Elektronisk grej som kan mäta EXAKT riktning till något?
-
Louis de Broglie
- Inlägg: 69
- Blev medlem: 12 februari 2015, 22:25:37
- Ort: Lund
Elektronisk grej som kan mäta EXAKT riktning till något?
Finns någon form av elektronisk grej som kan mäta EXAKT riktning till t.ex. ett berg eller en byggnad? Den ska ha någon form av typ, kikarsikte så att man kan sikta på något, och sedan få ut att riktningen är något tal. Jag har sökt på elektronisk kompass på eBay och Google, men det verkar inte riktigt vara det jag söker.
Re: Elektronisk grej som kan mäta EXAKT riktning till något?
Köp ett billigt begagnat kikarsikte och skruva fast en kompass uppepå, fäste för stativ under.
Behöver du bättre upplösning än 0.5 grader använd digital kompass.
Annars det mest exakta är om du kan markera båda punkterna på en satellitbild. Då behövs inga verktyg.
Satellitbilder kan även användas för att kalibrera kompassen genom att sikta på ett känt mål.
Behöver du bättre upplösning än 0.5 grader använd digital kompass.
Annars det mest exakta är om du kan markera båda punkterna på en satellitbild. Då behövs inga verktyg.
Satellitbilder kan även användas för att kalibrera kompassen genom att sikta på ett känt mål.
Re: Elektronisk grej som kan mäta EXAKT riktning till något?
Exakt?
Vad menas med "exakt"?
Även om en digital kompass har skaplig upplösning, så påverkas den av missvisning på samma sätt som en "vanlig" kompass.
Om man gör en teknisk lösning där man "programmerar bort" missvisning, t.ex. med GPS och en databas, så blir det ändå störningar från omgivningen. Magnetiska metaller eller magnetiska malmer i jorden kan störa.
/π
Vad menas med "exakt"?
Även om en digital kompass har skaplig upplösning, så påverkas den av missvisning på samma sätt som en "vanlig" kompass.
https://rl.se/deklination.phpMagnetisk missvisning
I Skandinavien ligger den f.n. mellan ungefär 3 och 17 grader öst. Mindre i Norge, mer i Finland, se de färgade prickarna på kartan. Missvisningen är inte konstant utan ändrar sig långsamt (typ 0,1°/år). Ändringen är f.n. positiv, dvs kompassnålen ”drar sig åt höger”.
Om man gör en teknisk lösning där man "programmerar bort" missvisning, t.ex. med GPS och en databas, så blir det ändå störningar från omgivningen. Magnetiska metaller eller magnetiska malmer i jorden kan störa.
/π
Re: Elektronisk grej som kan mäta EXAKT riktning till något?
Du borde söka på syftkompass.Louis de Broglie skrev: ↑27 juli 2025, 18:03:24 Finns någon form av elektronisk grej som kan mäta EXAKT riktning till t.ex. ett berg eller en byggnad? Den ska ha någon form av typ, kikarsikte så att man kan sikta på något, och sedan få ut att riktningen är något tal. Jag har sökt på elektronisk kompass på eBay och Google, men det verkar inte riktigt vara det jag söker.
Den är inte exakt, men den gör ungefär vad du vill göra.
/π
Re: Elektronisk grej som kan mäta EXAKT riktning till något?
Det är nog bra att beskriva vad syftet är och hur det ska användas. Som nämnts, hur exakt, riktning relativt vad, budget, färdig produkt eller hur mycket kan du tänka dig göra själv?
Re: Elektronisk grej som kan mäta EXAKT riktning till något?
Här finns proffsinstrumenten: Theodolite och Total Station:
Dessa jobbar inte med kompass vad jag förstår utan man justerar först in en känd riktning och position som man mäter relativt mot.
https://www.newenglandlaser.com/index.p ... heodolites
Det var billigare än jag trodde, från £1700
Dessa jobbar inte med kompass vad jag förstår utan man justerar först in en känd riktning och position som man mäter relativt mot.
https://www.newenglandlaser.com/index.p ... heodolites
Det var billigare än jag trodde, från £1700
Re: Elektronisk grej som kan mäta EXAKT riktning till något?
