Halloj allihop.
Behöver en transformator men vet inte riktigt vart jag ska leta eller hur många VA jag ska ha, skulle uppskatta hjälp med detta
Primär på 12V och sekundär nånstans mellan 300 till 400Volt.
Primären bör tåla 6A.
Frekvens kan jag variera efter transformatorn(50hz upp till någon kilohertz bör inte vara några problem) och där handlar det vad som ger minst förluster, har ingen bra koll på hur frekvensen påverkar det hela(Om högre är bättre eller tvärtom det vill säga.)
Ringkärna eller inte? Det ska användas till att ladda upp en kondensatorbank på cirka 2200-4400µF upp till sekundär spänningen.
Sen även om ni har tips på vart man kan beställa en passande transformator för dessa 'specs' så uppskattas detta väldigt mycket.
Jag hoppas att jag fått med all information som behövs för ett bra svar men har jag inte det beror det på okunskap och inte ovilja att lägga ner tid på ett 'bra' inlägg så fråga gärna om det behövs mer information..
Edit: Stavning...
Val av transformator?
låter nästan som du skall använda en blockoscillator för att ladda typisk blixtkondensator.
Dom trafona kan inte beräknas på samma sätt som vanliga nättrafos då en sådan arbetar med att trafon mättas när strömmen går över en viss styrka och slutar ge ström till transistorns bas och transistorn nyper till och den lagrade energin som magnetfältet lagras i trafon laddas sedan ur via sekundärspolen med lämplig omsättning baserat på vad transistorn tål för spänningar på sin bas och kollecktor/emitter. när strömmen är noll igen så brukar det finnas en läckresistan till basen så att den öppnar sig lite ström börja gå i trafon och matar på ström till basen och trissan öppnar helt tills trafon mättar igen och så holler det på att oscillera
Att det piper med olika höjd beror på att urladdningstiden varierar med spänningen på utgången och tar lååång tid när kondensatorn är tom medan den är väldigt kort när spänningen är nära max (i teorin kan denna spänning bli hur hög som helst - så man bör bygga in ett 'stopp' med en tredje lindning på bara några varv och via diod mata mot batterimatningen och den vägen begränsa spänningen) eller läckresistans, är det elektrolykondingar så brukar dom läcka ändå, men andra arragemang måste göras om det är igång under lång tid. Uppladdningstiden när transistorn leder är kanska lika i alla lägen.
-
prova att söka på blockoscillator
Dom trafona kan inte beräknas på samma sätt som vanliga nättrafos då en sådan arbetar med att trafon mättas när strömmen går över en viss styrka och slutar ge ström till transistorns bas och transistorn nyper till och den lagrade energin som magnetfältet lagras i trafon laddas sedan ur via sekundärspolen med lämplig omsättning baserat på vad transistorn tål för spänningar på sin bas och kollecktor/emitter. när strömmen är noll igen så brukar det finnas en läckresistan till basen så att den öppnar sig lite ström börja gå i trafon och matar på ström till basen och trissan öppnar helt tills trafon mättar igen och så holler det på att oscillera
Att det piper med olika höjd beror på att urladdningstiden varierar med spänningen på utgången och tar lååång tid när kondensatorn är tom medan den är väldigt kort när spänningen är nära max (i teorin kan denna spänning bli hur hög som helst - så man bör bygga in ett 'stopp' med en tredje lindning på bara några varv och via diod mata mot batterimatningen och den vägen begränsa spänningen) eller läckresistans, är det elektrolykondingar så brukar dom läcka ändå, men andra arragemang måste göras om det är igång under lång tid. Uppladdningstiden när transistorn leder är kanska lika i alla lägen.
-
prova att söka på blockoscillator
Det du beskriver låter frisvängande?(Googlade men hittade inte så mycket)
Detta är den jag använder, den ska hålla samma frekvens hela tiden(Såvitt jag vet) vilken varieras med motstånd och kondensator.
http://tacashi.tripod.com/elctrncs/555sstc/555sstc.htm
Dock lägre frekvens(Större kondensator) och nuvarande ett par sjaskiga transformatorer från kjell.com.
