Hej jag tänkte köpa mig en "Radiostyrd Buggy Off-Road 4WD" (art. 37-058) från biltema för att den är billig samt för att få något att greja med.
Nu till frågan: Är DC motorn som passar till 2,4-6V (art. 36207) från kjell något att ha dvs. att sätta som ersättnings motor i "bilen" eller ska jag köpa DC motorn som passar till 6-24V (art. 36209) istället?
Bilens batteri är på 9,6V.
Tipsa även om det är något annat jag ska byta ut (ej dyrt pga. att bilen är billig och jag vill inte lägga ner några större pengar på den).
Dc motor på Kjell
Jag ska ha den som ett projekt, det är mitt första rc-projekt så jag vill inte lägga ner mycket pengar.
Och jag vill ha 4wd på den därför att den blir roligare att köra i snö med.
Jag kan hålla med om att Rwd är lite roligare att sladda med men jag har 3st bakhjulsdrivna redan.
Men det är som ni säger att man måste ha båda bredvid varandra så jag ska nog åka och handla någon dag.
Har ni några andra idéer så kan ni vara snälla och säga till!
Och jag vill ha 4wd på den därför att den blir roligare att köra i snö med.
Jag kan hålla med om att Rwd är lite roligare att sladda med men jag har 3st bakhjulsdrivna redan.
Men det är som ni säger att man måste ha båda bredvid varandra så jag ska nog åka och handla någon dag.
Har ni några andra idéer så kan ni vara snälla och säga till!
motorerna i den prisklassen på kjell&co, clas i sjön etc. brukat sällan ha kolbortar utan bara en liten fjädrande kopparbleck mot kommutatorn som snabbt slits ut. Vidare har dom glidlager som lätt blir 'förstorade' vid minsta lilla skitiga och fuktiga miljö pga. smuts och bristande smörjning - det är vad jag mins från tiden då sandlådan var den stora nöjet...
förmodligen är motor också i fel varvtalsområde (~ 10000 rpm) och är tämligen svag i vridmoment (inga starka magneter), tappar varvtal fort vid även vid liten last (hög inre resistans) samt obefintlig kylning.
---
Den här typen av motorer är för leksaker som förväntas vara slutkörda inom ett halvdussin batteripackar och leksaken trasig...
---
Som andra skriver - bättre att satsa på riktiga grejor med modellelmotorer som är avsedda för hård drift och hög effektuttag under lite längre tid, samt motorn är anpassade varvtalsmässigt och momentmässigt mot växellådor etc.
I modellflyg så är motorerna där riktigt högteknologiska med digital kommuntering (=växelströmsmotorer med mycket starka permanentmagneter), mycket starka och mycket hög verkningsgrad - uppemot 97%, medans motorerna ovan så får man vara glad om man kommer över 30%...
---
Vad är du ute efter när du vill byta motor - starkare ???
om så - omedelbara följdfråga - håller växellådan då ???
vilka spänningar använder den, vilka strömmar - håller drivdonen och batterier för högre strömmar etc.
- för att leta efter vettiga ersättningsmotorer så måste du veta vad det är för motor du har redan i fordonet - utöver dom fysiska måtten.
en sak som är intressantast är den sk. motorkonstanten - även kallad BL-faktorn (från F=BIL, med F/I = BL = antal newton per ampere) - faktorn säger helt enkelt hur många newton motorn orka vrida vid en viss ström.
- linda tunn bommulstråd om motoraxeln så att den lossar på varven vid aktuell varvtalsriktning och häng en känd vikt i andra ändan - så att motorn vill lyfta vikten och då slackar på de omlindande varven. Linda på så många varv att lindningarna börja slacka en smula innan det slirar för att vara säker på att den lyfter vikten en smula. Därefter matar du motorn med ström från labbagregat tills den precis börja snurra (du kanske måste hjälpa den igång om den har fastnat i ett ogynnsamt läge) - notera strömförbrukningen och även spänningen (spänningen bara om det snurrar väldigt långsamt som några varv i sekunden - annars kommer spänningen att visa för högt pga motorns mot-EMK- mät också resistansen vid låst rotor och känd ström).
med kännedom av axelns diameter, trådens diameter och kända vikten så kan du räkna ut ur många (milli) Newtonmeter motorn orkade dra vid noterade strömmen och därifrån få fram BL-faktorn. Av spänningen och strömmen kan du räkna ut motorns inre resistans
- du kommer inte vara nöjd med ersättningsmotorer som har lägre BL-faktorn (eller att motorn snurrar igång på högre ström vid samma axeldimeter och vikter) - om det är styrka du är ute efter i din modell...
