Fundering angående spole i växelströmsnätet.

[Cryptomaster]

Funderar lite angående spolar (i praktiken för mig, lysrörsreaktor) i växelströmsnätet.

I Sverige tolererar "dom" väll bara en förskjutning på högst Cos 0.85, helst 1, kommer jag ihåg rätt ?

På en lysrörsreaktor jag har så står det Cos = 0.47
Hur räknar man ut vad man skall ha för kondensator för att kompensera det ?
Samt hur skall kondensatorn kopplas, serie eller parallelt med kretsen ?

Har ju kunnat det här en gång, men nu kan jag inte få ro om jag inte vet säkert.

[peter555]

Det borde bli C=P*tan(phi)/(100*pi*U^2), eller ca 6 uF för ett 40 w lysrör. Den ska sitta i parallell med kretsen.

[Cryptomaster]

Tack för ditt svar

Inte för att jag förstog så mycket av det, tyvärr.
Det blir ju väldigt svårt att beskriva det med text så här. Det var mycket lättare när vi gjorde det i skolan på "svarta tavlan"

Men själva principen är väll så att, om man ser på "trianglarna" för kretsen, så skall den negativa delen, dvs den som är "upp och ner" som vi får av kondensatorn, vara en spegelbild av den del som är uppåt, som spolen.

Tja, du ser ju hur svårt det är att förklara i text. Särskilt när man inte hittar rätta orden för det.

Men jag kommer ihåg att vi gjorde ett exempel på det här i skolan, då kunde man sätta kondensatorn i serie, nackdelen var att den drog dubbla mängden ström.

[Johan.o]

Det fina är ju att effekt-triangeln alltid är rätvinklig,
så det blir inte så svårt att räkna ut. Desutom så kan man ju i detta fallet
se kondensatorn som ideal för enkelhetens skulll alltså vrider den strömmen 90 grader, före spänningen.

Räkna sedan ut den reaktiva (Q1) effekten för lasten vid dens cos*fi märkning, du känner ju till aktiva effekten (P=40W).

Räkna sedan ut reaktiva effekten (Q2) för lasten vid det cod*fi du vill ha,

Skillnaden är ju den reaktiva effekt du vill lagra i kondensatorn.
Q1-Q2 = Qc

Efterson kondensatorn ligger parallellt och vrider 90 grader så blir
strömmen (Ic) kondensatorn ska dra vid , U=230V.
Ic = Qc/U.

Reaktansen för kondensatorn ska då vara:

Xc = U/Ic -> C = 1/(2*pi*f*Xc)

När jag räknar ut det för effektfaktorn; 0,85 resp 1 får jag 3,0µF resp 4,5µF

Man ska dock akta sig för cos*fi = 1, då det kan ge självsvängning.
I varje fall om man kompenserar motorer, men det bör nog gälla för alla saker, lite illa med oscillerande belysning


edit: P -> Qc

[Cryptomaster]

Aha, nu trillade poletten ner
Visste väll att det inte var så svårt ändå. Tack för hjälpen båda två.

[peter555]

Det var ett föredömligt svar som Johan.o gav, jag orkade inte skriva så mycket. Han glömde dock att räkna med förlusterna. De 40 W som anges på röret är vad själva röret förbrukar sen tillkommer förlusterna i induktansen. Jag räknade med 60 W totalt, och cos(phi) = 1 därför fick jag ca 6 uF.

[Johan.o]

Ahhaa.. där ser man, att det är så mycket förluster i reaktorn, 66 % verkningsgrad.. Är det en tumregel?

[Fransson]

Lite tankar om koplingen.

Jag tycker att det eventuellt kan finnas otydligheter i beskrivningarna ovan.

Jag skulle beskriva kopplingen som en "L" kopling.

Dvs Kondensatorn "tvärs över" matningen och "reaktorn" i serie med lysröret.
Se till att alla förbindelsena mella dessa tre komponenter är "kraftiga" då strömmen där är minst den dubbla mot strömmen i matningen.

I övrigt kan kretsen beskrivas som en resonanskrets, som är resonant vid 50 HZ. Där med tar de reaktiva strömmarna ut varandra och belastningen på matningen motsvaras endast av den aktiva lasten. Men hela summan av aktiva osh rektiva strömmen vandrar fram och tillbaka mellan spolen och kondensatorn (genom lysröret).

[peter555]

Beträffande reaktorförlusterna kan jag bara referera till en uppgift som jag sett för ett 40 W lysrör. Det skulle då dra 58 W inklusive reaktor. Efter att ha tittat lite på nätet så blir jag förvånad över hur lite information det finns om dessa förluster. Jag har sett uppgifter som varierat mellan 10 och 30 % så det ligger väl någonstans däremellan. För elektroniska drivdon verkar förlusterna ligga mellan 5-10 % så de är betydligt bättre.