Ang. urladdning av kondensatorer. Det brukar egentligen inte behövas, så länge du har något inkopplat på anodspänningen som förbrukar ström så laddas de vanligtvis ur av sig själva, till exempel så brukar slutröret i en förstärkare ganska snabbt tömma kondingarna efter att man stäng av nätströmbrytaren. Rören kommer att förbruka ström i flera sekunder efter att flippat om nätströmbrytaren och oftast hinner kondingarna då laddas ur.
Enda gångerna jag tycker mig behöva ladda ur filterkondingar är när man till exempel har börjat med ett bygge och fått ihop nätdelen så att den är klar för provkörning. Provkör man då bara nätdelen har man inget som förbrukar ström och laddningen i kondingarna är kvar även efter man stängt av strömmen. Jag brukar då ta en väl isolerad labbsladd med en krokodilklämma i ena änden och ett motstånd på cirka 20k i den andra änden. Den änden av labbsladden med krokodilklämman krokar jag fast på lämpligt ställe i chassit, och sen håller jag andra änden med motståndet mot plusterminalen på kondensatorn som skall tömmas. Observera att det inte är någon bra idé att urladda kondingar genom att sätta en skruvmejsel mellan plusterminalen och chassit. Det är mycke snällare mot kondensatorerna att använda ett motstånd, och man blir mindre rädd
.. brukar kunna bli en ganska fet smäll om man kör med skruvmejselmetoden.
De andra fallet där man kan få problem med uppladdade kondingar är när något är fel, till exempel så har något motstånd brunnit av så att ingen ström förbrukas ur nätdelen.
En bra början när kondingar skall laddas ur är att koppla in en voltmeter så man ser spänningen och så att man kan se hur kondingen laddas ur när man kopplar in motståndet. Har du ingen voltmeter / multimeter är det steg ett: Skaffa!
En bra försäkring mot kvarstående laddning i filterkondingar är att sätta ett lämpligt motstånd parallellt med varje konding. Det bästa är att välja ut ett motstånd som lastar kondingen med cirka 1mA, då laddas kondensatorn ur hyffsat snabbt. Tänk bara på att motståndet kan få elda upp en del effekt, även fast strömmen är så låg, genom att spänningen är så hög över motståndet. Jag brukar sätta dit ett motstånd som tål åtminstone 3W.
Du får nog förklara det där med "kondensator på primärsidan av en transformator". Vart har du sett det och vad hade kondensatorn för värde? Jag gissar att kondensatorn hade ett ganska lågt värde, säkert under 1uF och då är det ingen fara eftersom en kondensator med så liten kapacitans har ett kanska högt motstånd vid en låg frekvens som 50Hz. Jag skulle gissa att kondensatorn placerats där för att hjälpa till att ta bort störningar.
Kondensatorns växelströmsmotstånd beror på frekvensen och kapacitansen. Formeln för kondensatorns växelströmsmotstånd är:
Xc=1/(2*pi*f*C)
Exempelvis med en 0,1uF konding blir kondensatorns växelströmsmotstånd cirka 3,2kohm vid 50Hz, d.v.s en bra bit ifrån en "kortslutning".
.. hoppas att jag räknat rätt ..
Finns mycket bra information på nätet om kondensatorer och hur man räknar växelströmsmotstånd.
Angående utgångstransformatorer. Det som bestämmer uteffekten är ditt slutrör och strömmen / spänningen som är tillgängligt för det, inget annat. Effekten skall ju komma nånstans ifrån, den uppkommer inte på något "magiskt" vis i utgångstransformatorn!
Det som är viktigt vid valet av utgångstrafo är omsättningstalet, d.v.s lindningsförhållandet. Varje slutrör har en optimal lastimpedans vid en viss pänning / ström.
EDIT:
Typiskt .. skrev fel på formeln för kondensatorns växelströmsmotstånd
/Oskar
Eller så gör jag en själv någon gång, innan jag sitter på hemmet, förhoppningsvis! 
