Länk till handbok 1930 Westinghouse refrigerator service manual...

[MiaM]

Aha, intressant. Med 10x kostnad så blir det nog ändå billigare om man lägger till solpaneler och inverter på en vanlig AC.


HVACR Videos på Youtube har nämnt att kompressorer kan läcka vid kontaktdonen, och det finns en pytteliten men inte helt försumbar risk att kontaktdonet går sönder när man tar ur kontakten, så man bör stå vid sidan av istället för rakt framför donet, om jag minns rätt.


Angående fordon så lär det halvlänge varit 24V-driven AC på bussar. Dumt nog lär det också ha förekommit bussar där man kan köra AC:n utan att ha motorn igång. Nån/några minuter på det sättet av misstag så blir det startkablar eller bärgning.

Sidospår: Minns en diskussion om detta för ett antal år sen. Det anses tydligen "för svårt" i branschen att bussförare använder startkablar i en sån situation, utan de beställer fram en "ny" buss och tar ut bärgare för den med slutkört batteri. Helt makalöst, nästan som att byta skor för att skosnörena blivit uppknutna...

[TomasL]

Har aldrig under mina 45 år som kyltekniker råkat ut för läckage i elanslutningen på en helhermetisk kompressor, man får nog vara rätt våldsam om man lyckas spräcka den.
Dessutom tar ju man bara loss den om man skall byta kompressor eller startrelä.

[Mizzarrogh]

Det jag skrev om var de riktigt gamla semihermetiska systemen, men jag ha för mig att de bara var en kort period från vissa tillverkare på typ 1930-40 talet. De kompressorerna hade en annan konstruktion med en axelkåpa som inte var hermetiskt förseglad utan satt monterad med en packning. Det var nog betydligt mer än 45 år sedan de försvann...
(de som används idag har en helt annan konstruktion)

[TomasL]

Semihermeter har elanslutningarna på en platta som är bultad med packning till motorn, dock har jag aldrig sett några läckor där.

[Mizzarrogh]

Den konstruktionen hade en genomgående roterande axel, men jag tror inte detta används i modern tid på anläggningar för vanliga hushåll, i allafall inte efter typ början på 40 talet tror jag, alla hade det inte heller på den tiden.
De centralkyl kompressorer jag sett för litet större anläggningar, typ matbutiker och liknande som haft flercylindrig kolvkompressor med axialkompressor har haft en annan konstruktion för detta än de gamla hade.
Jag vet inte vad man använde förr, men förmodligen någon form av natur/syntet gummiblandning som både blev hård och torkade med tiden gissar jag på, den försvann nog redan på 40 talet tror jag till förmån för modernare material.
Det är bara just de riktigt gamla konstruktionerna med just dessa konstruktioner som har problem med läckage på grund av själva konstruktionen i sig är dåligt designad.

[MiaM]

Har aldrig under mina 45 år som kyltekniker råkat ut för läckage i elanslutningen på en helhermetisk kompressor, man får nog vara rätt våldsam om man lyckas spräcka den.
Dessutom tar ju man bara loss den om man skall byta kompressor eller startrelä.

HVACR Videos servar ju aircondition och kylsystem för restauranger osv på löpande band en bit in från kusten i Kalifornien där det blir rejält varmt, och verkar ha ett par anställda, så han har väl säkert stött på fler anläggningar och också anläggningar som körts hårdare, kanske?

[TomasL]

Nu är det ju USA det handlar om, där har man all möjlig gammal skrot, vilket vi inte har här inom EU

[MiaM]

Det verkar som att utrustningen de jobbar med mestadels är från de senaste 5-10 åren, med några undantag som är uppåt 20 år gammal.

Inte jättegammalt för att vara något som är fast installerat på en fastighet, väl?