Teodolit är instrument som används vid allt från enklare utmarkering av markägor till mer komplicerade vägbyggens dragning i xyz-led.
Har använt teodolit en hel del, har antika teodoliter som användes för att sätta ut referenspunkter över hela landet på 1800-talet.
Har använt teodolit vid vägbyggen innan GPS och då mätte man in en existerande referenspunkt som kunde vara skapad 100 år tidigare och flyttade en referens i steg tills man kom till platsen för vägbygget. På referenspunkten sattes en 3-4 m lång mätstång där man kunde avläsa höjd. Ungefär som en lång linjal med centimetergradering.
På kanske 2-300 m avstånd placerades teodoliten med noggrann justering så den var perfekt balanserad horisontellt. Avståndet mellan teodolit och referenspunkt mättes med stålmåttband eller rullhjul med centimeter-noggrannhet.
Därefter avlästes från teodolitens siktkors i ett ca 15ggr förstorande teleskop avläst höjd på linjalen som står på referenspunkten. I teodoliten kan även horisontell riktning avläsas som 0-359 grader. Därefter flyttar man mätstången till en ny önskad referens i riktning mot den punkt man egentligen vill mäta in.
Teodoliten står kvar på samma plats men roteras så den åter kan avläsa en höjd på mätstången på dess nya plats samt vinkel. Ny mätning av avstånd och man kunde räkna ut på kartan var den nyskapade temporära referensen fanns i xyz-led. Med mätstången kvar på den temporära punkten är det sedan teodolitens tur att flytta några hundra meter mot vägbygget och åter läsa av stångens nu kända position.
På det sätet förflyttade man sej i steg mot slutmålet, som kunde vara ett pågående vägbygge. Väl framme vid vägbygget skapar man en lite mer gedigen fix-punkt fenom att t.ex, borra in en järnstång i ett fast berg. Dörifrån kunde sedan hela vägens sträckning i xyz-led mätas in.
Det kan ha varit många förflyttningar från stom-punkten så det gällde att mäta noggrant om inte felet skulle bli för stort.
Det var så man med hög precision mätte in hela Sverige en gång i tiden. De största skillnaden var att dåtidens teodoliter gav en upponervänd bild. Dessa fasta referenspunkter mättes in av lantmäteriet och kallas för stompunkter. Ofta var stompunkt en ståldubb som drevs in i ett fast berg. Skulle gissa att det finns ca 10.000 sådana punkter jämnt spridda över Sverige.
Det behövdes alltid två man, en mätingenjör och en pinn-pojk för att skapa sådan punkter.
Pinnpojken bar utsättningstakar och markerade nya referenspunkter genom att slå pinnar ned dessa med spett, vid stabila nyskapade referenser, som ofta var en tydlig förhöjning på en sten eller på annat sätt lätttolkad referesn-punkt. Mätstången placerades på denna höjden så att dess position och höjd kunde beräknas av den som avläste teodoliten. Pinnen märktes med aktuella data efter att den slagits ned med spett. Det kunde vara ett rätt tungt jobb i besvärlig terräng att få med sig alla saker.
Mätingenjörens teodolit var ofta även den rätt tung att släpa på då stativen måste kunna placeras mycket stabilt.
På detta viset kunde man förflytta, successivt skapa nya temporära referenser, 10-tals kilometer från existerande referens.
I dag har man självkalibrerande teodoliter och avstånd kan mätas med laser. Mätstången har ersatts med laser-reflektor och teodoliten har inbyggd dator som både kan matas 1000-tals önskade positioner, höjdgeometrin för en ännu obyggd virtuell vägbana, vägens krökning osv och automatiskt skapa referenser. Orkar man inte leta upp en existerande referens kan i dag i många fall GNSS var tillräckligt bra för att skapa en XYZ-känd position för utsättning av t.ex. tomter medans större vägbanor/landsvägar med krav på centimeter-precision på vägbankning, vägbanans profil i sidled, fortfarande kan kräva lite mer traditionell mätning.
Mättekniken är i grunden bara grundläggande geometri.
