Ja, naturligtvis, men du har ju redan betalt för att få den uppvärmd, att den sedan lagras i några minuter har ingen betydelse för elräkningens skull.
Vad du vinner på genom att använda oljefyllda radiatorer är:
1. Jämnare värme.
2. Inget os från bränt damm.
3. Du bränner dig inte lika lätt på radiatorn.
Krasst ekonomiskt sett, tjänar du mer på att behålla nuvarande radiatorer och byta termostater i dem. Då får du nog en om än lång sådan, men dock en viss pay-off tid.
Byta radiatorer ger ingen Pay-Off tid i sig, bara kostnad.
Vill du spara energi, ser du till att ha effektiva termostater samt en eller flera Luftvärmepumpar.
En värmeväxlare i frånluften ger ett visst energitillskott, men det är småpotatis i sammanhanget (ett par hundralappar om året typ.)
Max 50% verkningsgrad, vilket innebär att du måste värma upp hälften av tilluften, vilket i teorin motsvarar ca 0.25 omsättningar er timma.
Rent pengamässigt blir det: ca 70 öre per timma om utomhustemperaturen är -20 grader och luften värms upp till +20 grader.
detta räknat på ett hus om 100m2
Element
Ja, men skillnadenn är alltså:Pejlaren skrev:Och vart ska den lagrade värmen ta vägen då om inte ut i rummet där elementet står?
Radiator utan olja, blir varmt direkt, ger direkt all värme till rummet, blir kallt direkt när det slår av. Det blir liksom "binär" värme, typ fyrkantvåg.
Radiator med olja, blir varmt långsammare (värme lagras i oljan), fortsätter avge värme efter att termostaten slagit av. Man kan se det som en sinusformad värmetillförsel.
Men den totala mängden värme som de ger ifrån sig är lika.
Varför är verkningsgraden max 50% på en värmeväxlare? Ju längre den är, ju närmare frånluftstemperaturen hamnar tilluften och det som blåses ut är nästan lika kallt som det som sugs in. Om den vore 100% isolerad så skulle verkningsgraden närma sig 100% ju längre den blir, men aldrig kunna bli exakt 100%
Ni tänker nog på två olika värmeväxlarprinciper. För husventilation förstår jag dock inte varför man skulle välja den som TomasL syftar på.
http://sv.wikipedia.org/wiki/V%C3%A4rmev%C3%A4xlare
http://sv.wikipedia.org/wiki/V%C3%A4rmev%C3%A4xlare
Nja, man brukar väl, räkna med runt 60% termisk verkningsgrad på dessa typer av växlare, roterande växlare kommer upp i runt 80% eller så.
Dock gäller detta om växlaren är ren och luftflödena optimalt injusterade, vilket det i praktiken aldrig är, dessutom tendera växlarna att bli rätt skitiga efter ett tag. Skiten isolerar.
Dock gäller detta om växlaren är ren och luftflödena optimalt injusterade, vilket det i praktiken aldrig är, dessutom tendera växlarna att bli rätt skitiga efter ett tag. Skiten isolerar.
Detta är vad man kallar en "roterande växlare" används i princip i alla större fastigheter med FTX-ventillation.Marta skrev:Vad är fördelen med växelflödesväxlare? Ökar det verkligen verkningsgraden så det är värt en massa mekanik? Tycker det är äckligt om frånluft blandas i tilluften.
Läckflödet, vill jag minnas är upp till 2% eller så, de kan teoretiskt komma upp i verkningsgrader om 90%, vanligen gissar jag på praktiskt sett runt 80% i välskötta anläggningar.
Den består i princip av ett stort hjul, tillverkad av en tunn veckad al-plåt som alltså rullas på ett nav.
Växlaren är indelad i tre zoner, frånluftzon, tilluftzon och renblåsningszon.
Där Från och tilluft zonerna är lika stora och sammantaget täcker runt 80-90% av växlarens yta.
Funktionen är:
"Skivan roterar, frånluften blåses tvärs genom växlaren i frånluftzonen, iom rotationen, passerar den då uppvärmda delen renblåsningszonen, som har till uppgift att blåsa rent växlaren från skit, därefter passerar den tilluftzonen som då värmer upp luften utifrån.
Iom renblåsningszonen kan man aldrig uppnå 100% termisk effektivitet, då man tappar lite där.
