tja, skulle behöva lite hjäp med en läxe eftersom varken jag eller min lärare riktigt förstår vad spolen i detta koplingsshema gör... så vad gör den?s
sen förstår jag inte häller hur en transistor kan bryta en ström asså kemiskt/mekaniskt sett.
Bild på schemat
--
Max 700 pixlar i bredd på bilderna. Det står faktiskt när man skriver ett inlägg.
Gjorde om bilden till en länk istället.
//Jimmy
--
hjälp med larm
Re: hjälp med larm
jag är ledsen, fattar inte, hur kan det bli växelström bara för att det sitter en spole där? 
-
MadModder
- Co Admin
- Inlägg: 31817
- Blev medlem: 6 september 2003, 13:32:07
- Ort: MadLand (Enköping)
- Kontakt:
När man kopplar in spänning till en spole, så går det ström genom den, och då byggs ett magnetfält upp genom spolens centrum.
När man sen tar bort spänningen, så försvinner naturligtvis magnetfältet, men detta sker inte bara hux flux, utan det kolapsande magnetfältet inducera en spänning i spolen, baklänges, så det kommer ut en negativ spänning ur spolen.
Typ.
Sen får du inte citera det sista inlägget. Det är därför det är ett rött kryss över den knappen. Men bara därför ska du inte heller trycka på citeringsknappen ovanför. Det blir ju helt fel citat.
Tog bort det åt dig.
När man sen tar bort spänningen, så försvinner naturligtvis magnetfältet, men detta sker inte bara hux flux, utan det kolapsande magnetfältet inducera en spänning i spolen, baklänges, så det kommer ut en negativ spänning ur spolen.
Typ.
Sen får du inte citera det sista inlägget. Det är därför det är ett rött kryss över den knappen. Men bara därför ska du inte heller trycka på citeringsknappen ovanför. Det blir ju helt fel citat.
Tog bort det åt dig.
OK - fesoj_92: svaret nedan kanske var för avancerat för dig när du inte vet ens hur en transistor fungerar (det är inte helt enkelt att förklara - så det är förstårligt, men se transistorn för enkelhetens skull som en brytare som kan vara sluten eller bruten mot jord, styrd av spänningen på basen tills vidare utan att bry dig om exakt hur transistorn fungerar i detalj)
Nu när jag ändå skrev texten nedan så tycket jag att det var synd att ta bort den igen - det kanske är upplysande för någon annan här... eller din lärare.
(Obs jag har inte testat igenom detta, så nedanstående resonemang _kan_ vara felaktig för att jag missat någon detalj)
---
Induktor ger kanske som bekant en ganska rejäl spänningsknäpp när man snabbt bryter strömmen igenom en spolen - tändspolen till en gammal bil nyttjar just denna effekt.
nu tror jag inte att det är den effekten mer än till en del[1] man nyttjar då lindningen är sparkopplad transformator och man tar ut bara en del av spänningen till piezohögtalaren. Ville man ha hög spänning så hade trissan kopplats in till mittenuttaget och låta piezon ligga på ytterändarna av trafon istället...
Det man skall tänka på är att piezohögtalaren kan betraktas som en kondensator - eller snarare ungefär som en kristall (se ekvivalenta shemat vid modeling bit ned) och då blir förloppet mer komplext och förmodligen så oscillerar piezokristallen en liten stund efter varje stängande av transistorn - öppnar och stänger man transistorn i ungefär samma takt som högtalaren oscillerar så får man som mest enegiöverföring till kristallen och därmed (mycket) högre ljudstyrka än om den drevs av en OP-amp utgång eller liknande..
transformatorn fungerar här som en impedansomvandlaren för att matcha mot piezoelektriska högtalarens lägre impedans mot vad transistorn kan ge i ström - ett sätt att öka effektiviteten i drivningen helt enkelt.
[ok - det kanske inte förväntas av en lärare att kunna detta utantill - man måste nog ha hållit på med lite RF-teknik för att komma in i 'tänket' sas.]
