Hur stabiliserar man en sinuvåg?

[Nerre]

Det innebär konkret att det som du simulerar är en utopi. I din simulator är transistorerna perfekt matchade med helt identiska data. I verkligheten så kan en hel del parametrar variera mellan enskilda exemplar.

[GiK]

Javist det köper jag rakt av. Torrsim är torrsim, men jag är ändå lite impad på
att simuleringen ger så bra input som den ändå gör.

Drivsteget är testat som "komponentröra" ser ut att funka.
Men detta med dioderna fattar jag inte. Förklara gärna hur dioderna ska vara
vända för att få ett bra drivsteg.
Prottes justeringar är införda på schemat.
Det är bara "domdära" dioderna som jäckar mig.

[prototypen]

I praktiken ska man använda tex ca hälften av HFEmin så transistorn garanterat gör det den ska.

Dioderna i sista ritningen gör ingenting skulle vara samma om du tog bort dem.
Egentligen ska det vara 4 dioder vända som på första ritningen då du har 4 framspänningsfall mellan basarna på utgångstransistorerna, nu är det där nästan hopplöst att matcha, man behöver sätta motstånd på emittrarna för att få tomgångsströmmen stabil och utan motkoppling kommer utgångsimpedansen att öka och man tappar kontrollen över förstärkningen och stabiliteten på 20mV flyger all världens väg.

De motstånd som sitter från ±48 V till basarna på Q2 o Q3 borde vara betydligt mindre för att få till mera ström genom dioderna.

Protte

[persika]

Angående de två dioderna...

I ljudslutsteg från 70 och 80-talen med diskreta komponenter kunde man ofta hitta en en koppling med en liten transistor, se bild.
Transistorn och trimpoten skapar en konstant dc-spänning som "svävar" med signalen. Den är dessutom kortsluten dc-mässigt med en kondensator, så att samma signal ska nå båda sluttransistorerna. Med poten kan man ställa in önskad spänning mellan basarna på sluttransistorerna, och därmed kan man justera tomgångströmmen, man har steglöst antal dioder...
Den lilla transistor var monterad på samma kylfläns som de stora transistorerna för att tomgångströmmen inte ska rusa iväg vid temperaturökning.
När temperaturen ökar så minskar basspänningen och då minskar spänningskillnaden på basarna på sluttransistorerna.
Tomgångströmmen kan man mäta med hjälp av 0.1R motstånden.

Slutsteg

[GiK]

Egentligen ska det vara 4 dioder vända som på första ritningen då du har 4 framspänningsfall mellan basarna på utgångstransistorerna,...

Japp!

"Torrsimmat" tillsammans den R6 och R8 på 100k, ser mycket snyggt ut.
Då är R6 och R8 minskat från 1M till 100k, en faktor 10.

Ska se om jag har två dioder hemma, då ska jag börja montera det på kretskortet
för en test-körning.

Den lilla transistor var monterad på samma kylfläns som de stora transistorerna för att tomgångströmmen inte ska rusa iväg vid temperaturökning.

Det verkar var en viktig bit detta med "tomgångströmmen och temperaturökningen".

Ska kolla var det innebär i mitt sammanhang och labba lite, "plan B".

Det är bra att inte tänka "audio", utan "styr och reger", men vi "lånar" gärna
konstruktions-lösningar från "audio".

[prototypen]

Gav torrsimmet något svar på strömmen genom transistorerna och effektförlusten?

Den lilla transistorn måste sitta på kylaren, om slutstegstransistorerna blir varma så minskar Vbe vilket medför att Ib ökar om inte den lilla transistorn minskar spänningen lika mycket.
Den lilla transistorn kommer att minska spänningen nästan lika mycket om den blir lika varm som slutsteget.

Förstår du nu hur enkelt det är att sätta dit en LM3886, allt detta är löst där.
Jag som hållit på med elektronik de senaste 40 åren tvekar inte en sekund att använda en färdig krets, man slipper ifrån så mycket verifierande av funktion.

"styr och reger" Vad jag vet så var Reger en Tysk tonsättare (född 19 mars 1873 i Brand (Oberpfalz ), död 11 maj 1916), men det kanske du vet.
Styr och regler och audio, det finns ingen direkt gräns, nu är det en analog kraftsignal som ska produceras inom det hörbara området.