Man kunde till och med en gång i tiden mäta in kuster från fartyg på ungefär ovan sätt för att på det viset skapa en karta av nya platser.
På 1600-talet blev kartor allt mer viktiga och när man inte kunde flyga och se okända kontinenter ovanifrån så var kustmätning viktigt verktyg. Med tanke på förutsättningarna var det imponerande hur bra man på det viset kunde skapa kartor från bångstyriga segelfartyg på rörligt vatten. Det var värre för de som så småningom skulle kartlägga inlandet vid denna tiden i kontinenter som saknade vägar.
Detta var en vanlig typ av teodolit på 1800-talet. Många rattar och ett flertal vattenpass.
Det finns en enklare version av teodolit som brukar kallas avvägningsinstrument. Används vid enklare arbeten men tekniken framskridande gör att billiga avvägningsinstrument ibland upphöjs till att kallas teodoliter. En särskild grupp av utsättningsinstrument är det som kallas roterande laser. Då vänder man på det lite och instrumentet ersätts med en själv-nivellerande roterande laserstråle och mätstången ersätts med stång som kan registrera på vilken höjd på stången som laserstrålen träffar. I denna stången brukar finnas liten dator som lagrar alla mätpunkter så att man sedan kan tömma data direkt in i ett cad-program. Även det omvända förekommer där mätstången är laserkälla och ibland även innehållandes RTK GNSS positionering. Finns många varianter på detta där den stora vinsten är att pinnpojken inte längre behövs och som teknik nu är så billig så att hobby-folk kan placera ut hus-geometrier och mäta in så att avloppsledningar har rätt fall osv och man kan kontrollera om egna tomtgränsen är rätt utsatt. Det har hänt att stompunkters data fått mindre fel och en tomt kan vara lite fel utsatt sedan 100 år. Det har stort intresse bl.a. när kraftledningar och vägar avsiktligt dragits i fastighetsgränser där några meters mätfel kan få stor betydelse för markägare med servitut osv.
Bilden nedan visar hur det typiskt ser ut vid mätning med teodolit och mätstång men utan laser och GNSS.
Har använt teodolit en hel del, har antika teodoliter som användes för att sätta ut referenspunkter över hela landet på 1800-talet.
Har använt teodolit vid vägbyggen innan GPS och då mätte man in en existerande referenspunkt som kunde vara skapad 100 år tidigare och flyttade en referens i steg tills man kom till platsen för vägbygget. På referenspunkten sattes en 3-4 m lång mätstång där man kunde avläsa höjd. Ungefär som en lång linjal med centimetergradering.
På kanske 2-300 m avstånd placerades teodoliten med noggrann justering så den var perfekt balanserad horisontellt. Avståndet mellan teodolit och referenspunkt mättes med stålmåttband eller rullhjul med centimeter-noggrannhet.
Därefter avlästes från teodolitens siktkors i ett ca 15ggr förstorande teleskop avläst höjd på linjalen som står på referenspunkten. I teodoliten kan även horisontell riktning avläsas som 0-359 grader. Därefter flyttar man mätstången till en ny önskad referens i riktning mot den punkt man egentligen vill mäta in.
Teodoliten står kvar på samma plats men roteras så den åter kan avläsa en höjd på mätstången på dess nya plats samt vinkel. Ny mätning av avstånd och man kunde räkna ut på kartan var den nyskapade temporära referensen fanns i xyz-led. Med mätstången kvar på den temporära punkten är det sedan teodolitens tur att flytta några hundra meter mot vägbygget och åter läsa av stångens nu kända position.
På det sätet förflyttade man sej i steg mot slutmålet, som kunde vara ett pågående vägbygge. Väl framme vid vägbygget skapar man en lite mer gedigen fix-punkt fenom att t.ex, borra in en järnstång i ett fast berg. Dörifrån kunde sedan hela vägens sträckning i xyz-led mätas in.
Det kan ha varit många förflyttningar från stom-punkten så det gällde att mäta noggrant om inte felet skulle bli för stort.
