Har en kätting/kedja med 10mm diameter på godset och behöver räkna ut hur mycket last den tål.
Den info jag har är följande:
-DAT 8 SS
-FEM 9.671
Hur ska jag göra för att få fram max-lasten? Kollar jag på google hittar jag inget vettigt om jag söker på de data som jag har.
Har jag bara vad det är för material går det ju lätt som en plätt att räkna ut med mina fina hållf.-kunskaper.
Mycket tacksam för svar.
Hjälp med beräkning av kätting, vad betyder DAT8SS FEM9,6
En snabb sökning på nätet gav att det troligtvis är en kätting av kvalitetsklass 8, dvs med 800 MPa sträckgräns.
Se även länken nedan:
http://www.lsi-bok.no/pdf%5CBok8.pdf
Se även länken nedan:
http://www.lsi-bok.no/pdf%5CBok8.pdf
Okej, så det säger bara vad det är för styrka, inte vad det är för material.
Typ som med skruvar, siffror betyder bara vad de tål sen får man ha vad man vill i. 8.8 osv.
Men det där borde vara deras värden med säkerhet och allt det där. Vill överskriva den en del, ligga på gränsen alltså.
Verkar svårt det här.
Typ som med skruvar, siffror betyder bara vad de tål sen får man ha vad man vill i. 8.8 osv.
Men det där borde vara deras värden med säkerhet och allt det där. Vill överskriva den en del, ligga på gränsen alltså.
Verkar svårt det här.
Är inte sträckgränsen den gräns vid vilket materialet inte kan dras ut mer utan att det brister? För om man då går på 800MPa så är det ju ca 8 Ton/cm², sedan läste jag något om 20% + extra eller så i den där pdf filen. Då borde det väl gå att räkna ut utan att veta materialet?
Siffrorna för muttrar talar indirekt även om hur många ton dom tåler. Har i alla fall sett ett ställe på nätet som guidade mig till rätt storlek en gång där det stod exakt hur stor belasting en bult klarade innna det fanns risk för att den skulle brista. Ju högre värde desto segare/hårdare är en skruv men samtidigt känsligare för stötar och slag då den kan brista om det vill sig illa även om den inte är så väldigt belastad. En 12.7 bult kan tex normalt inte böjas utan att den brister men den kan man normalt med en 8.8 bult.
Siffrorna för muttrar talar indirekt även om hur många ton dom tåler. Har i alla fall sett ett ställe på nätet som guidade mig till rätt storlek en gång där det stod exakt hur stor belasting en bult klarade innna det fanns risk för att den skulle brista. Ju högre värde desto segare/hårdare är en skruv men samtidigt känsligare för stötar och slag då den kan brista om det vill sig illa även om den inte är så väldigt belastad. En 12.7 bult kan tex normalt inte böjas utan att den brister men den kan man normalt med en 8.8 bult.
Sträckgräns är den nivå där materialet börjar deformeras och inte återgår till vad det var innan. Kan leta upp någt material som har 800MPa som Re och sen gå bakvägen för att hitta brottgränsen. Kanske är det mest exakta som går att få fram
Exakt med muttrar/skruvar. Fast högre värde är väl inte segare utan sprödare? Spröda har ingen sträckgräns, ingen man kan se iaf.
Exakt med muttrar/skruvar. Fast högre värde är väl inte segare utan sprödare? Spröda har ingen sträckgräns, ingen man kan se iaf.
Det är många år sedan jag räknade på detta, men vad gäller skruvar så tar man väl även hänsyn till skuvmodulen tau. för kättingen är det väl sigma-brott som du vill veta.
Björks formelsamling eller Karlebo-handboken kanske kan hjälpa.
Letade efter min Karlebo, men jag hittar den inte.
Ska leta vidare.
Björks formelsamling eller Karlebo-handboken kanske kan hjälpa.
Letade efter min Karlebo, men jag hittar den inte.
Ska leta vidare.
..och inte återgår till vad det var innan.
Just ja så var det. Jo det stämmer nog mer med sprödare men dom håller dock för mer. Sträckgräns har dom annars så hade en bult inte hållit för någonting alls utan gått sönder nästan direkt, men den är som du säger nog rätt liten, tror dock man hade kunnat se rörelsen men mycket hade det säkert inte varit.
Just ja så var det. Jo det stämmer nog mer med sprödare men dom håller dock för mer. Sträckgräns har dom annars så hade en bult inte hållit för någonting alls utan gått sönder nästan direkt, men den är som du säger nog rätt liten, tror dock man hade kunnat se rörelsen men mycket hade det säkert inte varit.
Ulf: Jo, skruvar är lite mer att räkna på. Har en röd handbok från KTH till det, väldigt bra!
Henry: Här kommer en bild, tyvärr fastande pennan lite på första dragprovet...
Första har segt brott och den andra ett sprött.
Fast, jag kan redan räkna på allt, behöver bara veta vad;
-DAT 8 SS
och
-FEM 9.671
står för.
8 för 800MPa, SS för? Stainless steel?
Henry: Här kommer en bild, tyvärr fastande pennan lite på första dragprovet...
Första har segt brott och den andra ett sprött.
Fast, jag kan redan räkna på allt, behöver bara veta vad;
-DAT 8 SS
och
-FEM 9.671
står för.
8 för 800MPa, SS för? Stainless steel?
