Finns det inga bra guider helst på svenska i grunderna för felsökning?
Vore toppen!
Annars kanske nån här kan berätta lite?
Grunder inom felsökning?
-
Housepainter
- EF Sponsor
- Inlägg: 1318
- Blev medlem: 19 juli 2006, 18:50:38
- Ort: Borås
Tyvärr är det nog så att man för att kunna felsöka behöver ha väldigt breda och ganska djupa kunskaper inom elektronik. Jag som också är nybörjare har också funderat på detta. Det man klarar av är väl i stort sett att leta efter brott i ledningsbanorna, kolla efter kallödningar, kolla så kretsen får ström/spänning samt att leta efter synligt trasiga komponenter. Resten tar nog många år att lära sig. Det handlar helt enkelt som att lära sig ifrån grunden.
Detta är mina tankar om detta. Sen hur det är, det vet jag inte..
Detta är mina tankar om detta. Sen hur det är, det vet jag inte..
-
jonnorberg
- Inlägg: 850
- Blev medlem: 19 mars 2008, 17:45:40
- Ort: Årsta
-
JimmyAndersson
- Inlägg: 26579
- Blev medlem: 6 augusti 2005, 21:23:33
- Ort: Oskarshamn (En bit utanför)
- Kontakt:
Förklaringjonnorberg skrev:Spelar ju ingen roll. Det är ju ändå alltid fel där man kollar sist. Och hittar man det innan så har man rest i tiden.
Uteslutningsmetoden.
Börja där man VET att det fungerar. Jag tycker det är bra att börja i en ände, eftersom oftast är det i änden man vet att det fungerar. Ska man felsöka en förstärkare börjar man med insignalen och kollar hur långt den kommer (och även matningen). Att börja i mitten är bara dumt, det går inte att tro att man kan köra "halveringsmetoden".
Ta bort allt som inte behövs och prova en sak i taget.
Börja med att kolla enkla saker, mäta spänningar, injicera insignal, lyssna efter utsignal (med hörlur, eller kolla med oscilloskåp om man har). Kolla om bitar rör sig (på digitala grejer).
När det gäller avancerade grejer som en mikrocontroller så ska man börja med att se till att hårdvaran fungerar genom att köra enkelt testprogram.
Men till syvende och sist handlar det nog väldigt mycket om "känsla", vissa människor är bra på att felsöka och andra är mindre bra. Folk i kundtjänst brukar höra till den senare kategorin:-)
Börja där man VET att det fungerar. Jag tycker det är bra att börja i en ände, eftersom oftast är det i änden man vet att det fungerar. Ska man felsöka en förstärkare börjar man med insignalen och kollar hur långt den kommer (och även matningen). Att börja i mitten är bara dumt, det går inte att tro att man kan köra "halveringsmetoden".
Ta bort allt som inte behövs och prova en sak i taget.
Börja med att kolla enkla saker, mäta spänningar, injicera insignal, lyssna efter utsignal (med hörlur, eller kolla med oscilloskåp om man har). Kolla om bitar rör sig (på digitala grejer).
När det gäller avancerade grejer som en mikrocontroller så ska man börja med att se till att hårdvaran fungerar genom att köra enkelt testprogram.
Men till syvende och sist handlar det nog väldigt mycket om "känsla", vissa människor är bra på att felsöka och andra är mindre bra. Folk i kundtjänst brukar höra till den senare kategorin:-)
Jag började skriva texten nedan och det blev lite svammligt, men eftersom jag ändå satt det på pränt så postar jag det.
I många grundläggande elektronikböckerna som behandlar ämnet på komponentnivå så brukar det finnas lite felsökningstips. T.ex. att resistorer som det går för mycket ström i oftast får ett avbrott. Det är väl ofta på den grundläggande nivån. Resultatet blir att det slutar att gå ström genom resistorn vilket medför att andra strömmar i kopplingen också ändras, vilket i sin tur medför att spänningar över övriga komponenter kan ändras, vilket ....
Ett fel bildar en massa avvikande beteenden. För att felsöka så bör man förstå hur kretsen ska fungera, sedan välja ut någon punkt man kan kontrollera. Om då är fel i den punkten så har man början på en indiciekedja som kan börja nysta ut. Det kan vara mer eller mindre svårt.
Det finns metodiker som t.ex. att börja i mitten och sedan avgöra om felet ligger till "höger" eller till "vänster", sedan göra om samma sak i det nya området där felet ligger.
Man kan erfarenhetsmässigt (egna eller andras erfarenheter) veta att vissa fel är vanligare än andra på vissa typer av kretsar. Då kollar man dem först.
..... Hmm, förståelse, övning och mätinstrument så blir man mer och mer erfarenhen av att felsöka.