Detta är den jag använder, den ska hålla samma frekvens hela tiden(Såvitt jag vet) vilken varieras med motstånd och kondensator.
http://tacashi.tripod.com/elctrncs/555sstc/555sstc.htm
Dock lägre frekvens(Större kondensator) och nuvarande ett par sjaskiga transformatorer från kjell.com.
Med nuvarande konfiguration så får jag en uppladdnings tid på cirka 5 minuter till 400V, vore trevligt med 45 sekunder eller mindre dock inte räknat på vilken ström det skulle krävas för att uppnå detta(delvis för att jag inte kan haha 
) men allt som är snabbare än nuvarande är ju framsteg.
Får man inte väldigt hög sekundär spänning med en TV-flyback..?
) men allt som är snabbare än nuvarande är ju framsteg.Får man inte väldigt hög sekundär spänning med en TV-flyback..?
Jag tänkte att man använder bara kärnan och lindar på nya lindningar, som den är går den inte att använda just av den anledningen du säger.
Okej, 45 sekunder blir ungefär 15W snitt, det borde vara görbart med en ganska enkel sådan krets, kanske till och med går att göra snabbare... Måste dock gå och sova nu.
Okej, 45 sekunder blir ungefär 15W snitt, det borde vara görbart med en ganska enkel sådan krets, kanske till och med går att göra snabbare... Måste dock gå och sova nu.
Ja, det är ju bara i dem det finns HS-transformator. Gammal dataskärm finns det också i, men tänk på att det kan vara farligt att pilla i även en avstängd CRT-skärm - bildröret kan vara uppladdat länge (är som en kondensator) och kan implodera om man råkar skada det. Någon ferritkärna, gärna ganska stor som lätt går att linda på och göra ett luftgap på passar bra.
En sådan krets ungefär. Antal varv på Np väljs för att få lagom frekvens (räknas ut mha kärnans area, matningsspänning, mättningsflödestäthet och önskad tilltid), Ns så att transistorns maxspänning inte överskrids vid max utspänning, Nb så att en lagom basdrivspänning fås. (kanske c:a 4V), sedan väljs R1 för att ge lagom basdrivström. R1 tillsammans med spänningen från basdrivlindningen bestämmer vid vilken ström cykeln avslutas. Man väljer toppström och räknar sedan ut mha transistorns strömförstärkning vilken basström som behövs. Kärnans luftgap väljs för att få lämplig mättnadsström, optimalt är att kärnan mättas vid ungefär samma ström som transistorns hfe inte längre räcker till.
Det är egentligen inte mättningen som avslutar cykeln, utan att transistorns hfe inte längre räcker till och spänningen kollapsar - iofs så följer ju cykelslut automatiskt av mättningen om den skulle komma först.
En sådan krets ungefär. Antal varv på Np väljs för att få lagom frekvens (räknas ut mha kärnans area, matningsspänning, mättningsflödestäthet och önskad tilltid), Ns så att transistorns maxspänning inte överskrids vid max utspänning, Nb så att en lagom basdrivspänning fås. (kanske c:a 4V), sedan väljs R1 för att ge lagom basdrivström. R1 tillsammans med spänningen från basdrivlindningen bestämmer vid vilken ström cykeln avslutas. Man väljer toppström och räknar sedan ut mha transistorns strömförstärkning vilken basström som behövs. Kärnans luftgap väljs för att få lämplig mättnadsström, optimalt är att kärnan mättas vid ungefär samma ström som transistorns hfe inte längre räcker till.
Det är egentligen inte mättningen som avslutar cykeln, utan att transistorns hfe inte längre räcker till och spänningen kollapsar - iofs så följer ju cykelslut automatiskt av mättningen om den skulle komma först.