[TomasL]

20 år är i princip nya maskiner, och där har man i regel inga problem med läckor, såvida det inte är Carriers kompressorer, då dessa är av en konstruktion som är anno dazumal, typ.
Jag är rätt ofta ute på maskiner som installerades i mitten på 90-talet, och de är ofta som om de vore nya.
Sedan finns det som sagt skräckexempel, dömde ut en 500kW carrierkärra från mitten 90-talet härom veckan, då den läcker som ett såll. Nu skall vi förmodligen byta den maskinen vad det lider.

[MiaM]

Det verkar bland annat vara airconditionburkar från Carrier. Vet inte om de använder egentillverkade kompressorer eller inte.

Det verkar som att de kör slut på grejerna snabbt. Typ dumsnålhet i form av att de inte har elektronik som skyddar grejerna från sönderkörning. T.ex. ingen övervakning att alla faser finns till kompressorn utan blir en kontaktor dålig så är det risk att en kompressor körs sönder. Också bara en brytare vid elcentralen och ibland rörsäkringar vid brytaren på maskinen, men inga säkringar till varje individuell del, utan matningen på 30-60A (trefas 208V fas-fas) brakar direkt in till t.ex. en kompressor där en trasig kontaktor bara släpper fram två av tre faser.

[TomasL]

Carrier tillverkar sina egna kompressorer.

[Mizzarrogh]

Om den är gjord av dåligt material så slits den väl mekaniskt också så att den blir glapp inuti med tiden, om det blir glappt så blir cylindern otät med tiden om den slits fel som jag förstod, men jag vet inte om det gäller specifikt dessa eller bara billiga kinagrejer, om det är riktigt gjort skall metall mot metall ha samma hårdhet så att ytorna inte sliter på varandra.

[TomasL]

Material och sådant är det inget fel på, snarare att det slarvats med underhåll mm, sedan är väl konstruktionen av kompressorn inte den bästa, eller snarare konstruktionen av hela maskinen som sådan.

[Mizzarrogh]

När vi ändå är inne på detta, en grej jag länge undrat över är när jag läste en gammal tidningsartikel om något system på taket till en skola som släppte ut freongas enligt reportern, detta nämndes i förbigående, jag undrar vad detta kan ha varit i Sverige? Detta var 80-90 tal.

(På vår skola fanns inget sådant när jag var barn, allt man hade var en gammal mjölkkyl men den hade ett slutet eller semislutet system vad jag minns).

[MiaM]

Kan kanske ha varit anläggning för kylrum eller (åtminstone om skolan hade eget kök) frysrum?

Det lär väl vara rätt vanligt att man har kompressor och "varmsida" osv på taket, och "kallsida" såklart inne i kyl/frysrum, med köldmedel i kopparrör.

Sidospår: Förstår att detta är absolut det effektivaste sättet, men undrar om det inte vore lönsamt att ha en extra värmeväxlare och istället använda glykolvatten mellan utomhusdelen och kyl/frysrummet. Poängen med detta skulle vara att så länge ingen lallare kör in vatten utan glykol så kan utomhusdelen vara en helt färdigtillverkad enhet som i princip knappt kräver något för installation. I praktiken ansluter man den såklart fast, men i princip skulle den kunna ha en CEE-plug för trefas och två snabbkopplingar för slutet system för glykolvatten. Om läckor skulle ge fuktskador istället för växthuselände så skulle säkert fastighetsägare osv ha större intresse att hålla anläggningarna i bra skick.

P.S. de där i Kaliforninen verkar drabbas av att damm/sand osv sätter igen utomhusdelarna väldigt snabbt. En märklig grej är att de kör burkar där dubbla köldmedel-luft-värmeväxlare sitter mot varandra, där man måste ta av locket på hela AC-burken (som verkar vara typ 1,5m hög och kanske 1,5x3m stor, ögonmåttat av vad jag ser i videorna) för att kunna dela dessa för att göra rent ordentligt. Det måste väl vara bättre att ha en enhet som tar mer plats men som kan spolas av snabbare och effektivare?