En kompis ringde och hade lite huvudbry:
"Om man har köpt sig en belysning, som går på 12V, och ljuset kommer från vanliga halogen-lampor, och sen köper lysdiodbestyckade dito och smackar dit, så ska man koppla en nån sån här mojäng mellan http://www.kjell.com/?item=44248&path=45000000,51000000 för att 12V-transformatorn inte startar tillförlitligt med en belastning under 20W. Trycker man dit lysdioderna ändå utan extragrej, pulserar ljuset obehagligt, och det låter illa."
Själv tycker jag det ser ut som en transformator man ska ha istället för den befintliga helt enkelt...
Men vad skulle man kunna göra med befintlig anläggning, utan att köpa ny transformator?
Det hjälpte inte att sätta en eller två halogen-spotar samtidigt på skenan. Det blev visserligen bättre, men det pulserade fortfarande.
Sen något liknande. Byter man ut lampor på vissa motorcyklar (HD t.ex) mot lysdioder, så funkar det inte heller särskilt bra. Man ska då köpa en satans dyr låda som det står "HD" på som fixar spänningen. Naturligtvis ingjuten i svart epoxy.
Vad kan det vara för roligt i den lådan? Bara en regulator?
LED-transformator?
-
prototypen
- Inlägg: 11107
- Blev medlem: 6 augusti 2006, 13:25:04
- Ort: umeå
Det är antagligen startpulsen i transformatorn som gör att det blinkar.
Det är vanligtvis en självsvängande konstruktion med en liten ringkärna med tre lindningar, en med primär belastningsström och två till drivning av transistorerna, som mättas på ena eller andra hållet beroende på vilken transistor som är på för tillfället. Edit: Och naturligtvis en effekttrafo åxå.
Drar man likström ur en sån trafo blir kärnan mättad enbart på ena hållet vilket gör att oscillationen stannar och kickstarten går in och startar om när den blivit uppladdad till lämplig spänning.
När oscillatorn svänger töms den mha den ena transistorn så den håller sig ur vägen vid normal drift.
Detta borde gå att undvika genom att koppla lysdioderna i antiparallell så hälften drar ström på ena halvperioden och hälften på den andra.
Lite beroende på hur diodlamporna är gjorda, är spänningen för hög när de börjar dra ström är det kanske inte tillräckligt för att svänga över drivtrafon tillräckligt för att få en bra drivning av motsvarande transistor.
Men en tomgångsbelastning borde hjälpa, t.ex. en halogenlampa.
Det där med Briggs & Stratton klonen (HD) är ett aber kan jag hålla med om.
Antagligen för att drivningen mest troligt är belastningsövervakad för att man ska kunna se att en lampa är sönder.
Det är vanligtvis en självsvängande konstruktion med en liten ringkärna med tre lindningar, en med primär belastningsström och två till drivning av transistorerna, som mättas på ena eller andra hållet beroende på vilken transistor som är på för tillfället. Edit: Och naturligtvis en effekttrafo åxå.
Drar man likström ur en sån trafo blir kärnan mättad enbart på ena hållet vilket gör att oscillationen stannar och kickstarten går in och startar om när den blivit uppladdad till lämplig spänning.
När oscillatorn svänger töms den mha den ena transistorn så den håller sig ur vägen vid normal drift.
Detta borde gå att undvika genom att koppla lysdioderna i antiparallell så hälften drar ström på ena halvperioden och hälften på den andra.
Lite beroende på hur diodlamporna är gjorda, är spänningen för hög när de börjar dra ström är det kanske inte tillräckligt för att svänga över drivtrafon tillräckligt för att få en bra drivning av motsvarande transistor.
Men en tomgångsbelastning borde hjälpa, t.ex. en halogenlampa.
Det där med Briggs & Stratton klonen (HD) är ett aber kan jag hålla med om.
Antagligen för att drivningen mest troligt är belastningsövervakad för att man ska kunna se att en lampa är sönder.
