Hej, jag skulle vilja bygga om min skrivare lite. Jag tänkte ta bort färg patronerna, sen ska den bara "skriva ut" till eller från dvs, typ svart vitt. Jag vill ha det så att när en strömbrytare trycks till, ska den veta att den är tum (slut på färg) och sen vill jag ha en signal som är hög när det skakomma en färg. Hur gör jag lättast detta? Någon som vet något om komunikationen på en sån??
Bilder:
http://pici.se/pictures/5KSsFX.jpg
http://pici.se/pictures/FzWbGa.jpg
http://pici.se/pictures/GJ4qcs.jpg
http://pici.se/pictures/amImZR.jpg
http://pici.se/pictures/TTmYIK.jpg
http://pici.se/pictures/xnux6o.jpg
//Daniel A
Modda skrivare (bilder)
Det där är ganska stort projet att få till.
Om du vill prata på lågnivå så är det stor chans att du hitta källkod för olika printerhanteringar under linuxmiljö - då folk gör reverse engineering på skrivare för att kunna skriva ut övh. i Linux/unix-världen just för att printertillverkarna inte tillhandarhåller några drivrutiner.
kan finnas kodblock i 'ghostscript' för canon också
Just canon har jag för mig är ganska 'rå' format som att skicka bittmönster direkt till skrivarhuvudena + antal sekvenser för den övriga hanteringen.
- en start är att är att när du skriver ut till skrivaren så bockar du för 'skriva till fil' och få det som normalt sänds till skrivare på en fil istället och kan granska formatet med en hex-editor etc. och klippa bort bit för bit tills du har identifierat de olika strängarna som matar pappret, skriver ut en rad text eller grafik etc. - sådat tar en halv vinter och mycket ledigt att göra, så titta i linuxmiljöns olika drivrutiner först (sök på din skrivare och linux , kanske med 'CUPS' i google och du lär hitta en del)
Om du vill prata på lågnivå så är det stor chans att du hitta källkod för olika printerhanteringar under linuxmiljö - då folk gör reverse engineering på skrivare för att kunna skriva ut övh. i Linux/unix-världen just för att printertillverkarna inte tillhandarhåller några drivrutiner.
kan finnas kodblock i 'ghostscript' för canon också
Just canon har jag för mig är ganska 'rå' format som att skicka bittmönster direkt till skrivarhuvudena + antal sekvenser för den övriga hanteringen.
- en start är att är att när du skriver ut till skrivaren så bockar du för 'skriva till fil' och få det som normalt sänds till skrivare på en fil istället och kan granska formatet med en hex-editor etc. och klippa bort bit för bit tills du har identifierat de olika strängarna som matar pappret, skriver ut en rad text eller grafik etc. - sådat tar en halv vinter och mycket ledigt att göra, så titta i linuxmiljöns olika drivrutiner först (sök på din skrivare och linux , kanske med 'CUPS' i google och du lär hitta en del)
-
JimmyAndersson
- Inlägg: 26586
- Blev medlem: 6 augusti 2005, 21:23:33
- Ort: Oskarshamn (En bit utanför)
- Kontakt:
Men hörredu din latmask. 
Jag fick ladda en bild på hela 2048x1536 pixlar bara för att få reda på vad skrivaren hette. 
Det är alltså en Canon BJC-4300.
Det tar för lång tid att ladda hem så stora bilder, men om du förminskar åtminstone bilden med bläckpatronen (om det finns en sådan bild?) så kan jag berätta lite mer.
Jag fick ladda en bild på hela 2048x1536 pixlar bara för att få reda på vad skrivaren hette. Det är alltså en Canon BJC-4300.
Det tar för lång tid att ladda hem så stora bilder, men om du förminskar åtminstone bilden med bläckpatronen (om det finns en sådan bild?) så kan jag berätta lite mer.