Protte

[Rolf Zetterberg]

Hoppar in här och instämmer med protte.Även mina snart 50 år i elektroniken säger att det sparar mycket bekymmer med en färdig krets.
Om det däremot hade handlat om en hifi-förstärkare,hade läget varit ett annat.

[GiK]

Förstår du nu hur enkelt det är att sätta dit en LM3886, allt detta är löst där.

Jo jag är helt med på detta om Lm3668. Schemat ändrades från Lm1875 till Lm3886.

Men jag tycker nog att man begår tjänstefel om man inte utreder detta med en "eget
drivsteg".

Gav torrsimmet något svar på strömmen genom transistorerna och effektförlusten?

Jag vet inte om detta säger så mycket:


När jag mätte strömmen genom första lindningen fick jag det till 80 mA vid 24 Vac 50 Hz.


En liten grej som jag nog bör säga är att jag lät motorn stå på ca: 30 minuter. Och som jag kunde mäta/förstå hade den uppnått temperatur-stabilitet.
Dom båda "TIP:arna" var då uppe i ca: 40 grader.
Nu hanske det ädras om man minskar värder påR6 och R8, jag vet inte. Men jag ska hålla
koll på detta.

En annan "knepighet" som jag såg när "komponentröran" kördes var att, så fort jag
anslöt motorn sjönk spänningen någon volt.



"Analog kraftsignal " var ett bra uttryck för det är det det är. Men jag tror inte det gör
något om kraftsignalen är lite "skitig".

Hoppar in här och instämmer med protte.Även mina snart 50 år i elektroniken säger att det sparar mycket bekymmer med en färdig krets.

Man jobbar lika dant inom "mekanist-skrået". OEM är utgångsläget om det är möjligt.
Ingen tillverkar ett eget kullager eller tvåtakts motor, man utgår srån OEM.

I detta fallet vet jag inte heller hur och vilka motorer som är aktuella. Läser som en
galning på ämnet.
Stegmotorn är anorlunda gentimot "skivspelar motorn". Och detta måste jag få grepp
om.


Men det var mycket bra att "Protte" satte fingret på "drivsteget" änen om det är
"50% OT".
Men jag tror det är lite mera "hands on" som behövs. Tre motorer har jag fårt som
en donation av intreserade HiFi folk. Den ena är en AIRPAX 110 volt 3,5 Watt.
Den ska också förhoppnings vis kunna köras, med en tranformator.
Dom som vill konvertera kondensator drift till detta "tvåfas drift" kör oftast 110Vac.

Nä nu ska det jobbas vidare.

PS. Felstaningarna blir mycket fler när jag inte sitter vi min egen dataor, tyvärr. DS

[prototypen]

<<En annan "knepighet" som jag såg när "komponentröran" kördes var att, så fort jag
anslöt motorn sjönk spänningen någon volt.>>

VVDJS (vad var det jag sa) du saknar motkoppling.

<<"Analog kraftsignal " var ett bra uttryck för det är det det är. Men jag tror inte det gör
något om kraftsignalen är lite "skitig".>>

Men varför då inte ta nätspänning direkt, det är väl skit man är så inåt bomben rädd för.
Strävar man efter en amplitudtolerans på 20mV så ska man väl inte ha en 10-20 % distorsion på signalen.

<<Stegmotorn är anorlunda gentimot "skivspelar motorn". Och detta måste jag få grepp
om.>>

Stegmotorn brukar låta och gå väldigt ryckigt jämfört med en "vanlig" motor, kanske blir bra om man matar med sinusström.

Protte

[persika]

Går det att påvisa hastihetsvariationer på skivtallriken om det finns distorition i sinusvågen till motorn ?

Jag skulle tro om tallriken är direktdriven kanske det är möjligt.
Om den drivs via rem, knappast nån påverkan, tror jag.

Vad säger expertisen ?

[prototypen]

Hastigheten påverkas bara av frekvensen.
Distorsionen orsakar ljud från motorn, (lyssna på en trefasmotor med frekvensstyrning där är det mycket distorsion.)

Protte

[GiK]

VVDJS (vad var det jag sa) du saknar motkoppling.

Men å andra sidan är motorn alltid inkopplad. Men jag är med på att det fattas
ett steg för att den ska bli "sådär riktigt bra".