PS
Sedan finns det ju saker som man lär sig med tiden och som kan vara svåra att komma på. Ett exempel, varför går potentiometern som jag har kopplat in sönder hela tiden fast den ska tåla den ström och spänning (effekt) som jag mäter upp ???
Svaret kan vara att potentiometerns effekttålighet är angiven då den är jämnt distribuerad över totalresistansen. Om man vrider ner motståndet så går det bara ström genom en mindre del av pot:en och då blir effekten för hög i just den delen.
Ett "avancerat" exempel till: När man får lära sig hur dioder fungerar så säger man att de har en viss framspänning som beror på strömmen, men oftas inte att vissa dioder kan ta en viss tid att "slå på". Om man nu tänker sig att göra t.ex en pulsdetektor så kan spänningen över dioden slå över med ett par hundra mV och leda till oväntade beteenden. Då har man inte konstruerat fel, men haft oturen att fått tag på en diod som inte uppträder som man förväntar sig i en sådan situation. Då börjar det bli rätt svårt att felsöka om man inte har turen att av ett infall (eller bättre systematiskt letande) titta på spänningen över dioden.
Det finns nästan hur mycket som helst att skriva om felsökning
DS
I många grundläggande elektronikböckerna som behandlar ämnet på komponentnivå så brukar det finnas lite felsökningstips. T.ex. att resistorer som det går för mycket ström i oftast får ett avbrott. Det är väl ofta på den grundläggande nivån. Resultatet blir att det slutar att gå ström genom resistorn vilket medför att andra strömmar i kopplingen också ändras, vilket i sin tur medför att spänningar över övriga komponenter kan ändras, vilket ....
Ett fel bildar en massa avvikande beteenden. För att felsöka så bör man förstå hur kretsen ska fungera, sedan välja ut någon punkt man kan kontrollera. Om då är fel i den punkten så har man början på en indiciekedja som kan börja nysta ut. Det kan vara mer eller mindre svårt.
Det finns metodiker som t.ex. att börja i mitten och sedan avgöra om felet ligger till "höger" eller till "vänster", sedan göra om samma sak i det nya området där felet ligger.
Man kan erfarenhetsmässigt (egna eller andras erfarenheter) veta att vissa fel är vanligare än andra på vissa typer av kretsar. Då kollar man dem först.
..... Hmm, förståelse, övning och mätinstrument så blir man mer och mer erfarenhen av att felsöka.
PS
Sedan finns det ju saker som man lär sig med tiden och som kan vara svåra att komma på. Ett exempel, varför går potentiometern som jag har kopplat in sönder hela tiden fast den ska tåla den ström och spänning (effekt) som jag mäter upp ???
Svaret kan vara att potentiometerns effekttålighet är angiven då den är jämnt distribuerad över totalresistansen. Om man vrider ner motståndet så går det bara ström genom en mindre del av pot:en och då blir effekten för hög i just den delen.
Ett "avancerat" exempel till: När man får lära sig hur dioder fungerar så säger man att de har en viss framspänning som beror på strömmen, men oftas inte att vissa dioder kan ta en viss tid att "slå på". Om man nu tänker sig att göra t.ex en pulsdetektor så kan spänningen över dioden slå över med ett par hundra mV och leda till oväntade beteenden. Då har man inte konstruerat fel, men haft oturen att fått tag på en diod som inte uppträder som man förväntar sig i en sådan situation. Då börjar det bli rätt svårt att felsöka om man inte har turen att av ett infall (eller bättre systematiskt letande) titta på spänningen över dioden.
Det finns nästan hur mycket som helst att skriva om felsökning
DS
Hmm, kanske är läge att lägga upp en felsökningtråd här.
Det är ju fler som frågat och då kan alla som har något att tillföra fylla på.
Alla som håller på har ju minst en historia om konstiga fel man stött på
och till sin stora glädje löst.
Som sagt en felsökningguide kan ju aldrig bli komplett men finns det en så
är det ju smidigt att kunna leta där om man kört fast.
/ Tompa
Det är ju fler som frågat och då kan alla som har något att tillföra fylla på.
Alla som håller på har ju minst en historia om konstiga fel man stött på
och till sin stora glädje löst.
Som sagt en felsökningguide kan ju aldrig bli komplett men finns det en så
är det ju smidigt att kunna leta där om man kört fast.
/ Tompa
Jag fick ett bra tips av kollega: När man väl hittat felet så är det oftast något ganska enkelt och som ger ganska självklara följder. Dvs. om du märker att något är fel så tänk igenom en extra gång, vad kan ge dessa symtom. Det gäller att tänka fritt och inte stirra sig blind på det man trodde var fel från första början.
