempel kan vara "501:an", "305:an", "Digtalteknik" med flera. Andra böcker i samma anda kan vara Jan Soelbergs "Allmän Elektronik 1 och 2" som gavs ut av ett gammalt (numera nedlagt) företag som hette Jostykit. Jag slänger med ett litet exempel från "Allmän elektronik 2" som jag hade stod i bokhyllan lätt tillgängligt...

[eqlazer]

Javisst! Jag pluggar i Lund. Har inte koll på om det finns sådana föreningar här, med det är klart värt att kolla upp!

Och du har missat ETF? Till och med jag har ju hälsat på där
http://www.etf.tlth.lth.se/doku.php

[grym]

krasst sett så gillar jag halvgamla böcker mycket mera än nätet för att lära sig grunderna, man går ändå tillbaka till dom och kollar på olika saker

gå till biblioteket låna en del och kolla på vilken nivå Du tycker det känns bra

när du hittat vettiga böcker så köp och annvänd, du kommer gå tillbaka och kolla i dom

[Silverstream]

Vill du lära dig mer om vad som händer och varför en viss komponent används kan jag rekomendera dom äldre numren av tidningen Allt om Elektronik (finns på biblioteket). Utgivarna till AoE (tidningen kallas så) har också släppt en hel del böcker med massor av kopplingar där ofta varje komponents funktion beskrivs, exempel kan vara "501:an", "305:an", "Digtalteknik" med flera. Andra böcker i samma anda kan vara Jan Soelbergs "Allmän Elektronik 1 och 2" som gavs ut av ett gammalt (numera nedlagt) företag som hette Jostykit. Jag slänger med ett litet exempel från "Allmän elektronik 2" som jag hade stod i bokhyllan lätt tillgängligt...

Suveränt; låter precis som det jag letar efter! Jag tittade igenom pdf-en du länkade till, och det såg lovande ut. Stort tack!

Och du har missat ETF? Till och med jag har ju hälsat på där
http://www.etf.tlth.lth.se/doku.php

Haha, hur kan jag ha missat detta? Jag har inte ens funderat på att leta efter en sån förening... Men det vore ju dumt att inte ta till vara på en sådan närbelägen möjlighet!

krasst sett så gillar jag halvgamla böcker mycket mera än nätet för att lära sig grunderna, man går ändå tillbaka till dom och kollar på olika saker

gå till biblioteket låna en del och kolla på vilken nivå Du tycker det känns bra

när du hittat vettiga böcker så köp och annvänd, du kommer gå tillbaka och kolla i dom

Ska jag göra! Har du några egna favoriter att rekommendera?

[Nerre]

Till hur stor del beräknar man komponentvärdena jämfört med tumregler och trial and error?

Jag jobbar inte med elektronikkonstruktion, men jag skulle nog gissa att det ligger runt 70-80% beräknat, 15% erfarenhet och tumregler och 5% som måste testas.

Ska man lära sig en massa sådana "grundbyggstenar" som återkommer ofta?

Tveklöst ja. Om det finns nåt bra ställe att lära sig dem på vet jag tyvärr inte. Jag har lärt mig det mesta från Elektronik för alla-böckerna (när jag gick på högstadiet), gymnasiet (el-tele) och högskola (80 p elektroingenjör). Sen har man såklart lärt sig lite från andra håll också, men inte samlat.

Blir det alltid samma spänning över en diod?

I princip ja.

Okej, där ser man. Kondensatorn fungerar alltså i detta fall ungefär som en buffer?

Japp, du kan jämföra med t.ex. spoltanken på en toalett! :)

Sen förstår jag så klart att värdet på kondensatorn varierar beroende på applikationen, men hur väljs detta? Beräknas det eller är det trial and error?

Det GÅR att beräkna, om man vet hur kretsen kommer att dra ström. Men oftast så höftar man utifrån erfarenhet. Tänk dig när du lagar mat och ska salta maten. Står du och mäter saltet med våg eller? :)

[psynoise]

Det jag ofta känner att jag skulle vilja veta är varför komponenterna placerats som de gjort och varför storleken på resistorer och kondensatorer valts som de gjort

Kolla artiklar från IEEE alternativt INSPEC där allt är förklarat på akademiskt vis. Databaserna borde du kunna nå från skolans bibliotek. Examensarbeten kan även vara något att kolla in då man får följa konstruktörernas tankegångar ibland.

Om du vill lära dig mer om elektronik och förstå fler scheman borde du kanske tjuvkika på den kretselektronikkurs som ni säkerligen kommer läsa senare på elektroteknik.

[Silverstream]

Det GÅR att beräkna, om man vet hur kretsen kommer att dra ström. Men oftast så höftar man utifrån erfarenhet. Tänk dig när du lagar mat och ska salta maten. Står du och mäter saltet med våg eller?

Sant! Problemet är bara att det är svårt i början när man inte har nån direkt känsla för vad som är rimligt. Men det kommer väl

Kolla artiklar från IEEE alternativt INSPEC där allt är förklarat på akademiskt vis. Databaserna borde du kunna nå från skolans bibliotek. Examensarbeten kan även vara något att kolla in då man får följa konstruktörernas tankegångar ibland.

Tack för tipsen!

Om du vill lära dig mer om elektronik och förstå fler scheman borde du kanske tjuvkika på den kretselektronikkurs som ni säkerligen kommer läsa senare på elektroteknik.

Grejen är att jag går teknisk fysik, så vi har läst vad vi ska inom elektronik. Men jag har haft funderingar på att läsa någon lämplig fortsättningskurs nu under fjärde eller femte året när man kan välja lite fritt.