Just denna finlir sköter skrivaren om själv. I enklare GDI-skrivare så handlar det om att fylla en buffer med bitmap för ett drag/rad med huvudet, när den är full, skickas det ett kommando (några byte) som gör att krivaren kör huvudet från ena ändan till det andra ändan i jämt takt och trycker ut bläck i mönster motsvarande bitmapen som är ilaggd i radbuffern. Därefter fylls radbuffern med ny bitmap, nytt kommando som får huvudet att gå tillbaka igen och skriva samtidigt och så håller man på. Själva bläckutskrivningen är tajming på hög nivå och måste göras lokalt i skrivaren. Tidigare, när det var stegmotorer så kanske skrivaren tyckte ut bläckdroppe för varje stegmotorstep - senare för varje halv och kvarts step alternativt drar huvudet flera gånger över samma rad med kvarts steps förflyttning tidsmässigt - det är därför högkvalitetsutskrifter tog/tar så lång tid. Till detta så kan man flytta fram pappret i liten bit i taget med överlappande utskrift - Men det är utskriftsprogrammet som hela tiden måste se till att varje ny bitmap skapas och mönstret stämmer precis med föregående även när huvdet går tillbaka (spegelvänd) och om pappret har flyttast fram liten bit. det är dödräkning på hög nivå.
Allt det där går att hitta i fildumpen då skrivaren bara hämtar data ur fildumpen (som normalt annars läggs i utskriftskön) bit för bit och exekverar nedladdninga av bitmap och kör huvudet rad för rad allt eftersom kommandorna kommer i filen.
Senare skrivare, när upplösningen blev mycket högre än vad det går att göra stegmotorer för, så börjar man använda servomotorer (DC-motorer) Zebrahjul och Zebraband med mycket hög upplösning och optogafflar och på sätt klarar positionering och timimgen gentemot utskriften av bläckdropparna.
Man skall ha klart för sig att detta är tämligen avancerad teknik - även om skrivar kostar under 700:- i butik.
bläcksprutor som HP930C mfl. kunde också skriva ut text självmant (och rendrerar raderna själv) från ren ASCII-fil (vilket inde GDI-skrivare klarar) plus att det fins massa ytterligare protokoll på lite högre nivå - dom ännu mera avancerade skrivarna klarar protokoll typ PCL, PS, HPGL etc. högnivå skrivarspråk. vinsten med högnivåspråk - om featurerna används övh. är att mängden data till skrivaren minskar även för avancerade utskrifter då printer gör allt mer av jobbet - tex. postscript kan beskriva bilder på närmast matematisk nivå (vektorgrafik), men bitmap-bilder är alltid volymiösa hur man än gör.
Allt det där går att hitta i fildumpen då skrivaren bara hämtar data ur fildumpen (som normalt annars läggs i utskriftskön) bit för bit och exekverar nedladdninga av bitmap och kör huvudet rad för rad allt eftersom kommandorna kommer i filen.
Senare skrivare, när upplösningen blev mycket högre än vad det går att göra stegmotorer för, så börjar man använda servomotorer (DC-motorer) Zebrahjul och Zebraband med mycket hög upplösning och optogafflar och på sätt klarar positionering och timimgen gentemot utskriften av bläckdropparna.
Man skall ha klart för sig att detta är tämligen avancerad teknik - även om skrivar kostar under 700:- i butik.
bläcksprutor som HP930C mfl. kunde också skriva ut text självmant (och rendrerar raderna själv) från ren ASCII-fil (vilket inde GDI-skrivare klarar) plus att det fins massa ytterligare protokoll på lite högre nivå - dom ännu mera avancerade skrivarna klarar protokoll typ PCL, PS, HPGL etc. högnivå skrivarspråk. vinsten med högnivåspråk - om featurerna används övh. är att mängden data till skrivaren minskar även för avancerade utskrifter då printer gör allt mer av jobbet - tex. postscript kan beskriva bilder på närmast matematisk nivå (vektorgrafik), men bitmap-bilder är alltid volymiösa hur man än gör.