Det var så man med hög precision mätte in hela Sverige en gång i tiden. De största skillnaden var att dåtidens teodoliter gav en upponervänd bild. Dessa fasta referenspunkter mättes in av lantmäteriet och kallas för stompunkter. Ofta var stompunkt en ståldubb som drevs in i ett fast berg. Skulle gissa att det finns ca 10.000 sådana punkter jämnt spridda över Sverige.
Det behövdes alltid två man, en mätingenjör och en pinn-pojk för att skapa sådan punkter.
Pinnpojken bar utsättningstakar och markerade nya referenspunkter genom att slå pinnar ned dessa med spett, vid stabila nyskapade referenser, som ofta var en tydlig förhöjning på en sten eller på annat sätt lätttolkad referesn-punkt. Mätstången placerades på denna höjden så att dess position och höjd kunde beräknas av den som avläste teodoliten. Pinnen märktes med aktuella data efter att den slagits ned med spett. Det kunde vara ett rätt tungt jobb i besvärlig terräng att få med sig alla saker.
Mätingenjörens teodolit var ofta även den rätt tung att släpa på då stativen måste kunna placeras mycket stabilt.
På detta viset kunde man förflytta, successivt skapa nya temporära referenser, 10-tals kilometer från existerande referens.
I dag har man självkalibrerande teodoliter och avstånd kan mätas med laser. Mätstången har ersatts med laser-reflektor och teodoliten har inbyggd dator som både kan matas 1000-tals önskade positioner, höjdgeometrin för en ännu obyggd virtuell vägbana, vägens krökning osv och automatiskt skapa referenser. Orkar man inte leta upp en existerande referens kan i dag i många fall GNSS var tillräckligt bra för att skapa en XYZ-känd position för utsättning av t.ex. tomter medans större vägbanor/landsvägar med krav på centimeter-precision på vägbankning, vägbanans profil i sidled, fortfarande kan kräva lite mer traditionell mätning.
Mättekniken är i grunden bara grundläggande geometri.
Man kunde till och med en gång i tiden mäta in kuster från fartyg på ungefär ovan sätt för att på det viset skapa en karta av nya platser.
På 1600-talet blev kartor allt mer viktiga och när man inte kunde flyga och se okända kontinenter ovanifrån så var kustmätning viktigt verktyg. Med tanke på förutsättningarna var det imponerande hur bra man på det viset kunde skapa kartor från bångstyriga segelfartyg på rörligt vatten. Det var värre för de som så småningom skulle kartlägga inlandet vid denna tiden i kontinenter som saknade vägar.
Detta var en vanlig typ av teodolit på 1800-talet. Många rattar och ett flertal vattenpass.
Det finns en enklare version av teodolit som brukar kallas avvägningsinstrument. Används vid enklare arbeten men tekniken framskridande gör att billiga avvägningsinstrument ibland upphöjs till att kallas teodoliter. En särskild grupp av utsättningsinstrument är det som kallas roterande laser. Då vänder man på det lite och instrumentet ersätts med en själv-nivellerande roterande laserstråle och mätstången ersätts med stång som kan registrera på vilken höjd på stången som laserstrålen träffar. I denna stången brukar finnas liten dator som lagrar alla mätpunkter så att man sedan kan tömma data direkt in i ett cad-program. Även det omvända förekommer där mätstången är laserkälla och ibland även innehållandes RTK GNSS positionering. Finns många varianter på detta där den stora vinsten är att pinnpojken inte längre behövs och som teknik nu är så billig så att hobby-folk kan placera ut hus-geometrier och mäta in så att avloppsledningar har rätt fall osv och man kan kontrollera om egna tomtgränsen är rätt utsatt. Det har hänt att stompunkters data fått mindre fel och en tomt kan vara lite fel utsatt sedan 100 år. Det har stort intresse bl.a. när kraftledningar och vägar avsiktligt dragits i fastighetsgränser där några meters mätfel kan få stor betydelse för markägare med servitut osv.
Bilden nedan visar hur det typiskt ser ut vid mätning med teodolit och mätstång men utan laser och GNSS.
Du har inte behörighet att öppna de filer som bifogats till detta inlägg.
