
Men en snitteffekt på 1/3 av sinuseffekten är i princip dynamiklös.

förvisso får man stora laddningsströmmar, men de har också hög crestfaktor så I^2 R (vilket är det som begränsar effektuttaget ur transformatorn ) blir lägre.kimmen skrev:En klass B-förstärkare behöver ungefär 1VA transformator per watt uteffekt för att kunna spela musik med 1/3 av sinuseffekten i snitteffekt (och det är ganska hårt komprimerade grejer) utan överhettning. Ökad transformatorstorlek skadar ju förstås inte å andra sidan och kan ge lite högre uteffekt då matningsspänningen faller mindre under last. 4st 100W förstärkare med 2st 300VA transformatorer låter rätt lagom
Vill man å andra sidan klara full effekt sinus timmar i streck får man räkna med verkningsgraden på c:a 0,6 och effekfaktorn för likriktaren som också ligger kring 0,6. 2,8VA per watt uteffekt i det fallet.
Hög spänning gör ju att man kan få hög effekt, i annat fall ger det ju bara en massa onödig värme. Jag antar att du menar att du prioriterar hög spänning framför hög ström för att med glättningens hjälp kunna få hög effekt till transienter?psynoise skrev: Jag hade prioterat hög spänning framför effekt, sen är jag inte säker på siffrorna, men man kanske kan ladda in några olika wave-filer i Matlab.
Jag läste nånstans att man får bättre reglering genom att använda en överdimensionerad kärna. Med andra ord mindre uteffektkomprimering och det är väl trevligt?Mindmapper skrev:>Det finns ingen anledning att linda för 350VA om du har 500VA kärnor. Jag förstår inte riktigt heller hur du menar i det fallet. Menar du kanske att du tar klenare tråd? Det finns det ingen anledning till.