Tacksam för svar på enkel (?) FET-fråga.
Tvåpolig synkronmotor antar jag. Det är samma princip som moderna motorer till radiostyrda modeller har. RC-motorerna brukar dock vara 3-poliga och sakna sensor. Lindningarna används som sensor.
EDIT: Det var fel. 2-fas respektive 3-fas var vad jag menade. Hade inte med antalet poler att göra.
EDIT2: Det var också fel. Motorn är enfas.
3: Jag borde ta bort det här inlägget...
EDIT: Det var fel. 2-fas respektive 3-fas var vad jag menade. Hade inte med antalet poler att göra.
EDIT2: Det var också fel. Motorn är enfas.
3: Jag borde ta bort det här inlägget...

Senast redigerad av bearing 15 oktober 2008, 19:19:24, redigerad totalt 3 gånger.
-
- Inlägg: 7064
- Blev medlem: 31 augusti 2006, 16:42:43
- Ort: Jamtland
Härligt projekt!
Har själv tänkt börja leka lite med en pannkaksmotor till en cyckel men har inte hunnit så långt att jag fått till något än. Jag har tänkt mig en trefas-bldc konstruktion. Men det kanske blir enklare som du gjort. Har inte riktigt grepp på din motor än. Tycker detta ser konstigt ut.
"Jag har läst tipset om frihjuls diod hur många gånger som helst, men hur kopplar man det på en motorn som drivs med växelström utan att få kortslutning?"
Du driver ju med pulserande DC, du byter väl inte polaritet? Isåfall skulle du väl haft H-bryggor, eller tre st halvbryggor om du kört trefas. Men du verkar bara ha 6st FET i parallell.
Drivningen kan nog vara lite klen, med BC547 och 6st i // vid 10kHz. Ett drivsteg vore bättre som någon sa. Såg du om FETarna bottnade ordentligt när du mätte med scopet. Bilderna från scopet säger en hel del så lägg gärna ut dom. Ser gärna hur många bilder som helst.
Edit: Meningsbyggnad, samt ska läsa lite mera.
Edit2 Fånigt stavfel
Har själv tänkt börja leka lite med en pannkaksmotor till en cyckel men har inte hunnit så långt att jag fått till något än. Jag har tänkt mig en trefas-bldc konstruktion. Men det kanske blir enklare som du gjort. Har inte riktigt grepp på din motor än. Tycker detta ser konstigt ut.
"Jag har läst tipset om frihjuls diod hur många gånger som helst, men hur kopplar man det på en motorn som drivs med växelström utan att få kortslutning?"
Du driver ju med pulserande DC, du byter väl inte polaritet? Isåfall skulle du väl haft H-bryggor, eller tre st halvbryggor om du kört trefas. Men du verkar bara ha 6st FET i parallell.
Drivningen kan nog vara lite klen, med BC547 och 6st i // vid 10kHz. Ett drivsteg vore bättre som någon sa. Såg du om FETarna bottnade ordentligt när du mätte med scopet. Bilderna från scopet säger en hel del så lägg gärna ut dom. Ser gärna hur många bilder som helst.

Edit: Meningsbyggnad, samt ska läsa lite mera.
Edit2 Fånigt stavfel
Senast redigerad av Mindmapper 15 oktober 2008, 16:44:23, redigerad totalt 1 gång.
Största problemet är nog att den "back-diod" som finns i nästa alla FET har en zenereffekt som gör att om spänningen över transistorn (i detta fall) kommer upp på 100V börjar transistorn att leda.
Detta betyder (i detta) dels att motorn bromsas och att den bromsande energi bränns av i transistorerna.
Detta betyder att effektiviteten kommer att ökas en del om transistorerna kan låta bli att leda när de är i off-läge.
Detta betyder (i detta) dels att motorn bromsas och att den bromsande energi bränns av i transistorerna.
Detta betyder att effektiviteten kommer att ökas en del om transistorerna kan låta bli att leda när de är i off-läge.
Du kan ju kolla gatespänningarna med skopet, det kan berätta mycket om din värmetillverkning. Det blir som en platå på spänningen när transistorn börjar leda beroende på kapacitansen mellan drain och gate drar med gatespänningen nedåt när drainspänningen sjunker när transistorn börjar leda.
Har du för låg drivström blir gatespänningen kvar ganska länge vid runt 4V eller vart nu transistorn börjar leda.
Denna effekt blir större med högre drainspänning, så gatespänningen hålls ned längre tid.
Detta kan göra mycket värme, speciellt om du har låg induktans i spolarna, så det är mer eller mindre bara resistansen i trådarna det handlar om.
Har du för låg drivström blir gatespänningen kvar ganska länge vid runt 4V eller vart nu transistorn börjar leda.
Denna effekt blir större med högre drainspänning, så gatespänningen hålls ned längre tid.
Detta kan göra mycket värme, speciellt om du har låg induktans i spolarna, så det är mer eller mindre bara resistansen i trådarna det handlar om.
Tackar, tackar...
Min förståelse för det hela, styrprocessen, blir mer komplett för varje synpunkt och tanke som skrivs in i tråden, fortsätt!
Jag har inte alls varit tydlig med motorns funktionssätt och förväntar mig inte att någon har fått en klar bild av det hela, jag var främst ute efter en vidare förståelse för hur FET transistorer fungerer och vad man skall ha i åtanke när man väljer sort.
Det är i själva verket 2x6Fetar som växelverkar med varsin strömkälla, 2x48volt tidigare och nu 2x72v. med plus på den ena källan kopplad till minus på den andra. Så motorn får alltså växelström och inte pulsad likström. Motorn fungerar i sig själv som en mekanisk-elektrisk växelströms producerare, om man snurrar på rotorn med anslutningskabeln urkopplad kan man generera växelström av valfri frekvens....
20 spolar 15x12mm med 0.25mm tråd, ca 6.6ohm per spole. Spolarna är paralellkopplade så alla spolar är aktiva samtidigt och motorns resistans mätt på anslutningspunkten är drygt 0.3ohm, (6.6/20).
Spolarna är lindade åt olika håll och placerad "varannan" så att de ligger S-N-S-N-S osv
H-brygga mm vore säket toppen, bara det att jag inte kan tillräkligt mycket...ännu....
Just det, det fiffiga och också smutsiga med min motor är att det jag PWM-ar är de 2 IR-dioderna vars ljusstråle i sin tur styrs/begränsnas av de fysiska hål jag borrat i en av rotorskivorna. Dessa hål fungerar som tändinställning och säkerställer att rotorn med permanentmagneterna är i rätt position i förhållande till statorn när strömmen till spolana slås på.