Re: Elektronisk grej som kan mäta EXAKT riktning till något?
problemet med exakt riktining är att veta vart man är och sedan kunna få referenspunkt till något som även vet var den är
men klarar man det skulle man kunna göra det relativt enkelt
antingen en rund positionsgivare, finns som klara 0.001 grad eller 0.0001 grad men då börjar det kosta
eller en glappfri växel, stegmotor och sedan köra blint
då kommer man relativt lätt ner till 0.001 grad
på detta lämpligt kikarsikte, där är problemet mer att kunna se vad man vill kolla på
atmosfären distar synen allt som oftast, mirage, dimma regn
men på 1000m kan man rikta det på någon centimeter när, eller runt 0.001 grad
men klarar man det skulle man kunna göra det relativt enkelt
antingen en rund positionsgivare, finns som klara 0.001 grad eller 0.0001 grad men då börjar det kosta
eller en glappfri växel, stegmotor och sedan köra blint
då kommer man relativt lätt ner till 0.001 grad
på detta lämpligt kikarsikte, där är problemet mer att kunna se vad man vill kolla på
atmosfären distar synen allt som oftast, mirage, dimma regn
men på 1000m kan man rikta det på någon centimeter när, eller runt 0.001 grad
-
JimmyAndersson
- Inlägg: 26578
- Blev medlem: 6 augusti 2005, 21:23:33
- Ort: Oskarshamn (En bit utanför)
- Kontakt:
Re: Elektronisk grej som kan mäta EXAKT riktning till något?
Men nu pratar ni ju om att lokalisera en specifik plats, inte riktning. För att avgöra riktning behöver man ju inte veta var man är. (T.ex så berättar inte en kompass var man är, men den anger ändå en riktning.)
Re: Elektronisk grej som kan mäta EXAKT riktning till något?
Om man vill veta riktning med bättre noggrannhet än magnetkompass behöver man antingen veta var man är eller riktningen till exempelvis norr.
Finns ett synligt landmärke på långt avstånd kan man ta reda på riktningen mot norr med hög precision bara man har en standardgps.
Man behöver sedan inte en dyr rotationsgivare, räcker att printa ut en gradskiva i A3-format att lägga sitt kikarsikte på.
Finns ett synligt landmärke på långt avstånd kan man ta reda på riktningen mot norr med hög precision bara man har en standardgps.
Man behöver sedan inte en dyr rotationsgivare, räcker att printa ut en gradskiva i A3-format att lägga sitt kikarsikte på.
Re: Elektronisk grej som kan mäta EXAKT riktning till något?
Vet man platsen kan man ta ut riktning. Det är det man gör från stompunkterna. Man får riktning inte bara i sidled utan även i höjdled från en position till en annan. Genom att mäta avståndet får man även exakta positionen i horisontal och vertikalled.
Peka med precision går bara om man ser målet med blotta ögat.
Se foto ovan på antik teodolit. Den mäter även vinkel i höjdled. Det gör att man kan mäta avstånd och riktning mellan två punkter även när det skiljer mycket i höjdled.
Mätningen är offsetmätning från stompunkt där absolut position ges av att sådan finns sedan tidigare uppmätt.
Ofta när man mäter på detta sättet är det för att man ska bygga saker, hus, vägar eller radiomasster som ännu bara är utritade på cad-ritning.
Den punkten man mäter fram finns då ännu inte så det blir tufft att peka visuellt mot en ännu obygd radiomast
TS frågade om EXAKT riktning. Sak man mäta riktning till något som är skymt för blotta ögat på jorden är nog teodoliten ett bra instrument. Hela Sverige mättes på detta sättet. Kräver man mindre exakthet så finns andra möjligheter.
Grad-graderingen på en helt manuell teodolit är normalt avläsbar i hundradels grader eller oftare skalad i mgon. Det kräver god kalibrering och stadigt stativ för att avläsa med den precisionen. Mgon är milli-gon. En cirkel är 400 gon.
En modern teodolit kan ge än bättre upplösning. Nedan exempel på extra hög upplösning. När man mäter relativt en fixpunkt måste man veta kompassriktningen för att kunna mappa egna positionen relativt fixpunkten.
