Fasförskjutning/cos fi för tvättmaskin?
Fasförskjutning/cos fi för tvättmaskin?
Någon som sitter med enfas tvättmaskin och rigg för att mäta upp fasförskjutning?, skulle vilja få ett hum om hur mycket det rör sig om. Värmeelementet lär vara okej. Så antar att största utslaget syns vid centrifugering med full gas. Tänkte verkliga värden istället för kvalificerade uppskattningar är lite bättre vid dimensionering.
-
prototypen
- Inlägg: 11108
- Blev medlem: 6 augusti 2006, 13:25:04
- Ort: umeå
Re: Fasförskjutning/cos fi för tvättmaskin?
Vad är det för sorts motor?
En "vanlig" asynkronmotor ligger runt 0,8 induktiv.
En kolborstad allströmmare driven av något SMPS blir lite kapacitiv.
Motorn i förhållande till värmen är "nästan" försumbar.
Protte
En "vanlig" asynkronmotor ligger runt 0,8 induktiv.
En kolborstad allströmmare driven av något SMPS blir lite kapacitiv.
Motorn i förhållande till värmen är "nästan" försumbar.
Protte
Re: Fasförskjutning/cos fi för tvättmaskin?
Har sett amerikanska tvättmaskiner som är utan värmeelement och är specifierade till ~750 W.
Re: Fasförskjutning/cos fi för tvättmaskin?
Det är väl bara läsa märkskylten på motorn? Värmeelement är ju resistivt och programverket drar marginellt med ström.
Re: Fasförskjutning/cos fi för tvättmaskin?
Vänta lite skall jag mäta....blueint skrev:Någon som sitter med enfas tvättmaskin och rigg för att mäta upp fasförskjutning?
Re: Fasförskjutning/cos fi för tvättmaskin?
Ok, uppmätt på en Bauknecht WAE 7010 (7kg):
När motorn snurrar långsamt så är effektfaktorn USEL!! 0.2-0.3 induktiv
men det rör sig bara om 160W.
På fullt spätt (1400rpm) så drar den ca 480W CosFi= ca 0.87ind (226V 2.62A)
När motorn snurrar långsamt så är effektfaktorn USEL!! 0.2-0.3 induktiv
men det rör sig bara om 160W.På fullt spätt (1400rpm) så drar den ca 480W CosFi= ca 0.87ind (226V 2.62A)
Re: Fasförskjutning/cos fi för tvättmaskin?
låg/olastade asynkronmotorer har väldigt låg effektfaktor då motorn är i stort sett bara induktiv och drar i stor sett samma ström tills det närmar sig fullast och strömmen börja öka. Vid cos(fi)=0.7 så har strömmen öka ca 1.4 ggr gentemot tomgångsströmen. Dom flesta elmotorer bruka lägga sin märklast kontinuerlig drift vid ca cos(fi)=0.7
det är också en förklaring varför en elmotor är ungefär lika varm i stommen vare sig den snurrar olastat eller går halvtungt - värmen ökar först när strömmen ökar genom lindningarna när den närmar sig max effekt och cos(fi)=0.7 och däröver.
många asynkrona enfasmotorer, med eller utan startkondensator/startlindning som i köksfläktar, skärmspolemotorer i andra typer av fläktar, pumpar, kylskåpsmotorer (för att inte tala om takfläkten som snurrar långsamt - dom som har sådana kvar), även i del fall tvättmaskiner jobbar ofta med urursel effektfaktor avsiktligt - dom använder en avsiktligt stor parasitinduktans i serie med 'motordelen' för att strömmen skall vara konstant oavsett lastgrad på rotorn av motorn - en sådan motor tål att gå kontinuerligt med låst rotor (vattenpumpar i tvätt/diskmaskin) eller att rotor går mycket långsammare än vad som motsvarar dess poltal och nätfrekvens (köksfäkten, takfläkten). Man låter helt enkelt rotorn 'slira' som i start men här kontinuerligt genom att parasitinduktansen begränsar strömmen väldigt mycket. - när man ställer farten på köksfläkten så kopplar man helt enkelt in olika stor serieinduktans före motorn (induktanserna är inbyggda i motorn) för olika moment och så varvar fläkten upp så mycket så att luftmotstånd och moment balanserar sig.
principen med parasitinduktanser för strömstyrning används också i transformatorelsvetsar där vredet framme på fronten helt enkelt är en laminerad järnkloss som shuntar magnetfältet mellan primär och sekundär lindning olika mycket och på så sätt bestämmer strömmen och håller den i sort sett konstant vare sig det är båge mellan pinne och arbetsstycke eller om pinnen kortsluter mot arbetsstycket.
det är också en förklaring varför en elmotor är ungefär lika varm i stommen vare sig den snurrar olastat eller går halvtungt - värmen ökar först när strömmen ökar genom lindningarna när den närmar sig max effekt och cos(fi)=0.7 och däröver.
många asynkrona enfasmotorer, med eller utan startkondensator/startlindning som i köksfläktar, skärmspolemotorer i andra typer av fläktar, pumpar, kylskåpsmotorer (för att inte tala om takfläkten som snurrar långsamt - dom som har sådana kvar), även i del fall tvättmaskiner jobbar ofta med urursel effektfaktor avsiktligt - dom använder en avsiktligt stor parasitinduktans i serie med 'motordelen' för att strömmen skall vara konstant oavsett lastgrad på rotorn av motorn - en sådan motor tål att gå kontinuerligt med låst rotor (vattenpumpar i tvätt/diskmaskin) eller att rotor går mycket långsammare än vad som motsvarar dess poltal och nätfrekvens (köksfäkten, takfläkten). Man låter helt enkelt rotorn 'slira' som i start men här kontinuerligt genom att parasitinduktansen begränsar strömmen väldigt mycket. - när man ställer farten på köksfläkten så kopplar man helt enkelt in olika stor serieinduktans före motorn (induktanserna är inbyggda i motorn) för olika moment och så varvar fläkten upp så mycket så att luftmotstånd och moment balanserar sig.
principen med parasitinduktanser för strömstyrning används också i transformatorelsvetsar där vredet framme på fronten helt enkelt är en laminerad järnkloss som shuntar magnetfältet mellan primär och sekundär lindning olika mycket och på så sätt bestämmer strömmen och håller den i sort sett konstant vare sig det är båge mellan pinne och arbetsstycke eller om pinnen kortsluter mot arbetsstycket.
