Säg att jag har en nätdel som använder diskreta dioder på 300V.
Detta är helkasst eftersom jag har 300V innan rören är uppvärmda. Timer är en lösning. TV "damper" diod är en roligare lösning. Det finns säkert andra sätt att få mjukstart. Men en "TV-diod" är en enkel lösning. Och där är ett annat skäl till varför jag valt just detta exempel.
En kondensator fungerar tvärtemot hur en diod fungerar. Men en kondensator som är specificerad för upp till 400VDC klarar bara runt hälften AC. Det är ganska naturligt att dioder inte tycks vara specificerade för DC. Men det är det min fråga gäller, efter som den enda AC som finns i mitt exempel är rippel.
Säg att databladet för dioden säger maximum plate voltage: 300VAC och maximum Peak Inverse Plate Voltage: 900V. Jag vet inte vad det senare betyder. Jag vet inte ens om de 300VAC är RMS.
Skulle denna diod klara 300VDC? Har Peak Inverse Plate Voltage någon relevans här?
Frågor om vakuumdioder
Ja, damperdioder klarar i regel väldigt mycket. Detta var bara ett exempel för att försöka förstå. Jag trodde att det skulle funka, men behövde förvissa mig att det inte fungerar som med AC. Det bara blev 300V. Kunde ha varit 600 eller 1200.
Jag kommer givetvis att se till att dioden klarar både spänning och ström om jag gör något sånt här.
Jag kommer givetvis att se till att dioden klarar både spänning och ström om jag gör något sånt här.
PIV är det värde som ges för kiseldioder. Det beror på vilken likriktarkoppling hur mycket dioden måste klara för en viss växelspänning. För en centertappad transformator så måste PIV-märkningen vara större än 2*sqrt(2)*Vrms. (Vrms är för en lindningshalva) För 300V RMS så behövs en diod med PIV på c:a 900V. Jag kan tänka mig att för rördioder så kan man ange en växelspännings RMS-värde då det antagligen är underförstått att det är den kopplingen som avses. Men annars så har inte spänningens RMS-värden nån betydelse för dioderna, det är ögonblicksspänningen som inte får överstiga PIV.
I en graetz-brygga (den vanliga med fyra dioder) behöver dioderna bara klara sqrt(2)*Vrms. Men rör är ju stora och dyra och klarar hög spänning så den gör ju inte så stor nytta bland rör.
I en graetz-brygga (den vanliga med fyra dioder) behöver dioderna bara klara sqrt(2)*Vrms. Men rör är ju stora och dyra och klarar hög spänning så den gör ju inte så stor nytta bland rör.
Min fråga gäller inte likriktare i sig. Delvis försöker jag att förstå mig på dioder. Exemplet jag valde kan ses som en applikation med separat nätdel, som består av transformator och diskret brygga eller så.
Nu har jag 300, 600 eller 1200VDC med, säg, 100mV rippel. Säg nu att jag har dyra NOS 845. Jag vill inte ha 600V i en kall 845. En damperdiod tar ca 10 sek för att nå 600V.
Jag vet inte om det är samma för vakuumdioder, men diskreta dioder behöver 0,7V innan de slår till. Som jag ser det bör damperdioden inte göra någonting alls, bortsett från att tillföra vad nu intern resistens den har och eventuellt spänningsfall. Och då den aldrig slår till eller ifrån så bör där vara relativt lite stress på den.
GZ34 klarar 1100VRMS per anod. Så den kan användas upp till 2x550V. Och då den har nästan lika lågt spänningsfall som en diskret diod så betyder det upp till ca 770VDC (beroende på ström). Men den diod i GZ34 som klarar 550VRMS bör inte ha några problem att klara 770VDC, kanske t.o.m. 1100VDC utan problem.
Det är det senare jag inte kunnat hitta uppgifter om. Och, som sagt, jag förstår varför där inte är uppgifter. Där är lite mening med en diod i en DC-lina. Jag vet heller inte om där är något direkt spänningsfall om där bara är DC. Men det märker jag den dag jag testar. Damperdioder har åtminstone låg intern resistans och spänningsfall.
Jag tycker helt enkelt att detta är en mer tilltalande lösning än timer eller separata strömbrytare för LT och HT. Det senare är inte tilltalande alls.
Nu har jag 300, 600 eller 1200VDC med, säg, 100mV rippel. Säg nu att jag har dyra NOS 845. Jag vill inte ha 600V i en kall 845. En damperdiod tar ca 10 sek för att nå 600V.
Jag vet inte om det är samma för vakuumdioder, men diskreta dioder behöver 0,7V innan de slår till. Som jag ser det bör damperdioden inte göra någonting alls, bortsett från att tillföra vad nu intern resistens den har och eventuellt spänningsfall. Och då den aldrig slår till eller ifrån så bör där vara relativt lite stress på den.
GZ34 klarar 1100VRMS per anod. Så den kan användas upp till 2x550V. Och då den har nästan lika lågt spänningsfall som en diskret diod så betyder det upp till ca 770VDC (beroende på ström). Men den diod i GZ34 som klarar 550VRMS bör inte ha några problem att klara 770VDC, kanske t.o.m. 1100VDC utan problem.
Det är det senare jag inte kunnat hitta uppgifter om. Och, som sagt, jag förstår varför där inte är uppgifter. Där är lite mening med en diod i en DC-lina. Jag vet heller inte om där är något direkt spänningsfall om där bara är DC. Men det märker jag den dag jag testar. Damperdioder har åtminstone låg intern resistans och spänningsfall.
Jag tycker helt enkelt att detta är en mer tilltalande lösning än timer eller separata strömbrytare för LT och HT. Det senare är inte tilltalande alls.
Det datablad jag hittar för GZ34 säger att PIV är 1500V. 750V är max spänning man kan få ut med den vanliga kopplingen då. Tänk på att när den ena lindningshalvan är vid sitt toppvärde 750V är den andra vid -750V. Utspänningen ligger på 750V vilket ger 1500V över dioden som inte leder. 530V RMS är max den klarar, eller kanske lite till med tanke på att det blir ett spänningsfall över dioden och utspänningen inte kommer upp hela vägen till 750V. Å andra sidan så måste man ju tänka på att transformatorn ger mer obelastad och att nätspänningen kan stiga med 10% i värsta fall.
http://www.jogis-roehrenbude.de/Roehren ... Z34_PH.pdf
http://www.jogis-roehrenbude.de/Roehren ... Z34_PH.pdf
