Jag skulle behöva allmänbilda mig lite när det gäller transformatorer. Låt säga att en transformator är specad till t.ex 100 W, 48 V och 2.1 A. Är då 2.1 A den absolut maximala ström du kan ta ut från den? Säg att din last drar 2.8 A men endast kräver 35 V, funkar inte det då? Man har ju samma totala effekt men en högre ström än märkströmmen. Är det den totala effekten man ska titta på eller snarare märkspänning och märkström?
Tacksam för hjälp...
Frågor angående transformatorer
Vad för typ av last ska du ansluta?
behöver du likström eller växelström?
Om du ska ha växelspänning ut går det delvis att sänka den med zenerdioder (2 st motkoplade i serie, t.ex. 12 volt / 2.1 A ) men kurvan ut blir inte så snygg. (ska du bara använda t.ex. lampor så spelar det ju ingen roll)
Om du ska ha likström måste du ha en likriktare (eller 4 st dioder) och en spänningsregulator (med tillhörande komponenter, bl.a. kondensatorer).
Men det är max ström 2.1 A som gäller oavsett vilken spänning du sedan tar ut i slutändan.
Spänningen över trafons utgång är som sagt alltid 48 volt.
behöver du likström eller växelström?
Om du ska ha växelspänning ut går det delvis att sänka den med zenerdioder (2 st motkoplade i serie, t.ex. 12 volt / 2.1 A ) men kurvan ut blir inte så snygg. (ska du bara använda t.ex. lampor så spelar det ju ingen roll)
Om du ska ha likström måste du ha en likriktare (eller 4 st dioder) och en spänningsregulator (med tillhörande komponenter, bl.a. kondensatorer).
Men det är max ström 2.1 A som gäller oavsett vilken spänning du sedan tar ut i slutändan.
Spänningen över trafons utgång är som sagt alltid 48 volt.
nu fårstår jag inte exakt vad du menar (vad betyder intermittens 
) men växelspänning mäts inte mellan topparna, utan mellan nollan och toppen - dvs:
48V AC betyder att du har topp på 48*1.41 ≈ 67-68 volt. Även om du bara använder 50% duty och likriktar det kommer spänningen ändå bli 67 volt och i så fall kommer glättningskondensatorn att arbeta dubbelt så mycket för att kompensera bortfallet, vilket innebär att strömmen från trafon blir dubbelt så stor när det finns spänning. summa = du får ut lika mycket effekt som du matar in, hur du än gör.
) men växelspänning mäts inte mellan topparna, utan mellan nollan och toppen - dvs:48V AC betyder att du har topp på 48*1.41 ≈ 67-68 volt. Även om du bara använder 50% duty och likriktar det kommer spänningen ändå bli 67 volt och i så fall kommer glättningskondensatorn att arbeta dubbelt så mycket för att kompensera bortfallet, vilket innebär att strömmen från trafon blir dubbelt så stor när det finns spänning. summa = du får ut lika mycket effekt som du matar in, hur du än gör.
-
prototypen
- Inlägg: 11107
- Blev medlem: 6 augusti 2006, 13:25:04
- Ort: umeå
Intermitens hur stor del av tiden man använder en "apparat". Att ta ut ström under 2 minuter och låta vila 2 minuter är 50% intermitens.
Att ta dubbla strömmen med 50 % intermitens fungerar inte riktigt då förlusten i kopparlindningarna är kvadratiskt beroende av strömmen.
effektförlusten blir 4 ggr under strömuttaget och med 50% intermitens så blir den totala effektförlusten dubbelt så stor som den trafon är beräknad för.
Med 40 % överlast så finns det substans i resonemanget.
Jesse kanske borde läsa på före han skriver.
Om trafon ger 48 volt och du behöver 35 så går det om sekundärlindningen ligger utanpå att linda av några varv men att då även gå från 2,1 A till 2,8A beror på (intermitens) tråddiameter och kylning av trafon SAMT vilken standard trafon ursprunligen är lindad för, är tyrafon UL-specad så går det att höja strömmen i Europa.
Protte
Att ta dubbla strömmen med 50 % intermitens fungerar inte riktigt då förlusten i kopparlindningarna är kvadratiskt beroende av strömmen.
effektförlusten blir 4 ggr under strömuttaget och med 50% intermitens så blir den totala effektförlusten dubbelt så stor som den trafon är beräknad för.
Med 40 % överlast så finns det substans i resonemanget.
Jesse kanske borde läsa på före han skriver.