Med denna upplösningen på mätningen som visas på displayen måste man då ta hänsyn till fluktationer i magnetfältet.
Det är magnetfältets styrka som visas i den översta displayraden.
Detta gör att man kan använda teodoliten även på andra sätt.
Genom att mäta in en exakt punkt på kartan med teodoliten och sedan mappa magnetfältet och upprepa detta i ett systematiskt mönster kan man se var det evt kan finnas geologiska avvikelser i marken, såsom en malmkropp eller motsatsen, ett lokalt svagt magnetfält, vilket kan tyda på hålrum under mark med vatten/olja.
Teodoliten är även ett dugligt instrument att peka ut riktningar på himlen relativt platsen man befinner sej på, oavsett om de syns eller inte.Det gjorde man på den tiden när man kartlade kuster. Man sökte position för fixstjärna med teodolit med inbyggd kompass med målet att peka ut sin egen position för att därefter kunna peka riktningen mot de landmärken man kunde se och mappa detta till kartor. Mappa en andra riktning lite senare mot samma landmärke och man kunde peka ut positionen på en karta om man visste egna fartygets rörelseriktning och hastighet. Det är samma sak man gör vid modern navigering efter stjärnor. En sextant för stjärnnavigering ska normalt alltid finnas på större passagerarplan som backup till övriga system.
En sådan gammal teodolit med kompass för att mäta från fartyg kunde se ut så här: Det är lätt att se likheten med sextant. De vanliga sextanterna för sjöbruk förlitar sej på att mäta sin latitud relativt solen men stjärnnavigering relativt fixstjärna underlättas av integrerad kompass och speglar och filter. Ska man mäta riktning till saker på kortare avstånd typ att mäta positionen riktning höjd över mark för en flaggstångsknopp så finns ett specifikt instrument för detta som kallas goniometer. Instrumentet kan vara av mycket enkel konstruktion eller som här digitaliserat: https://www.agri-instrument.com/orange- ... meter.html
Den gör samma sak som när man mäter höjd och avstånd till trädtoppar i scouterna mha av stegning och en trästicka hållen på rak arm.
Vet man höjden och avståndet så är det bara trigonometri att räkna ut riktningen relativt plan mark som kanske var det TS frågade efter, exakt riktning i höjdled.
Peka med precision går bara om man ser målet med blotta ögat.
Se foto ovan på antik teodolit. Den mäter även vinkel i höjdled. Det gör att man kan mäta avstånd och riktning mellan två punkter även när det skiljer mycket i höjdled.
Mätningen är offsetmätning från stompunkt där absolut position ges av att sådan finns sedan tidigare uppmätt.
Ofta när man mäter på detta sättet är det för att man ska bygga saker, hus, vägar eller radiomasster som ännu bara är utritade på cad-ritning.
Den punkten man mäter fram finns då ännu inte så det blir tufft att peka visuellt mot en ännu obygd radiomast
TS frågade om EXAKT riktning. Sak man mäta riktning till något som är skymt för blotta ögat på jorden är nog teodoliten ett bra instrument. Hela Sverige mättes på detta sättet. Kräver man mindre exakthet så finns andra möjligheter.
Grad-graderingen på en helt manuell teodolit är normalt avläsbar i hundradels grader eller oftare skalad i mgon. Det kräver god kalibrering och stadigt stativ för att avläsa med den precisionen. Mgon är milli-gon. En cirkel är 400 gon.
En modern teodolit kan ge än bättre upplösning. Nedan exempel på extra hög upplösning. När man mäter relativt en fixpunkt måste man veta kompassriktningen för att kunna mappa egna positionen relativt fixpunkten.
Med denna upplösningen på mätningen som visas på displayen måste man då ta hänsyn till fluktationer i magnetfältet.
Det är magnetfältets styrka som visas i den översta displayraden.
Detta gör att man kan använda teodoliten även på andra sätt.
Genom att mäta in en exakt punkt på kartan med teodoliten och sedan mappa magnetfältet och upprepa detta i ett systematiskt mönster kan man se var det evt kan finnas geologiska avvikelser i marken, såsom en malmkropp eller motsatsen, ett lokalt svagt magnetfält, vilket kan tyda på hålrum under mark med vatten/olja.
