Inte kan man seriekoppla två vakuummembranpumpar?
Det går inte riktigt ihop i skallen.
Man måste väl isf skapa ett undertryck på andra sidan pumpens membran, så man hjälper den första motorn att dra ner membranet? Kan ju bli lite jobbigt att göra den sidan gastät...
Nja... Men lite mer undertryck än vad en pump klarar.
Bara för det kom jag på ett nytt bygge att göra. En låda att ha vid 230V-labbar. Relästyrda utgångar, med både vanliga uttag, skruvplintar och banankontakter. Indikatorlampor. Även datorstyrd tänkte jag. Mycket lättare att koppla upp transformatorer, magnetventiler, pumpar mm. Slippa hålla på och göra temporära kopplingar med lösa nätbrunnar, sladdstumpar och krokodilklämmor.
[edit]
Ok, kanske inte skruvplintar. Är så bökigt att göra sådana åtkomliga på en låda.
Senast redigerad av MadModder 4 augusti 2007, 14:38:10, redigerad totalt 1 gång.
Den högra delen styrelektroniken till mitt rackprojekt fungerar ungefär så.
2st 2poliga reläer för att kunna styra två nätspänningar. En brytare till varje där GND även bryter/kopplar indikerings-LED'arnas GND. Lite knasig koppling kanske, men det blir lättare att bygga ut när det både finns 12V och 5V redo.
edit: Andy hann före..
edit 3: Nähepp, det var rätt. Jag är virrig idag...
Att seriekoppla två pumpar oavsett pumptyp (finns dock undantag) eller fler skapar normalt ett starkare undertryck/vakuum på insuget hos den första då denna har ett lägre tryck att trycka ut gasen emot tack vare den andra pumpen som skapar ett lågt undertryck på den första. Motorstyrkan i sig skall vara tillräcklig för att klara av detta. annars så startar man den första först och direkt när den gått i gång den andra så att det är lite moment i rotorn så den orkar med det hela om det skulle vara problem med det.
Kommer tex själv att koppla en kolvkompressor i serie till en lamellpump för bättre sluttryck hos den senare.
Pumpen längst ut får ju iaf ta hand om allt sugande själv. Den har ingen hjälp av att det är något som suger på dess utblås. Det blir ju snarare tyngre för den att dra i membranet. När den suger är utblåsventilen stängd.
När membranet sedan trycks in är det enda som händer att det går lättare pga undertrycket som pump nr 2 alstrar, och pump 1 får möjligen en liten varvtalsökning. När sen pump 1 drar i sitt membran igen, är det redan undertryck, och max undertryck är redan nått för den pumpen.
Jamen tänk på pumpen längst fram. Den har ingen hjälp av ett baksug. Den har full tryckskillnad mellan atmosfären utanför och utrymmet innanför första backventilen.
En membranpump pumpar ingenting om inte utloppsbackventilen är helt stängd. Om baksuget är större än vad pumpen själv kan åstadkomma, är båda backventilerna i den pumpen vidöppna (korsdrag) och den gör varken till eller från.
Får väl se när jag får hem min andra pump då...
Om det inte är tryckskillnad så är det meningslöst att seriekoppla - men det är helt annan sak när det börja bli rejäl undertryck (kan iofs inte bli mer än -1kg/cm^2 hur mycket man än pumpar).
En mebran/kolvpump kan inte suga mer än dess kompressionsförhållande medger - är det 10:1 i volym mellan understa och översta läget så är max vakum 0.1 av lufttrycket i det steget. Sätter man en likadan vakumpunp nummer 2 efter som suger den första pumpens utlopp - då startar första vakumpumpen efter ett tag redan med 0.1 atmosfär innan kolven/menbranet expanderar och man kan få max 1:100 i vakum - och så kan man hålla på. - dock är den första ventilens stängnings/fjädringskraft som i slutändan bestämmer den maximala vakumet. En mbar ger just 1 gram öppningstryck per kvadratcentimeter även om andra sidan är kopplad till yttre rymdens vakum. - skall man ha högvakum så får det inte finnas några ventiler alls på sugsidan.
Skall man ha högre vakum redan i ett steg så kan man inte använda kolv/mebranpump då det är alldeless för mycket dödutrymmen vid ventiler och lilla utrymmet kvar innan kolven går i cylindertoppen. Vanligaste pumpen för lite högre vakum brukar vara av lamellpumptyp som tex. julas vakumkompressor med expansion > 10000:1 redan i första steget (sedan att den inte når mer än 1 mbar gentemot lovade 0.1 mbar är en annan sak - man får vad man betalar för även här)
Henry:
Eftersom du har studerat ämnet...
När man mäter från några mbar och nedåt, hur fasen mäter man vakumet något så när exakt? Vanliga manometrar har ju stannat lång innan dess och dessutom påverkas av den värdemässiga barometerståndet - svårt att mäta < 1 mbar med säkerhet då!
Har även svårt att tänka mig att elektroniska trycksensorer ala Elfa med absolutmätning ger någon värdefull område/upplösning från 1 mbar och några tiopotenser nedåt där heller.
du har inte provat motorolas tryckgivare som skall mäta difftrycket mot en bubbla av absolut vakum?
dom är ju reltivt billiga och jag har funderat på hur långt ner dom funkar utan problem
den med värmeledning, kollade innan coh då fick jag några mätare som skrev , ingenkalibrering arbetar utan termistor ,grovt översatt, är den billiga med termistor som måste kalibreras ?
hur pass bra vakum har dom där absolutmätarna egentligen - är det i samma klass som radiorör ??.
Hur eller hur så måste dessa byggas styvt mekaniskt för att överleva atmosfärsttrycket vid transporten till kund - och då är det frågan hur mycket 'dynamik' det är kvar om man vill mäta delarav pascal från absolut vakum i absolutryck