Iom att det av naturliga skäl aldrig går att få helt tätt mot växlaren får man ett litet läckflöde mellan till och frånluft, det är ofrånkomligt.
Detta har normalt ingen praktisk betydelse, men man ansluter aldrig kök och liknande till denna typ av system.
Att tänka på, om man har luftkonditionering, så har man upp till 70-90% returluft tillbaka och bara 10-30% friskluft, dock är då flödena betydligt större, så man klarar alltså kraven om luftväxling ändå.
Vill minnas att kraven är (ialla fall för ett par år sedan) 0,25l/s*m2*person.
eller 0.5 oms/h man väljer då det högsta värdet.
TomasL:
Det är ju inte så enkelt som att 500W ger 500W. Det handlar ju om komfort. Hur torr luften är spelar t.ex. in på hur varm luft du måste ha för att den skall kännas "varm". Så ett elelement utan olja ger en annan "komfortvärme" än ett med olja. Jag har alltid antagit att ett elelement utan olja ger en värme som mer liknar den man får när man eldar. Ojämn och ganska torr(i vartfall om man inte är eldpro.) och man kommer då att behöva lägga in mer effekt i dessa än i de med en "oljebank".
Det är ju inte så enkelt som att 500W ger 500W. Det handlar ju om komfort. Hur torr luften är spelar t.ex. in på hur varm luft du måste ha för att den skall kännas "varm". Så ett elelement utan olja ger en annan "komfortvärme" än ett med olja. Jag har alltid antagit att ett elelement utan olja ger en värme som mer liknar den man får när man eldar. Ojämn och ganska torr(i vartfall om man inte är eldpro.) och man kommer då att behöva lägga in mer effekt i dessa än i de med en "oljebank".
Nja, du kan faktiskt inte känna om luften är torr eller inte, värmen i sig påverkar inte vatteninnehållet i luften, har du 40% rh i luften så har du det oavsett hur du värmer upp.
Vad du upplever som "torrt" är helt enkelt förbränningsrester, dvs sot som kommer från den "gamla" typen av el-radiatorer, eftersom ett oljefyllt element inte förbränner nått damm, blir det inga sotpartiklar av det, upplever du luften som "torr".
Komfort är i princip, som jag skrev innan, jämte brännskaderisken, de enda orsakerna till att slänga ut gamla radiatorer, ekonomiskt är det vansinne.
Vad du upplever som "torrt" är helt enkelt förbränningsrester, dvs sot som kommer från den "gamla" typen av el-radiatorer, eftersom ett oljefyllt element inte förbränner nått damm, blir det inga sotpartiklar av det, upplever du luften som "torr".
Komfort är i princip, som jag skrev innan, jämte brännskaderisken, de enda orsakerna till att slänga ut gamla radiatorer, ekonomiskt är det vansinne.
Relativa fuktigheten beror just väldigt mycket på temperaturen. Den absoluta fuktigheten är däremot inte temperaturberoende.
Absolut fuktighet = massan av det vatten som finns i luften
Relativ fuktighet = hur långt från mättnad luften ligger. Och nivån för mättnad beror på temperaturen. Just därför blir det kondens på kalla ytor och dimma när temperaturen sjunker snabbt.
Sen apropå värmeväxlare. Vår FTX-ventilation har en kompressor, den har garanterat bättre verkningsgrad än 50%.
Absolut fuktighet = massan av det vatten som finns i luften
Relativ fuktighet = hur långt från mättnad luften ligger. Och nivån för mättnad beror på temperaturen. Just därför blir det kondens på kalla ytor och dimma när temperaturen sjunker snabbt.
Sen apropå värmeväxlare. Vår FTX-ventilation har en kompressor, den har garanterat bättre verkningsgrad än 50%.
Riktigt danei, COP har man bara på kylmaskiner, eller snarare maskiner enligt bl.a. carnot-processen.
Verkningsgrad har man naturligtvis jämt, för värmepumpar ligger den maximalt på runt 40%.
Just frånluftpumpar är den vanligaste värmepumpen, sitter nästan i "var mans hem", ialla fall i villor byggda från ca 1980 eller så.
Verkningsgrad har man naturligtvis jämt, för värmepumpar ligger den maximalt på runt 40%.
Just frånluftpumpar är den vanligaste värmepumpen, sitter nästan i "var mans hem", ialla fall i villor byggda från ca 1980 eller så.