Nästa steg är inre resistansen och den tredje faktorn hur fort den snurrar vid en viss spänning - eller snarare - vilken spänning den ger ut vid en viss varvtal (driven av en motor med kontrollerad varvtal - som tex 1 eller 3-fas 230/400 Volt 50 Hz elmotor)
Din ersättningsmotor bör ha ungefär samma spänning vid ett visst varv eller något lägre (mycket lägre om du vill rejsa avseende hastighet, men måstae fortfarande ha minst samma BL-faktor för att orka med) - för att vara kompatibel med bilens spänningsnivå, medans resistansen bör vara betydligt lägre och BL-faktorn betydligt högre än orginalmotorn om det är styrka du är ute efter. effektklassningen bör också vara större i båda fallen.
förmodligen är motor också i fel varvtalsområde (~ 10000 rpm) och är tämligen svag i vridmoment (inga starka magneter), tappar varvtal fort vid även vid liten last (hög inre resistans) samt obefintlig kylning.
---
Den här typen av motorer är för leksaker som förväntas vara slutkörda inom ett halvdussin batteripackar och leksaken trasig...
---
Som andra skriver - bättre att satsa på riktiga grejor med modellelmotorer som är avsedda för hård drift och hög effektuttag under lite längre tid, samt motorn är anpassade varvtalsmässigt och momentmässigt mot växellådor etc.
I modellflyg så är motorerna där riktigt högteknologiska med digital kommuntering (=växelströmsmotorer med mycket starka permanentmagneter), mycket starka och mycket hög verkningsgrad - uppemot 97%, medans motorerna ovan så får man vara glad om man kommer över 30%...
---
Vad är du ute efter när du vill byta motor - starkare ???
om så - omedelbara följdfråga - håller växellådan då ???
vilka spänningar använder den, vilka strömmar - håller drivdonen och batterier för högre strömmar etc.
- för att leta efter vettiga ersättningsmotorer så måste du veta vad det är för motor du har redan i fordonet - utöver dom fysiska måtten.
en sak som är intressantast är den sk. motorkonstanten - även kallad BL-faktorn (från F=BIL, med F/I = BL = antal newton per ampere) - faktorn säger helt enkelt hur många newton motorn orka vrida vid en viss ström.
- linda tunn bommulstråd om motoraxeln så att den lossar på varven vid aktuell varvtalsriktning och häng en känd vikt i andra ändan - så att motorn vill lyfta vikten och då slackar på de omlindande varven. Linda på så många varv att lindningarna börja slacka en smula innan det slirar för att vara säker på att den lyfter vikten en smula. Därefter matar du motorn med ström från labbagregat tills den precis börja snurra (du kanske måste hjälpa den igång om den har fastnat i ett ogynnsamt läge) - notera strömförbrukningen och även spänningen (spänningen bara om det snurrar väldigt långsamt som några varv i sekunden - annars kommer spänningen att visa för högt pga motorns mot-EMK- mät också resistansen vid låst rotor och känd ström).
med kännedom av axelns diameter, trådens diameter och kända vikten så kan du räkna ut ur många (milli) Newtonmeter motorn orkade dra vid noterade strömmen och därifrån få fram BL-faktorn. Av spänningen och strömmen kan du räkna ut motorns inre resistans
- du kommer inte vara nöjd med ersättningsmotorer som har lägre BL-faktorn (eller att motorn snurrar igång på högre ström vid samma axeldimeter och vikter) - om det är styrka du är ute efter i din modell...
Nästa steg är inre resistansen och den tredje faktorn hur fort den snurrar vid en viss spänning - eller snarare - vilken spänning den ger ut vid en viss varvtal (driven av en motor med kontrollerad varvtal - som tex 1 eller 3-fas 230/400 Volt 50 Hz elmotor)
Din ersättningsmotor bör ha ungefär samma spänning vid ett visst varv eller något lägre (mycket lägre om du vill rejsa avseende hastighet, men måstae fortfarande ha minst samma BL-faktor för att orka med) - för att vara kompatibel med bilens spänningsnivå, medans resistansen bör vara betydligt lägre och BL-faktorn betydligt högre än orginalmotorn om det är styrka du är ute efter. effektklassningen bör också vara större i båda fallen.