Om trafon ger 48 volt och du behöver 35 så går det om sekundärlindningen ligger utanpå att linda av några varv men att då även gå från 2,1 A till 2,8A beror på (intermitens) tråddiameter och kylning av trafon SAMT vilken standard trafon ursprunligen är lindad för, är tyrafon UL-specad så går det att höja strömmen i Europa.
Protte
när det ändå diskuteras transformatorer, så har jag en mycket grundläggande fråga, vad är det som bestämmer storleken på kärnan?
edit: förutom då att kärnan inte mättas av magnetiseringsströmmen
edit2: kom kanske på svaret själv nu: För att bibehålla tillräckligt hög induktans men med mindre varv lindning vid högre utströmmar?
edit: förutom då att kärnan inte mättas av magnetiseringsströmmen
edit2: kom kanske på svaret själv nu: För att bibehålla tillräckligt hög induktans men med mindre varv lindning vid högre utströmmar?
-
prototypen
- Inlägg: 11107
- Blev medlem: 6 augusti 2006, 13:25:04
- Ort: umeå
Japp.
Jag tolkar det så att dutycycle (pulskvot) är en mera elektrisk term medan intermitens har mera med uppvärmningen av en apparat att göra men det beräknas på samma sätt.
Intermitens talas det ofta om på svetsar och med en bågsvets så är det omöjlig att svetsa kontinuerligt (100%), man måste byta tråd, slagga, flytta sig och sätta upp nya bitar. Intermitensen för en normal svetsare kan ligga på 35% och om man då kan använda en svets som är lättare så är det en fördel.
En robot MIG/MAG kan komma upp i väldigt hög intermitens då tråden ligger på rulle och andra robotar matar fram och håller i materialet.
Protte
Jag tolkar det så att dutycycle (pulskvot) är en mera elektrisk term medan intermitens har mera med uppvärmningen av en apparat att göra men det beräknas på samma sätt.
Intermitens talas det ofta om på svetsar och med en bågsvets så är det omöjlig att svetsa kontinuerligt (100%), man måste byta tråd, slagga, flytta sig och sätta upp nya bitar. Intermitensen för en normal svetsare kan ligga på 35% och om man då kan använda en svets som är lättare så är det en fördel.
En robot MIG/MAG kan komma upp i väldigt hög intermitens då tråden ligger på rulle och andra robotar matar fram och håller i materialet.
Protte
macgyver skrev:när det ändå diskuteras transformatorer, så har jag en mycket grundläggande fråga, vad är det som bestämmer storleken på kärnan?
edit: förutom då att kärnan inte mättas av magnetiseringsströmmen
edit2: kom kanske på svaret själv nu: För att bibehålla tillräckligt hög induktans men med mindre varv lindning vid högre utströmmar?
i grunden optimering mellan förluster, materialkostnader, storlek, vikt och inre resistans.
Man försöke bygga så att förlusterna i kärnmaterialet och kopparspolarna är lika vid normlast - dock har man effekten ju större kärna, ju sämre kylning då ytan inte ökar i samma grad som volymen, och kräver förståss lägre förlustt (mindre utstyrning) för att minska mindre värme ju större kärnan är. etc. etc.
järn och kopparpriser vid tillverkningstilfällte kan också styra proportioner mellan järnmängd och koppar...
kärnan är som mest utstyrd ren magnetiskt när den går olastad - trafo som används ytterst sälla (typ dörrklockstrafo) har ofta en väldigt överdimensionerad kärna för att får ned tomgångsström och därmed förluster. Strömtrafo har också ofta överdimmensionerad kärna för att utstyrningen rent magnetiskt skall vara väldigt liten och därmed ingen distorsion och mätfel etc.
Nix det gör man inte - prova istället med högre spänning än vad det är designat för, fyrkantvåg, halvågslikriktning (asymmetri med resulterande likström som sätter magnetisk offset i kärnan så att ena halvperioden börjar gå in i kärnmättningszonen), mycket övertoner, köra 60 Hz trafo på 50 Hz etc. om man vill värma trafokärnor.
Om man överlastar rent strömmässigt så är det oftast rent Ohmska förluster i kopparspolarna - både primär och sekundärsidan då dom ofta är konstruerade för ungefär samma förlust för given lastgrad (ström/effekt)
Om man överlastar rent strömmässigt så är det oftast rent Ohmska förluster i kopparspolarna - både primär och sekundärsidan då dom ofta är konstruerade för ungefär samma förlust för given lastgrad (ström/effekt)
