Att reparera en tv och säkerhetsaspekten
Att reparera en tv och säkerhetsaspekten
Jag har lite problem med min tv och tänker med hjälp av en servicemanual försöka ge mig på att få igång den igen. Ursäkta att jag ställer en väldigt ospecificerad och "grön" fråga, men vad kan hända vid tv-reparation om man är oförsiktig, mer än att komponenter förstörs? Skräckhistorierna talar ju högt om bildrör som sprängs, kondensatorer som håller livsfarlig laddning och elektrifierar klåfingriga otursfåglar och så vidare. Bör man ta dessa sägner på allvar och finns det isåfall någon rimlig säkerhetsåtgärd att vidta, om man som jag trots min respekt för el gärna ändå vill ge mig på ett försök?
Har ni några bokrekommendationer som tar upp tv-reparation från början? Mina förkunskaper omfattar ellära (motsvarande allmän behörighet) och grundläggande elektronik. Men erfarenheten, den lyser av sin frånvaro...
Tack på förhand
Har ni några bokrekommendationer som tar upp tv-reparation från början? Mina förkunskaper omfattar ellära (motsvarande allmän behörighet) och grundläggande elektronik. Men erfarenheten, den lyser av sin frånvaro...
Tack på förhand
>>>Mäter man där med oscilloscope bör man ha en isolationstrafo
Problemet är att TV:ns nolla brukar vara ansluten till fas via en likriktare. Man bör mao ha en isolationstrafo på TV:n främst. Sedan skadar det ju inte att ha en isolationstrafo på scopet också.
Nu har väl konstruktionen på TV-apparater annorlunda än för 20 år sedan men fortfarande finns det ställen i TV:n som är mindre hälsosamma att pilla på.
Problemet är att TV:ns nolla brukar vara ansluten till fas via en likriktare. Man bör mao ha en isolationstrafo på TV:n främst. Sedan skadar det ju inte att ha en isolationstrafo på scopet också.
Nu har väl konstruktionen på TV-apparater annorlunda än för 20 år sedan men fortfarande finns det ställen i TV:n som är mindre hälsosamma att pilla på.
-
- Inlägg: 7125
- Blev medlem: 31 augusti 2006, 16:42:43
- Ort: Jamtland
Den där trevliga 'tändkabeln' ska man GE FAN I. Jag hade en gång i tiden(typ 12 års edan) dammsugit min TV invändigt, och lyckats få TVn att bar rita ett horisontellt streck. Övertygad om att jag komit emot något öppnade jag höljet igen och 'letade' efter något jag 'råkat' komma åt med dammsugaren. Jag drog givetvis ur nätkabeln var gång jag gjorde något i innandömet. Vid tillfället då jag kollade om ovan nämnda kabel lossnat upptäckte jag något. Det var inte felet jag upptäckte, utan något mycket mer hårresande(som fick hjärtat att slå fortare, och svetten att lacka antagligen hela kroppen). Varpå jag skruvade ihop TVn, åkte till ett proffs som gjorde några lättförtjänta hundra lappar(minns inte om det var en eller två). Detta är väl förvisso lite OT, men var försiktig. Och ni som skrattar åt min klumpighet. Varsågod, idag skrattar jag också åt den.peter555 skrev:Den andra delen som är lite otrevlig är horisontalavlänkningen där också högspänningen genereras.

Du har helt rätt i att allt med 'tändkabeln' och punkten den ansluts i' så kall man ha mycket tor respekt för. Själv gjorde jag något liknande på första praktikantjobbet i en TV/Radioverkstad och tog upp något med en 'tändkabel' ur papperskorgen av ren nyfikenhet - jag kan också säga att jag gjorde en 2-meterhopp rundade taket och ned igen när kaskadens alla kondingar laddade ur genom stackars mig....
Sådanahär saker måste man uppleva kroppsligt några gånger - och helst överleva. Det är nästan det enda sättet för att ha kvar respekten även över tiden för det som faktiskt är livsfarligt...
Det skall vara >200 i puls och adrenalinet rinner ur öronen efteråt om sådanahär 'misstag' skall 'ta' ordentligt...
Sådanahär saker måste man uppleva kroppsligt några gånger - och helst överleva. Det är nästan det enda sättet för att ha kvar respekten även över tiden för det som faktiskt är livsfarligt...
Det skall vara >200 i puls och adrenalinet rinner ur öronen efteråt om sådanahär 'misstag' skall 'ta' ordentligt...