Mopeder var inte så bra som ni antyder. Min första Puch Florida ärvde jag från min bror, sådan med pedaler. De hade ju en sorts ram bestående av två plåthalvor som var ihopsvetsade. Den sprack i ramen vid infästningen för svinggaffeln bak. Växlade genom att vrida handtaget på styret. Alltid elände med wirejustering och dåliga wires och frusna wires.
Men sedan sparade jag till en ny moppe, en Puch Florida från 1966 med massvis av chrom, den var mycket tillförlitlig. Helchromad tank, helchromad stänkskärm. Trimmad för blixtacc stod det i annonserna. Fotväxlad, 3 växlad med cric-crac-låda. Gick som en dröm.
Det jag tänker idag: Vi levde med våra mopeder, vi småtrimmade dem och fick ett mekaniskt intresse för mopeder, bilar maskiner osv. I mitt fall la det i alla fall grunden till ett genuint mekaniskt intresse som jag behållit genom hela livet. Tycker fortfarande som 76-åring att det är löjligt att lämna in bilen för att byta bromsskivor och belägg. Tack för moppen
