I våra böcker i skolan förklarade de ungefär så här. Lånar bilden lite (ej från boken)
W är en järnvägsvagn och VA är en bil som ska bogsera järnvägsvagnen. Ju större fasvinkeln (vinkeln mellan W och VA) är desto mer kraft går det åt till att flytta vagnen.
Så där jämfördes den reaktiva effekten med kraft som inte gjorde någon större nytta. Om det är rätt eller inte orkar jag inte riktigt fundera på nu. Hjärnkontoret har gått hem för dagen
Men hela resonemanget gäller bara för linjära laster, när man har med olinjära laster ala likriktarbrygga och glättningskonding efter (som gäller 99% av alla enegrisparlampor) med kanske ledtid 50-100 grader per 360-graders period så blir strömmen motsvarande högre per levererad kWh och med P=R*I^2 där R är ledningsnätets resistans gör att man måste stoppa in mer energi från generatorn per levererad och betald kWh.
En typisk exempel på hur mycket mer en switchare utan PFC drar är tex. min gammla labbaggregat som kan ge 20 ampere 60 Volt - vid den effektuttaget (ca 1.2 kW till last + ca 150 Watt i egen förlust) så håller inte en 10 ampere trög keramiksäkring mer än 30-45 minute innan den går - strömmen motsvarar då ca 14 ampere om den lastades motsvarande med värmeelement då just värmen pga. P=RI^2 i strömtopparna värmde säkringen mera än 10 ampere trots att medelströmmen (intergrerade värdet) kanske bara var 6-7 ampere.
ledningarna behöver i stort sett vara dubbelt så grova för samma ledningsförlust med switchade aggregat utan PFC-krets som om den matade glödlampa/elelement med samma uttagen effekt.
ytterligare saker som ger ännu mera förluster i distrubieringsnätet är att övertonerna från sagda likritarbrygga/olinjära laster ger övertoner i trafo mm. och ger höga nolledarströmmar även i anläggningar som effektmässigt är ganska välbalanserade mellan faserna - förbrukarna drar nämligen effekt bara på grundtonen och övertonerna scattrar runt i systemet utan nyttig terminering och genererar strömmar på de mest otänkbara ställena och bildar värme - med energin hämtad från grundtonen(50 Hz)...
I det avseende så är förmodligen 1000-tals energisparlampor en större fastighet en mångdubbelt värre 'nedskräpare och extralastare ' av elnätet än vilken större elmotor som helst - som dessutom lätt kan faskompenseras med en passande konding, medans övertonerna från en switchare är väldigt svåra att åtgärda med passiva kretsar utan måste åtgärdas med aktiva kretsar i förbrukarna... dock gällande bara för effektklasser över 200 - 300 Watt än så länge.
Det är banne mig tur att dom flesta större eldistrubitionstrafos har ca 10% läckinduktans som gör att strömmen begränsar sig i spänningstopparna (och gör dom tillplattade spänningsmässigt) och den vägen får stegvis filtrering till sinus allt närmare kraftverken...
einar: Om du drar en tågvagn med bil så kör du väl ändå parallellt med spåret. Inte för att liknelsen blir sämre för det, snarare bättre. Det går inte åt mer kraft, Men kraften i snöret blir högre.
Det "gamla" beskrivande nament på reaktiva effekt var wattlös ström.
Ökar strömen MEN inte energ förbrukningen direkt,
mera ström ger ökande uppvämning av lednigar m.m.
Uppvärming är energförluster.
danei skrev:einar: Om du drar en tågvagn med bil så kör du väl ändå parallellt med spåret. Inte för att liknelsen blir sämre för det, snarare bättre. Det går inte åt mer kraft, Men kraften i snöret blir högre.
Tja krafterna tar ut varandra eller något i den stilen. Orkar inte tänka just nu. Trött...
Det har tagit lite tid sedan denna tråd tog slut men jag sökte på det och fann det uppenbara svaret på ursprungsfrågan... Vem betalar för reaktiv effekt? Du och jag genom den fasta delen av elavgiften eftersom kraftbolagen behöver kompensera... http://www.eem.se/privat/elnat/priser-o ... ar_du_for/
Idag kan man nog säga att man betalar för extra förbrukning pga. förluster från övertoner i elsystemet pga. användningen av små switchade aggregat utan PFC-kretsar i en masse.
Det man skall titta efter på det man köper är 'PF' - powerfaktor vilket är inversen av hur mycket extra medelström som behövs för att driva en apparat med en given effektbelastning i.
En väggvårta som du laddar telefonen med har runt 0.3 - 0.5 i PF vilket innebär att den drar dubbelt till trefaldigt med ström per Watt ur ledningen som en klassisk glödlampa eller elelement - samma sak med energisparlampor och elektroniska ballaster för lysrör - mäter man cos(fi) (dvs avseende fasförskjuten reaktiv ström) på en sådan grej så kommer den att visa runt 0.98 (dvs nästan helt i fas) eftersom den bara leder precis på spänningstoppen och är avstängd av dioderna i likriktarbryggan resten av halvperioden och därmed i fas, vilket oftast skryts på förpackningen, så den delen är helt ointressant idag - det är PF och VA som också räknar in den olinjära strömförbrukningen över perioden som är det viktiga när man skall dimensionera säkringar och elkablar - och när man har PF 0.3 - 0.5 i sina laster så kommer man ha mycket 3' övertonsström på nollan även om man fördelar sina småförbrukare jämt över faserna då det är bara grundtonen (50 Hz) som balanseras ut i nollan till ingen ström alls vid symmetrisk last, medans alla övertonerna går på nollan även när det är symmetrisk last och vid låg PF på anslutan prylar så kan det vara 3 ggr fasströmmen.
Det här är något som har ändrat sig bara de sista 20 åren, innan dess var det låglastade elmotorer med låg cos(fi) som man bekymrade sig för i tex. industri och där kunde man med rimliga kostnader kompensera med kondensatorbatterier så att strömmen som gick utanför fabrikslokalen var relativt god i fas jämförelse med spänningen och därmed lägre eltariffer.
Gamla fasta lysrörsarmaturer med drossel har också faskompenseringskonding inbyggd i armaturen som standard så där var det inte något stort problem att koppla massor av sådana i stora lokaler jämt över tre-fasledningarna och i stort sett ingen nollström alls - men med moderna elektroniska ballaster med PF runt 0.5 så är det något helt annat - dubbelt så stora säkringar för samma antal 'Watt' på lysrören och en varmgående nolla om den inte är överdimensionerad för typ 3-dubbla strömmen som varje fasledning ger (och denna 'nolla'-strömmen gäller ända ut till ortstrafon).
Stationära datorer typ serverfarmar är i regel inget stort problem då switchade nätaggregat över 200-300 Watt måste ha PFC-kretsar i sig - men 100-tal lysrör och energisparlampor med elektronisk ballast och enkla energispar-lampe omvandlare - det är något annat...
