(cos(fi)=0.7 är ett vanligt värde när motorerna går på märkeslast - effektfaktorn är ännu lägre när dom går i nära tomgång...)
Hästen som beskriver fasförskjutning.
Föreslå för överbossen att hans och gubbarna på degen att deras lön baseras på effektfaktorn som används på båten - dvs. nöjer dom med cos(fi)=0.7 så är det också 70% av deras ordinarie lön som betalas ut - då kanske några av dessa sätter sig in vad effektfaktorer är för något och varför man vill förbättra detta...
(cos(fi)=0.7 är ett vanligt värde när motorerna går på märkeslast - effektfaktorn är ännu lägre när dom går i nära tomgång...)
(cos(fi)=0.7 är ett vanligt värde när motorerna går på märkeslast - effektfaktorn är ännu lägre när dom går i nära tomgång...)
Förstår cheferna detta då:
http://www.nyteknik.se/art/51006
De borde ju förstå om de läser artikeln att de själva är leverantörerna.
/Håkan
http://www.nyteknik.se/art/51006
De borde ju förstå om de läser artikeln att de själva är leverantörerna.
/Håkan
Problemet är att den inte är riktigt korrekt heller - resonemanget gäller för lysrör med drossel utan faskompensering (cos(fi)=0.36 är ingen orimlig siffra i dessa fall) och resonemanget kan översättas även till elmotorer - men gäller inte för just energisparlampor och HF-don där det istället är det pulsande strömmen vid spänningstopparna och ingen ström alls därimellan pga likriktarbrygga och glättning som ställer till bekymmer. sådana don kan ha cos(fi)=0.98 men ändå lasta nätet väldigt ogynnsamt just att hela energin levereras bara i runt 20-30 grader av hela perioden och strömrusar just då så att mer värme avsätts i ledningsnätet och mindre når fram till förbrukaren (spänningsfall i ledningen) ala spänningsdelarformeln.
