Läs databladet

. Är emot det här att bara koppla och se vad som händer. Bättre att ta reda på hur prylen i fråga skall bete sig. Ha koll på anodström och spänning när du labbar, och kontrollera mot rördatat att röret arbetar inom området för tillåten anodförlusteffekt till att börja med. Jag höftar till lite utan att veta vad ECC91 klarar, säg att det klarar max 1,5W förlusteffekt på anoden. Matar du röret med 100V på anoden och inte har något katodmotstånd för bias får du inte köra mer ström än -> 1,5/100 = 15mA. Enkelt att ta reda på, och nödvändigt att veta, du vill väl inte pajja prylarna du labbar med?
Nu har du kört med så pass låg anodspänning, så du kan nog knappast få röret att dra mer ström än det klarar. Men utan att ta reda på hur rören skall användas innan man börjar koppla lär man sig inget, det är iaf min uppfattning.
Låter som en mycket underlig uppkoppling du har, blir inte klok på hur du menar. Har du ljudkortet som signalkälla, kör den signalen i din rörkoppling och sen till en vanlig stereostärkare? Vart plockar du ut utsignalen från din rörkoppling? En enkel skiss på hur du kopplat skulle hjälpa.
Bias, eller negativ förspänning, behöver du på gallret för att röret skall arbeta linjärt precis som norpan säger. Detta görs enklast med ett motstånd mellan katod och jord. Gallret skall ha en negativ potential relativt katoden. Det ordnas genom katodmotståndet, som "höjer upp" katoden i förhållande till jord. 1k -> 3k är normalt för de mer typiska anodspänningarna omkring 100, 200V. Problemet med att köra med låg anodspänning är ju att du kommer ha problem med att få upp förstärkningen. Du skulle kunna experimentera med en pot som katomotstånd och prova hur röret beter sig med olika bias.
Den rörtyp du labbar med (mindre signaltriod) börjar dista tämligen omedelbart så snart gallret hamnar på en potential ovanför katodens, d.v.s ovanför 0V i din koppling. Med andra ord, dist så snart du skickar in en signal. Finns kanske ett väldigt smalt linjärt område, men som du redan upptäckt blir det otillräckligt. Rör är synnerligen trevliga tycker jag, enkla att förstå sig på. Tänk på att gallret skall styra elektronströmmen genom röret, inte börja konkurrera med anoden om att dra till sig elektroner, detta händer utan bias. Har du gallret på 0V relativt katoden, medför det att så snart du skickar in en signal på gallret och det går positivt, drar det till sig elektroner. I de allra flesta fall icke önskvärt.
För att kunna ta ut signal från röret behöver du ett motstånd i anodkretsen, uppfattade inte att du hade ett sådant? Välldigt förenklat så kan man säga att, anodmotståndet bör dimensioneras så att du vid den givna anodströmmen genom röret får halva matningsspänningen på anodpinnen, d.v.s motståndet "tar" hälften av matningen från ditt anodagg. Då får du maximalt tillgängligt spänningssving från din förstärkarkoppling. När ingen ström går genom röret (negativa halvperioden på en sinus ex.) stiger spänningen på anodpinnen mot fulla matningsspänningen p.g.a. det minskade spänningsfallet över anodmotståndet. Tvärtom vid en mer positiv insignal (positiva halvan av en sinus ex.), då går det mer ström genom röret och spänningen på anodpinnen sjunker mot 0. Återigen, i viloläget utan insignal skall anodpinnen ligga på VCC/2, redo att på kommando svinga antingen fullt i botten eller fullt i topp.
Såsom jag resonerat ovan har man det sällan i praktiken, det blir som vanligt lite kompromissande. Hur anodmotstånd och katodmotstånd väljs kan du läsa på i den här mycket bra artikeln:
Hur en jordad-katod förstärkare med triod fungerar
I länken ovan finns även ett kort avsnitt generell rörteori som är perfekt för rörnoviser!
Du skall naturligtvis inte ha någon DC ut från din koppling. Här måste du förtydliga hur du kopplat, det låter som något är tokigt.
Nu hoppas jag inte att jag låter gnällig

Försökte pränta ned sådant jag duger till att förklara, och resten hittar du i artikeln jag länkade till, den är väldigt bra läsning.
/Oskar