Rörförstärkare Bäckström från 1953

[Danny]

Håller på att renovera denna rörförstärkare till en kompis. Har dock stött på lite
underliga fenomen. Jag har inte sysslat med rörförstärkare tidigare så jag känner
inte till dess egenheter.

Volymen är graderad 0-10.
Mellan 1-2 går det bra att justera låg volym.
Efter 2 höjs ljudet rätt kraftigt för att sen gå över till normalt vid 3.
Mellan 3-8 reagerar inte volymen, utan håller sig på ljudstyrkan som man får vid 2.
Mellan 8-10 går det bra att justera den höga volymen.
Är detta normalt? Det är samma fenomen på både mic1 och mic2 ingången.

Mellan 5-8 har jag också mycket skrapljud trots att jag bytt pottarna (från Electrokit).
Annars har jag rent ljud.
Det är samma fenomen på både mic1 och mic2 ingången.

Schema: http://www.ampix.org/albums/hifiamps/ba ... gm128c.pdf

Jag har bytt R41,R40 (var brända),C11 (höll för lågt värde 6nF isf50nF) och pottarna R9 och R10




Riktigt häftiga automatsäkringar

[Rolf Zetterberg]

Eftersom du har bytt potarna och ändå har skrap,så kan det kanske vara DC som läcker in från föregående steg.Byt C5,C6.
Som regel brukar kopplingskondingar som är anslutna till en hög spänning börja läcka före de med låg spänning,t.ex i tonkontroller.
(glöm inte att också byta de viktiga C19,C21 i slutsteget-har givetvis inte med det här felet att göra,men ska göras ändå)

[Danny]

Du hade rätt felet satt i C5 och C6. Intressant att det blev exakt samma fenomen
på båda ingångarna. C5 och C6 låg på 33nF resp 36nF och var märkta 25nF, så
jag trodde inte det var något fel på dem. Nu fungerar volymen normalt
Hittade 22nF/630V i en skrotad induktionshäll.

Jag har mätt upp alla kondingarna, och de flesta ligger över vad de är märkta.
tex 100uF kondingarna ligger på mellan 163-176uF.
Dåliga kondingar brukar inte precis öka i kapacitans

Jag ska byta ut de flesta kondingarna.

Tack för hjälpen

[Norpan]

Vill minnas att jag läst nånstans att oxidskiktet tunnas ut i ellyter som ligger oanvända.
Då detta oxidskikt är vad som skiljer polerna åt i en ellyt kan man ju tänka sig att kapacitansen stiger då polerna kommer närmare varann.

[mr.olle.norell]

Är det inte så att detta oxidskikt faktiskt kan byggas upp igen om man formerar kondensatorn försiktigt?
Nu kanske det inte är så enkelt om de är monterade i en apparat...
Men att byta gamla elektrolyter är väl oftast en bra idé hur som helst

[xxargs]

när ellytarna formerar sig igen så läcker det ganska mycket läckström, så håll koll på dessa att de inte blir för varma, utan stäng av - vänta till det är kallt igen - kör en stund till, förmodligen mycket längre tid och stäng av när man märker att det börja värma igen.

det är läckströmmen som bygger upp oxidskikten igen - men tar lite tid på sig

[mr.olle.norell]

Intressant att veta! Jag vet inte teorin bakom riktigt, så jag tar det säkra före det osäkra och kopplar ett jättemotstånd i serie.
En gång formerade jag en riktigt stor rifakonding med 1M i serie. Det tog trekvart innan jag kom upp i nätaggets spännig som jag matade med. Hellre ta det säkra före det osäkra tänkte jag, och man kan ju göra annat under tiden

Kondensatorn fick ingen förhöjd yttertemperatur. Innertemperaturen är såklart omöjlig att veta, men jag gissar att det var lugnt

[xxargs]

bäst är förstås att formera med labbaggregat och strömgräns - men i många fall så sitter det redan i färdig utrustning som stått länge - och då får man köra med denna variant, bättre än att bara slå på och lämna den och det hela smäller 2 timmar senare...

[Norpan]

>bättre än att bara slå på och lämna den och det hela smäller 2 timmar senare...

Det har väl alla som provar gamla grejor råkat ut för.

[Danny]

Har nu bytt de flesta kondingarna och rensat upp endel i kabeldragningen.
Blev stor skillnad i ljudet




Monterade en rca ingång på sidan


...och så fick den en lite smidigare högtalarutgång


Så här såg den gamla högtalarutgången ut

[überfuzz]

Kul pryl att mixtra med!

Jag skulle också bytt alla kondensatorer i den, förmodligen kollat vilken typ det var och försökt hitta samma; polyester, polypropylen, pio etc. Vidare skulle jag lyft på motstånden och mätt dem. Du kan ju kolla med streckkoden ifall de glidit iväg. Vill du vara petig så underkänner du alla som håller sig utanför den givna felmarginalen. Du vet 5% 10% etc.

Det vore kul att höra hur den låter!

[mr.olle.norell]

Jag har för mig att en äldre sorts motstånd som kan finnas i äldre apparater kan ha en tendens att vandra lite... Var det kolmassa kanske...

Har också för mig att moderna metallfilm är bättre i detta avseende.

[überfuzz]

Jo, kolmotstånd har ovanan att vandra uppåt, motståndet blir högre. Kruxet är att om killen som äger förstärkaren vet vad som anses 'rätt och riktigt' inom gitarrförstärkarskrået är det kol som gäller. Det är mer mojo i dem. Metalfilmsmotstånd anses döda och tråkiga. Själv brukar jag kompromissa: Är motstånd placerade på varma ställen tex rörsocklarna sätter jag metalmotstånd där. I övrigt på svala ställen, kolmotstånd.

[OsoPolar]

Jag blir nostalgisk när jag ser denna rörförstärkare. I min ungdom ville jag spela elbas men saknade pengar till en förstärkare. I en butik på Söder i Stockholm stod en grön begagnad förstärkare som skulle kosta 400 kr. Jag bad dem reservera den så att jag kunde köpa den efter sommarjobbet. Vi litar på dig, ta med dig förstärkare och betala när du fått din lön. Gissa vem som blev glad?
Vid en spelning på en studentskiva tippade ett vinglas över ett av slutrören och ljudet tystnade. Vi letade upp en transistorförstärkare. På LTH fick vi lära oss hur man konstruerade rörförstärkare och transistorförstärkare. Kul med rör men det är som med floppy-diskar, det finns bättre teknologi.

[Tekko]

Det där med bättre är subjektivt.