Men varför då inte ta nätspänning direkt, det är väl skit man är så inåt bomben rädd för.
Strävar man efter en amplitudtolerans på 20mV så ska man väl inte ha en 10-20 % distorsion på signalen.

Det var jag som uttryckte mig lite väl slarvigt.
"Nätspänning direkt" ger den sämsta driften både med avseende på hastighet och
vibrationer. (Inte hastighet väl, reagerar säker någon. Jo vist, jag återkommer till det.)
Det blir en påtaglig förbättring om man driver motorn med faserna 90 grader +-1 grad.
Om spänningen sen inte skiljer mellan faserna +- ett par volt, så har man dom bästa
förutsättningarna.
Kan man till detta få en "snygg sinus" utan störningar är det än bättre.

Går det att påvisa hastihetsvariationer på skivtallriken om det finns distorition i sinusvågen till motorn ?

Jo, det gör det! Om distorsionen är tillräckligt stor. Problemet är bara att skivtallrikens
hastighet variera utan distorsion.
Men det Protte säger är absolut inte fel! Jag ska försöka förklara.

Om vi tex mäter varvtalet en gång per varv som motorn gör, så är det frekvensen
som är avgörande. Vist...det köper alla.
Men om vi mäter varvtalet tex 360 gånger på ett varv, ja då får vi en annan bild av
vad som händer. Och då inser vi att motorns vridmoment är helt avgörande.

Det är här som förståelsen av skillnaderna mellan steg och "skivspelarmotorn" kommer
in.
Steg-motorn är optimerad för att ge sitt största vridmoment när spänningen är som
störst. Och då är det bara den ena lindningen som har full spänning och så mycket
ström man kan "klämma in". Rotorn ligger mitt för lindningen. Och den andra lindningen
är spännings-lös.
Fi-faktorn ska var hög. Detta ger en liten skillnad mellan inmatad effekt och effekt på
axeln. Men detta med fi-faktorn är inget konstigt för det är precis så vi vill ha det.

Skivspelar optimera synkron-motor, den har sitt största vridmoment förskjutet mot
45 grader. I detta läget ska båda lindningarna ha samma spänning. Och rotorn ligger
ca: mitt emellan lindningarna. Fi-faktorn på min riktigt fina "Pemotec" är cos 0,44.
Av 3,5 watt som man stoppar in får man bara ca: 1,5 watt på axeln.

Teoretiskt kan man se hur momentet som är proportionellt mot effekten variera i en
vanlig simulering. Även om det är ett ganska bökigt labb.

Det jag hoppas på att få sätta tänderna i, är att få bygga om/anpassa en steg-motor
till ett mer skivspelar vänligt stuk.

Ett bra forum finns redan, med kompetenta formister. Så det är bara att jobba
vidare.

Vad säger expertisen ?

Alla "experter" och "HiFi-Gurus" talar var och en för "sin baby".
Det är mycket "klyschor" till ren nonsens. Ett namn betyder mycket i
marknadsförings-sammanhang. Lika så 15 kilo betong.
Nä nu måste jag sluta innan jag exploderar av ilska.

[grym]

det kan ju finnas en annan motivering för att ren sinus, alla störningar är av högre frekvens och det finns ju alltid en koppling till pickuppen där man teoretiskt sett kan höra störningarna

att mäta hastighetsvariationer för hela varvet borde gå rimligt lätt, om man kan tejpa fast en utskriven remsa på utsidan av tallriken, med en lagom fin svartvit "streckkod" och ha en reflexdetektor
in med det i ljudkort, spela in några varv och mät i ett ljudprogram
kan man annvända ett ljudkort med lite högre samplingshastighet så får man det lite lättare

men ska man ha stabil utspänning så är en återkopplat slutsteg så gott som oundvikligen, finns ingen annledning till att inte ha det, rent tekniskt sett

[persika]

Bara en fråga: Drivs skivtallriken direkt eller via rem ?

[Nerre]

När man pratar skivspelare så är det ju inte "varvtalet" (d.v.s. antal varv per minut) som är det kritiska utan vinkelhastigheten.

Om vinkelhastigheten under en varv varierar upp och ner så låter ju ljudet skit även om det råkar jämna ut sig under ett varv så man får exakt 33 varv per minut.