Jag har inte alls varit tydlig med motorns funktionssätt och förväntar mig inte att någon har fått en klar bild av det hela, jag var främst ute efter en vidare förståelse för hur FET transistorer fungerer och vad man skall ha i åtanke när man väljer sort.
Det är i själva verket 2x6Fetar som växelverkar med varsin strömkälla, 2x48volt tidigare och nu 2x72v. med plus på den ena källan kopplad till minus på den andra. Så motorn får alltså växelström och inte pulsad likström. Motorn fungerar i sig själv som en mekanisk-elektrisk växelströms producerare, om man snurrar på rotorn med anslutningskabeln urkopplad kan man generera växelström av valfri frekvens....
20 spolar 15x12mm med 0.25mm tråd, ca 6.6ohm per spole. Spolarna är paralellkopplade så alla spolar är aktiva samtidigt och motorns resistans mätt på anslutningspunkten är drygt 0.3ohm, (6.6/20).
Spolarna är lindade åt olika håll och placerad "varannan" så att de ligger S-N-S-N-S osv
H-brygga mm vore säket toppen, bara det att jag inte kan tillräkligt mycket...ännu....
Just det, det fiffiga och också smutsiga med min motor är att det jag PWM-ar är de 2 IR-dioderna vars ljusstråle i sin tur styrs/begränsnas av de fysiska hål jag borrat i en av rotorskivorna. Dessa hål fungerar som tändinställning och säkerställer att rotorn med permanentmagneterna är i rätt position i förhållande till statorn när strömmen till spolana slås på.
Senast redigerad av Axel Borg 17 oktober 2008, 22:35:21, redigerad totalt 2 gånger.
På bilderna i länken ser jag bara två ledningar. Så jag gissar att det är 1fas.
Någon typ av kopplingsschema skulle ju inte sitta fel.
EDIT: Hur blind kan man vara? Jag missade Axels inlägg.
Det är alltså en enfas synkronmaskin. Med den kopplingen blir det ju helt klart dubbla spänningen över transistorn.
Ett schema skulle fortfarande sitta fint.
Någon typ av kopplingsschema skulle ju inte sitta fel.
EDIT: Hur blind kan man vara? Jag missade Axels inlägg.
Det är alltså en enfas synkronmaskin. Med den kopplingen blir det ju helt klart dubbla spänningen över transistorn.
Ett schema skulle fortfarande sitta fint.
- prototypen
- Inlägg: 11105
- Blev medlem: 6 augusti 2006, 13:25:04
- Ort: umeå
danei har absolut rätt!
Med 500 ohm 'dräneringsmotstånd' tar det åtskilliga nanosekunder att tömma/fylla gaten.
Kör man med 10-20 kHz PWM eldar man effekt under omslaget och FET-transistorerna blir varma och riskerar att gå sönder. Kör man enkel kommutering kan det fungera.
Motortypen kallas 'järnlös', och man kan få hög verkningsgrad vid rätt uförande. Den skall då köras på högt varvtal.
Och som sagts, lite mer data, bilder etc. skulle vara intressant!
Vid lågt varvtal ger en konventionell järn-motor högre effekt per vikt.
Se t.ex.
http://www.plettenberg-motoren.com/
Kolla t.ex. deras värsting, 15kW effekt per endast 1900 g vikt!
Med 500 ohm 'dräneringsmotstånd' tar det åtskilliga nanosekunder att tömma/fylla gaten.
Kör man med 10-20 kHz PWM eldar man effekt under omslaget och FET-transistorerna blir varma och riskerar att gå sönder. Kör man enkel kommutering kan det fungera.
Motortypen kallas 'järnlös', och man kan få hög verkningsgrad vid rätt uförande. Den skall då köras på högt varvtal.
Och som sagts, lite mer data, bilder etc. skulle vara intressant!
Vid lågt varvtal ger en konventionell järn-motor högre effekt per vikt.
Se t.ex.
http://www.plettenberg-motoren.com/
Kolla t.ex. deras värsting, 15kW effekt per endast 1900 g vikt!