Nu fick jag nogåt att tänka på, men jag förstod inte det med bomullstråden.xxargs skrev:motorerna i den prisklassen på kjell&co, clas i sjön etc. brukat sällan ha kolbortar utan bara en liten fjädrande kopparbleck mot kommutatorn som.............
..................medans resistansen bör vara betydligt lägre och BL-faktorn betydligt högre än orginalmotorn om det är styrka du är ute efter. effektklassningen bör också vara större i båda fallen.
Kan man trimma en elmotor, hur?
Du kan trimma en motor på lite olika sätt, det enklaste men inte bästa är ju helt enkelt att ge den en högre spänning. Det andra som är bland det mest effektiva är att byta ut permanentmagneterna i den mot neodym magneter som är betydligt kraftigare vilket gör att du får en starkare motor vid samma spänning när du använda dom andra magneterna. Sedan kan du också ändra lindningsförhållandet på rotorns lindningar för att få en ännu kraftigare motor men då drar den mer ström och att få till det exakt rätt så att man får bästa effektivitet kan ta sin tid om man orkar hålla på med det vls.
Tydligen skriver jag obegripligt...Tobbe_92 skrev:Nu fick jag nogåt att tänka på, men jag förstod inte det med bomullstråden.xxargs skrev:motorerna i den prisklassen på kjell&co, clas i sjön etc. brukat sällan ha kolbortar utan bara en liten fjädrande kopparbleck mot kommutatorn som.............
..................medans resistansen bör vara betydligt lägre och BL-faktorn betydligt högre än orginalmotorn om det är styrka du är ute efter. effektklassningen bör också vara större i båda fallen.
Kan man trimma en elmotor, hur?
Vet du hur bromsspändbandet runt svänghjulet på en motionscyckel fungerar - det är samma princip.
Man gör en slirkoppling som slackar lite av sig själv när axeln genom vridning lyfter vikten och därmed får man en väldigt bestämd momentbroms på vridningen oberoende av varvtalet, bestämd av hängande vikten - sedan kan du räkna ut hävarmen med längden från centrum av axeln till centrum av hängade tråden - en newtonmeter vridmoment är när en meter viktlös hävarm i vågrätt läge har 101.9 gram vikt hängande i ytterändan, är sträckan 1 dm så är det 0.1 Nm, 1 cm 0.01 Nm etc. Är axel 2 mm i diameter (1 mm i radie) och motorn precis orka snurra runt utan hjälp vid 1 ampere och vikten är 101.9 gram inklusive trådvikt - så är vridmomentet 0.001 Nm och därmed BL=faktorn 0.001 - som jämförelse så har en 8" högtalare avsedd för hornhögtaler en BL-faktor ca 10 - dvs. konen kan lyfta ca 1 kg vid 1 ampere ström (vid 8 Watt för en 8 Ohm högtalare).
BL-faktor kallas också för motorkonstanten, vare sig vi pratar om linjära motorer som högtalare eller dito snurrande.
Ovanstående är enklare att göra med slirkoppling än att sätta på en hävarm med en vikt i ytterändan som hålls vågrätt för att mäta en motors vridmoment vid en viss ström - för i den beräkning måste även hävarmens vikt med längd tas med i beräkningen - vilket misstänks nog inkluderar en del hyperboliska funktioner... (brukar vara sådana uppgifter som fysik/tekniklärare (av lite kvalitet) torterar sina elever med på prover etc.)
- alternativt balanceras ut med motvikter...
med slikopplingen kan man också välja ett varvtal så att motorn går runt för sig själv utan hjälp (men kanske hjälp av extra svänghjul) - då alla fåpoliga likströmsmotorer har momentklena områden under varvet som måste övervinnas på något sätt - men snurra inte för fort - då bli axeln snabbt varm...
---
Man kan köra motor med högre spänning för högre varv (vid samma momentlast) eller starkare då högre spänning ger högre ström och därmed mer vridmoment (till en viss grad) - men värmeutvecklingen ökar kvadratiskt med strömmen, vilket gör att motorn lätt överhettas väldigt fort i dom här fallen.
För en kort rejs på några, kanske 10 sekunder så kan du köra med ganska mycket överspänning, medans 10% överström kan bränna motorn om den går kontinuerligt under lång tid.
