Borra i transformatorkärna

[J10]

Jag håller på och bygger mig en isolationstrafo av 2st 12V trafos och funderar över hur jag ska lösa monteringen i lådan.
Det smidigaste och snyggaste vore om man kunde borra och gänga i kärnan, säg typ M4 eller M5 1.5cm djupt i utkanten.
Det är helt vanliga lamellerade(?) EI-kärnor.

Kommer detta att påverka något?
Typ minskad effektivitet eller något annat?

[prototypen]

NEJ Borra och gänga förstör isoleringen mellan plåtarna och du får virvelströmmar i kärnan, sedan får du aldrig ut 230 V pga lite förluster här och var.

Protte

[J10]

Transformatorerna är likadana och lindade med två ingångar, en 220V och en 230V så jag tänkte justera efter behov.

Är plåtarna isolerade mot varandra?
Hur går detta till? Är det typ lackat mellan?
Jag trodde att det var plåtar endast av praktiska skäl vid lindning/montering.

[Norpan]

Det är nåt liknande tunt silkespapper mellan plåtarna.

[Walle]

Det är väl isolering mellan plåtarna just för att minska virvelströmmarna mellan plåtarna, vilket ger betydligt större förluster. Eller något åt det hållet, i alla fall

[J10]

Attans bananer. Då får jag komma på någon annan lösning.
Det som blivit så snyggt och bra att borra där...

Punktsvets vore ju fint att ha så man lätt kunde punkta dit några andra fästen. Många är sakerna man önskar sig.

[Walle]

Tänkte föreslå värmelim först, men det är nog oerhört dumt eftersom trafon blir varm vid användning

Men epoxy kanske?

[Bonehead]

Om kärnan inte är alltför stor borde det väl gå att bocka till en plåtprofil som håller fast transformatorn? Profilen skruvas fast i lådan och håller i transformatorn med något låsande grepp/friktion.

[HUGGBÄVERN]

Jag fattar inte ditt problem. Har det med montering att göra. Har du bilder skisser ...????????

[J10]

Jag vet egentligen inte heller vad problemet är. Men min lösning var bra.
Det hade bara varit schysst att kunna skruva fast utan att behöva göra något mer.

Jag har fått den hjälp jag behövde och är nöjd.

[xxargs]

EI-trafo brukar väl nästan alltid ha ett plåtfäste med fötter i någon form och ofta omvikt själva transformatorplåtpaketet på utsidan så att trafon håller käften ljudmässigt i allafall dom första åren...

---

som sagt isoleringen mellan plåtarna är väldigt viktig för att kärnan inte skall bli varm av cirkulerande strömmar som det skulle bli om det var massiva järnkärnor (det är en av flera orsakerna till att järnvägen valde med 16-2/3 Hz i inledningen innan man förstod att blada kärnor och sedan blev frekvensen standard här)

dessutom har transformatorplåt väldigt mycket kisel i sig för att minska ned ledningsförmågan ytterligare utan att påverka de magneiska egenskaperna för mycket samt i tex rinkärnetrafo så är även kristallerna i plåten orienterade efter tänkta magnetfält iom att det är ett rullat band (vilket är svårt med EI-trafo då plåten stansas)

[HUGGBÄVERN]

Jag har/har haft trafar som varit avsedda för montage genom paneler, alltså ett rektangunlärt hål där ena änden av bobinen sticker ut och långa skruvar genom hålen i trafon.
Har jag haft svårt att hitta skruvar långa nog har jag köpt gängad stång och limmat med Araldit i hålen.

Frag Jan Zuerst och Welter Electronics, båda tyska firmor, har ändkåpor med fötter. Kolla dem!

[Walle]

xxargs: Menar du 16 och 2/3? Altså 16.66? Jag hade fått för mig att järnvägen kör på 33 Hz..det är i alla fall vad de har sagt när jag har gått mina elsäkerhetsutbildningar

Någon nämnde även att transformatorerna blir tyngre vid lägre frekvens, och att detta skulle ha varit en bidragande orsak till varför man inte valde exempelvis 400 Hz.

Men som sagt, det jag har hört är i bästa fall tredjehandsinformation

[xxargs]

Det är 16-2/3 Hz som gäller inom svensk järnväg - kan säga att det är jäkligt trubbligt att mata utrustning om det bara finns 16-2/3 Hz som Ofotenbanan (mellan kirruna och narvik) även om det rätt spänning.

På just den banan finns det nämligen ingen annan spänning till husen efter den banan - man kan nästa räkna blinken på glödlampan och det har man som belysningström etc. - lysrören har 3 ggr större specialdrosslar etc. medan vanliga datorer och laddare med switchade aggregat funkar inte då det är för långsamt pulserande - laptop klarade sig dock ganska bra - att koppla in stereo och annat med vanlig trafo ger brända säkringar eller brunna trafos i utrustning likaså gick det inte att driva kompressorkylskåp/frys etc. utan roterande omvandlare - som var lösningen innan dom switchade frekvensomvandlarna kom.

att driva AC-kyla till teknikhusen med 16-2/3 Hz var omöjligt och man lärde sig också den hårda vägen att även om man matade AC:n med 48DC/230AC Volt med sinusomvandlare så måste man ha speciella låg startströmsinverter för kylan (230-> 48 DC UPS var specialgjorda för 16-2/3 Hz med extrastora kondingar och överdimmensionerade laddare...)

33-1/3 Hz blir det om du likriktar i samband med likriktarbrygga och glättningskonding till strömförsörjning - det kanske är den förväxlingen du gör om det är sådana du har arbetat med i utbildningen - blir liksom 3 ggr större av allting där ju i jämförelse med 50 Hz-drift...

400 Hz valde man i flyget för att minska i vikt - men där fick grejorna kosta med mer exotiska magnetmaterial i trafon början - men nackdelen med 400 Hz är ju det som alla hör när det ropar ut på högtalarna - pipen och dess övertoner smiter igenom överallt analogt och för örat inom bland den känsligatse frekvensområdet...