Skulle gissa att SS står för Svensk Standard, såsom det gör för vanliga mtrl beteckningar t.ex. SS 2303. Vad är det för ursprung på kättingen?
En annan bra definition på sträckgräns eller Rp02 som det kallas i bland framgår av länken nedan:
http://sv.wikipedia.org/wiki/Bild:Metal_yield.svg
Som det stod i PDF jag länkade till så vill man ha ett rätt så segt mtrl för kättingar som tål 20% deformation innan det brister.
Varför skall du belasta kättingen så hårt?
Det är inte utan en anledning man har höga säkerhetskrav på kättingar vid lyft eller dylikt. Jag skulle inte rekomendera att belasta kättingen över den teoretiska sträckgränsen. Spridningen på materialdata är inte försumbar. Dessutom kan man ha ytdefekter på kättingen som kan ge upphov till betydande spänningskoncentrationer.
En annan bra definition på sträckgräns eller Rp02 som det kallas i bland framgår av länken nedan:
http://sv.wikipedia.org/wiki/Bild:Metal_yield.svg
Som det stod i PDF jag länkade till så vill man ha ett rätt så segt mtrl för kättingar som tål 20% deformation innan det brister.
Varför skall du belasta kättingen så hårt?
Det är inte utan en anledning man har höga säkerhetskrav på kättingar vid lyft eller dylikt. Jag skulle inte rekomendera att belasta kättingen över den teoretiska sträckgränsen. Spridningen på materialdata är inte försumbar. Dessutom kan man ha ytdefekter på kättingen som kan ge upphov till betydande spänningskoncentrationer.
Hittade nu vad FEM 9.671 står för.
FEM 9.671
Rules for the design of series lifting equipment; Chain qualities, selection criteria and requirements
Se länken nedan:
http://www.bmhf.org.uk/index.php?option ... &Itemid=49
FEM 9.671
Rules for the design of series lifting equipment; Chain qualities, selection criteria and requirements
Se länken nedan:
http://www.bmhf.org.uk/index.php?option ... &Itemid=49
Kedjan kommer från en sådan:
http://www.gis-ag.ch/index.php?action=p ... 07&lang=en
Telfert/Travers.
Hoisting chain
Zinc plated
Surface-hardened
10x28mm.
Vill väldigt gärna annvända den stört långa kedjan till en sak som den igentligen inte tål. Men tänkte räkna på det innan så jag har lite till godo.
Tack för länkarna!
http://www.gis-ag.ch/index.php?action=p ... 07&lang=en
Telfert/Travers.
Hoisting chain
Zinc plated
Surface-hardened
10x28mm.
Vill väldigt gärna annvända den stört långa kedjan till en sak som den igentligen inte tål. Men tänkte räkna på det innan så jag har lite till godo.
Tack för länkarna!
På Data Sheet från den länken du angav så ser man följande text längs ner till höger på databladet för den som heter GCH 250/1
Grade according to DAT (8SS), så det är med 100% säkerhet som jag tidigare skrev 800 MPa sträckgräns.
Angående SS backar jag nog på vad jag skrev tidigare om SS det betyder nog Stainless Steel i detta sammanhang.
Angående telfern så tror jag den har någon typ av inbyggt säkerhetssystem eller lastbegränsning som gör att det inte går lyfta extremt mycket mer än vad den är specad för.
I mitt tidigare liv (före akademsika studierna) som svetsare har jag varit med om att räta ut krokar på handvevade kätting telfrar utan motorskydd och sådant trams. Således tror jag att kroken är den del som kommer att ta stryk först om den ingår i ditt "Max" lyft.
Grade according to DAT (8SS), så det är med 100% säkerhet som jag tidigare skrev 800 MPa sträckgräns.
Angående SS backar jag nog på vad jag skrev tidigare om SS det betyder nog Stainless Steel i detta sammanhang.
Angående telfern så tror jag den har någon typ av inbyggt säkerhetssystem eller lastbegränsning som gör att det inte går lyfta extremt mycket mer än vad den är specad för.
I mitt tidigare liv (före akademsika studierna) som svetsare har jag varit med om att räta ut krokar på handvevade kätting telfrar utan motorskydd och sådant trams. Således tror jag att kroken är den del som kommer att ta stryk först om den ingår i ditt "Max" lyft.
Hittade även en rätt så bra instruktion angående inspektion av kedjor:
Inspection
It is important both to inspect chain slings regularly and to keep a record of all chain inspections. Follow this guide for such an inspection system.
Before inspecting, clean chains with a non-acid/non-caustic solvent so that marks, nicks, wear and other defects are visible.
Inspect each link for these conditions:
Twists or bends.
Nicks or gouges.
Excessive wear at bearing points.
Stretch.
Distorted or damaged master links, coupling links or attachments, especially spread in throat opening of hooks.
Mark plainly with paint each link or attachment showing any of the conditions listed here to indicate rejection; remove from service until properly repaired.
Inspection
It is important both to inspect chain slings regularly and to keep a record of all chain inspections. Follow this guide for such an inspection system.
Before inspecting, clean chains with a non-acid/non-caustic solvent so that marks, nicks, wear and other defects are visible.
Inspect each link for these conditions:
Twists or bends.
Nicks or gouges.
Excessive wear at bearing points.
Stretch.
Distorted or damaged master links, coupling links or attachments, especially spread in throat opening of hooks.
Mark plainly with paint each link or attachment showing any of the conditions listed here to indicate rejection; remove from service until properly repaired.