Teodoliten är även ett dugligt instrument att peka ut riktningar på himlen relativt platsen man befinner sej på, oavsett om de syns eller inte.Det gjorde man på den tiden när man kartlade kuster. Man sökte position för fixstjärna med teodolit med inbyggd kompass med målet att peka ut sin egen position för att därefter kunna peka riktningen mot de landmärken man kunde se och mappa detta till kartor. Mappa en andra riktning lite senare mot samma landmärke och man kunde peka ut positionen på en karta om man visste egna fartygets rörelseriktning och hastighet. Det är samma sak man gör vid modern navigering efter stjärnor. En sextant för stjärnnavigering ska normalt alltid finnas på större passagerarplan som backup till övriga system.
En sådan gammal teodolit med kompass för att mäta från fartyg kunde se ut så här: Det är lätt att se likheten med sextant. De vanliga sextanterna för sjöbruk förlitar sej på att mäta sin latitud relativt solen men stjärnnavigering relativt fixstjärna underlättas av integrerad kompass och speglar och filter. Ska man mäta riktning till saker på kortare avstånd typ att mäta positionen riktning höjd över mark för en flaggstångsknopp så finns ett specifikt instrument för detta som kallas goniometer. Instrumentet kan vara av mycket enkel konstruktion eller som här digitaliserat: https://www.agri-instrument.com/orange- ... meter.html
Den gör samma sak som när man mäter höjd och avstånd till trädtoppar i scouterna mha av stegning och en trästicka hållen på rak arm.
Vet man höjden och avståndet så är det bara trigonometri att räkna ut riktningen relativt plan mark som kanske var det TS frågade efter, exakt riktning i höjdled.
Du har inte behörighet att öppna de filer som bifogats till detta inlägg.
Re: Elektronisk grej som kan mäta EXAKT riktning till något?
Jag, innan jag jag la av och pensionerade mej själv, jobbade en hel del med navigationssystem för fartyg. Dessa använde sig ofta av GPS-kompasser. https://blog.hemispheregnss.com/product ... ss-compass
De är skitdyra och otympliga, men ger en noggrann, geografisk, sann’kurs’. Dvs Norr, är alltid den geografiska nordpolen, så man slipper variation, deviation och inklination. Fästet är en vanlig 1”14 UNS gänga ( samma som de flesta GPSantenner ) så med lite fiix går det nog att kombinera med något optiskt riktinstrument. Dock behöver man en extern spänningskälla. Och en programvara som kan läsa och prata NMEA 0183 (IEC61162 -1/2) eller NMEA2000.
De är skitdyra och otympliga, men ger en noggrann, geografisk, sann’kurs’. Dvs Norr, är alltid den geografiska nordpolen, så man slipper variation, deviation och inklination. Fästet är en vanlig 1”14 UNS gänga ( samma som de flesta GPSantenner ) så med lite fiix går det nog att kombinera med något optiskt riktinstrument. Dock behöver man en extern spänningskälla. Och en programvara som kan läsa och prata NMEA 0183 (IEC61162 -1/2) eller NMEA2000.
Re: Elektronisk grej som kan mäta EXAKT riktning till något?
En lc29h ea ger riktning i en två-antenns konfiguration. Det är en gps-enhet för under 1000:-
https://www.mouser.com/pdfDocs/Quectel_ ... te_V10.pdf
https://www.mouser.com/pdfDocs/Quectel_ ... te_V10.pdf
Re: Elektronisk grej som kan mäta EXAKT riktning till något?
Definiera riktning.JimmyAndersson skrev: ↑28 juli 2025, 01:45:46 Men nu pratar ni ju om att lokalisera en specifik plats, inte riktning. För att avgöra riktning behöver man ju inte veta var man är.
Såvitt jag vet måste en riktning vara relativt något, normalt relativt nord-syd-linjen.
Riktningen är en vinkel mellan siktlinjen till objektet och nån annan linje. Och det är denna andra linje som är det stora problemet.
