Jag har en gammal grej som jag inte är helt nöjd med. Jag vill "känna av" om/när det finns 220 volt i en viss kabel hemma. (Exempelvis, man tänder i badrummet så har jag logik som styr en badrumsfläkt. Ja ja, jag vet att det finns badrumsfläktar med timers, men det är bara ett exempel).
Det här har jag historiskt löst på följande ej s-märkta sätt:
Det störande är att det bränner c:a 2W i 47K-motståndet och det ÄR ju inte så farligt men jag borde kunna få till det här helt utan onödig uppvärming. Men jag vet inte hur. Jag skulle kunna använda en liten trafo men det känns inte heller helt klockrent. Kort sagt - hur kan man galvaniskt åtskilt och minimal förbrukning mäta logiskt om det finns 220 volt eller inte i en kabel?
Edit: Minimal förbrukning blir det nog inte med relä. Däremot så skulle du kunna sätta en liten kondensator i serie med likriktaren och på så sätt begränsa strömmen utan förluster.
Tack.
Men relä med spolspänning på 220 växelvolt. KLADONK!
Näe, nåt mindre och mer diskret hade jag tänkt mig.
Edit: Jag var också snabb. Jag ska titta på kondensatorlösningen. (Jag föredrar "ej rörliga delar"). Är opto-varianten den gängse vedertagna eller finns det fler sätt, typ mäta magnetfält?
Senast redigerad av Staffan 12 augusti 2008, 15:37:13, redigerad totalt 1 gång.
Staffan skrev:Men relä med spolspänning på 220 växelvolt. KLADONK!
Näe, nåt mindre och mer diskret hade jag tänkt mig.
............. (Jag föredrar "ej rörliga delar").
Låter som om du vill ha ett halvledarrelä. Ett snabbt exempel är 37-448-10 på Elfa.
Jag har läst och förstått. Redan ikväll kommer det att gnistra i garaget. Men jag eftersökte även alternativa lösningar till spänningsdelare och optokopplare, men det kanske är helt onödigt. Möjligen har jag inte insett den fulla skönheten i en kapacitiv spänningsdelare, och alla andra lösningar är trams. Det märker jag ikväll i så fall.
Det måste finnas en orsak till att i stort sett "alla" DIN-Monterade tidreläer använder just en kapacitiv spänningsdelare.
Dock är det några saker du måste tänka på.
Det viktigaste är att du använder rätt konding, det måste vara en som är godkänd, vill minnas att man kallar dem X1 eller nått sånt.
Ja, jag känner igen det där. Satte ihop ett komplett livsfarligt projekt för ett år sedan (funkade utmärkt) och då rekommenderades varmt en sådan konding.
Jag är inte själv nån professor i kapacitiv spänningsdelning. Än. Så, finns tips om dimensioneringen? (Dom hamnar väl före likriktaren antar jag). 47K-motståndet går väl bort då eller?
Du kanske kan bygga en "strömavkännare" med en tråd lindad några varv runt matningen till lampan. Fast då krävs väl kanske lite mer elektronik ikring med någon op föstärkare å så, men helt galvaniskt avskillt iaf.
Är inne på att bygga något i den stilen som spis larm om spisen står på för länge..