Det är precis sådana här övningar som man skall sitta och leka med i en spice-simulator och testa - och i detta så ingår det att försöka lista ut transformatorns värde (inte så kritiskt tror jag i detta fall) och även svepa aktuella piezohötalaren med en tongenerator med känd utgångsimpedans och leta efter frekvenserna när det är max spänning över polskruvarna resp. minst spänning över polskruvaran och mäta strömmen. samt mäta 3-dB punkterna på var sida av max-spänningen för att få fram hur många Hz det är därimellan, av detta kan man nämligen på ett ungefär räkna ut komponentvärdena i kristallmodellen som man senare kan använda i sin simulering av drivkretsen (transistorn med trafo)
Här kan man också använda spicesimulatorn till att arbeta ut hur man skall mäta upp den verkliga högtalaren, då du i simulatorn kan sätta kända värden i kristallmodellen och sedan med finurliga mätningar på rätt sätt kan räkna ut så att resultatet stämmer med de kända värdena - och sedan gör du samma sak med den fysiska högtalaren
I det här jobbet så måste man vackert plocka fram sina elläraböcker för för parallell och serieresonansekvationerna, läsa på vad Q-värde är etc. Inte ens jag kan sådant utantill...
[1]
För att få en sving som är betydligt högre än matninsspänningen i allafall, Obs låt aldrig en sådan drivstegs utgång gå oansluten mot piezohögtalaren - då kan trissan knäckas av induktansspänningsknäpparna från trafon.
Nu när jag ändå skrev texten nedan så tycket jag att det var synd att ta bort den igen - det kanske är upplysande för någon annan här... eller din lärare.
(Obs jag har inte testat igenom detta, så nedanstående resonemang _kan_ vara felaktig för att jag missat någon detalj)
---
Induktor ger kanske som bekant en ganska rejäl spänningsknäpp när man snabbt bryter strömmen igenom en spolen - tändspolen till en gammal bil nyttjar just denna effekt.
nu tror jag inte att det är den effekten mer än till en del[1] man nyttjar då lindningen är sparkopplad transformator och man tar ut bara en del av spänningen till piezohögtalaren. Ville man ha hög spänning så hade trissan kopplats in till mittenuttaget och låta piezon ligga på ytterändarna av trafon istället...
Det man skall tänka på är att piezohögtalaren kan betraktas som en kondensator - eller snarare ungefär som en kristall (se ekvivalenta shemat vid modeling bit ned) och då blir förloppet mer komplext och förmodligen så oscillerar piezokristallen en liten stund efter varje stängande av transistorn - öppnar och stänger man transistorn i ungefär samma takt som högtalaren oscillerar så får man som mest enegiöverföring till kristallen och därmed (mycket) högre ljudstyrka än om den drevs av en OP-amp utgång eller liknande..
transformatorn fungerar här som en impedansomvandlaren för att matcha mot piezoelektriska högtalarens lägre impedans mot vad transistorn kan ge i ström - ett sätt att öka effektiviteten i drivningen helt enkelt.
[ok - det kanske inte förväntas av en lärare att kunna detta utantill - man måste nog ha hållit på med lite RF-teknik för att komma in i 'tänket' sas.]
Det är precis sådana här övningar som man skall sitta och leka med i en spice-simulator och testa - och i detta så ingår det att försöka lista ut transformatorns värde (inte så kritiskt tror jag i detta fall) och även svepa aktuella piezohötalaren med en tongenerator med känd utgångsimpedans och leta efter frekvenserna när det är max spänning över polskruvarna resp. minst spänning över polskruvaran och mäta strömmen. samt mäta 3-dB punkterna på var sida av max-spänningen för att få fram hur många Hz det är därimellan, av detta kan man nämligen på ett ungefär räkna ut komponentvärdena i kristallmodellen som man senare kan använda i sin simulering av drivkretsen (transistorn med trafo)
Här kan man också använda spicesimulatorn till att arbeta ut hur man skall mäta upp den verkliga högtalaren, då du i simulatorn kan sätta kända värden i kristallmodellen och sedan med finurliga mätningar på rätt sätt kan räkna ut så att resultatet stämmer med de kända värdena - och sedan gör du samma sak med den fysiska högtalaren
I det här jobbet så måste man vackert plocka fram sina elläraböcker för för parallell och serieresonansekvationerna, läsa på vad Q-värde är etc. Inte ens jag kan sådant utantill...
[1]
För att få en sving som är betydligt högre än matninsspänningen i allafall, Obs låt aldrig en sådan drivstegs utgång gå oansluten mot piezohögtalaren - då kan trissan knäckas av induktansspänningsknäpparna från trafon.
