Spetsen till min PACE SX70 solder extractor svartnar väldigt snabbt och slutar vätas av tennet. Har testat ett par olika något begagnade spetsar och de är alla lika bristfälliga. Ett dopp i riktig lödpasta har ingen effekt. Det har annars funkat lika bra som svindyr "tip activator" till vanliga lödspetsar som slutat väta.
Kafeman, tror jag det var, har nämnt något om materialvandring av koppar som diffunderar igenom pläteringen och att den då blir såhär. Funderar på om detta kan ha inträffat med mina spetsar? Eller om de samlat på sig massor av oxid genom att stå varma och oanvända under lång tid?
Spetsarna säljs bara i 5-pack, så det kostar en tusing med ny spets och det lär nog vara 4 oanvända kvar när kistlocket slår igen över mig. Hade varit tacksamt att få köpa 1 spets av någon. Som enhänt invalid behöver jag detta enhandsverktyg för avlödning.
PACE avlödningsspetsar svartnar snabbt...
Re: PACE avlödningsspetsar svartnar snabbt...
Jag är helt ny med att använda Pace SX-70. Jag har bara använt den till renovering av en 70-tals-förstärkare än så länge.
Men om det faller sig så att det behövs beställas 5 spetsar, så kan jag vara med på en av dessa.
Men om det faller sig så att det behövs beställas 5 spetsar, så kan jag vara med på en av dessa.
Re: PACE avlödningsspetsar svartnar snabbt...
Tycker det där fenomenet blir vanligare och vanligare även på andra spetsar 
Ska man köpa spetsar till dom där så finns det ju f.ö olika dimensioner, jag har minst två olika, den med minst hål är bäst men funkar ju inte på grövre komponentben.
Finns också olika modeller, med och utan "extrarör".
Ska man köpa spetsar till dom där så finns det ju f.ö olika dimensioner, jag har minst två olika, den med minst hål är bäst men funkar ju inte på grövre komponentben.
Finns också olika modeller, med och utan "extrarör".
Re: PACE avlödningsspetsar svartnar snabbt...
Till min servicestation som är kombinerad lödning och avlödning hittade jag spetsar i 10-pack för en struntsumma på Ebay men dom passar inte Pace utan är lite större, sök där är mitt råd. Och att spetsar slits utan att användas om dom står varma länge stämmer, helt plötsligt ger dom upp och går inte att återaktivera, det var därför jag fick min servicestation gratis från en firma, dom köpte bara en ny och skulle kasta sin gamla.Marta skrev: ↑20 augusti 2024, 09:30:11 Spetsen till min PACE SX70 solder extractor svartnar väldigt snabbt och slutar vätas av tennet. Har testat ett par olika något begagnade spetsar och de är alla lika bristfälliga. Ett dopp i riktig lödpasta har ingen effekt. Det har annars funkat lika bra som svindyr "tip activator" till vanliga lödspetsar som slutat väta.
Kafeman, tror jag det var, har nämnt något om materialvandring av koppar som diffunderar igenom pläteringen och att den då blir såhär. Funderar på om detta kan ha inträffat med mina spetsar? Eller om de samlat på sig massor av oxid genom att stå varma och oanvända under lång tid?
Spetsarna säljs bara i 5-pack, så det kostar en tusing med ny spets och det lär nog vara 4 oanvända kvar när kistlocket slår igen över mig. Hade varit tacksamt att få köpa 1 spets av någon. Som enhänt invalid behöver jag detta enhandsverktyg för avlödning.
Re: PACE avlödningsspetsar svartnar snabbt...
Spetsarna till PACE är 4.69mm, mätt med mikrometer. Egendomligt mått, 3/16" är c:a 4.76mm, så 70µ mindre än det.
SX80 har spetsar med "svans" och engångs uppsamlare av papp. SX70 är "svanslös" och har flergångs uppsamlare av glas. Det bör finnas en böjd aluminiumremsa och ett filter i röret. Även filter på slangen.
Spetsarna finns/fanns i femtioelva versioner. Olika hål och ytterdiameter. Med eller utan värmesamlande klump. Med eller utan "svans",
Frågan är hur kvaliten är på piratspetsar, håller de och är där bra passning? Ofta är dessvärre kinesiska tredjepartstillbehör av dålig kvalitet.
SX80 har spetsar med "svans" och engångs uppsamlare av papp. SX70 är "svanslös" och har flergångs uppsamlare av glas. Det bör finnas en böjd aluminiumremsa och ett filter i röret. Även filter på slangen.
Spetsarna finns/fanns i femtioelva versioner. Olika hål och ytterdiameter. Med eller utan värmesamlande klump. Med eller utan "svans",
Frågan är hur kvaliten är på piratspetsar, håller de och är där bra passning? Ofta är dessvärre kinesiska tredjepartstillbehör av dålig kvalitet.
Re: PACE avlödningsspetsar svartnar snabbt...
Finns det ens piratspetsar till dessa ?
Jag hade tur och lyckades ropa in en sats med reservdelar från nån på tradera förut, framförallt var det gummitätningen till glasröret jag ville åt (min var sprucken),
men fick även med flera spetsar och borsten man rensar glasröret med samt några filter. (och lite saker jag inte var var det var har jag för mej)
Intressant att de med "svans" är för den modernare med papprör (sådan har vi på jobbet), jag har modifierat en sådan med hjälp av såg för att passa i min.
Jag hade tur och lyckades ropa in en sats med reservdelar från nån på tradera förut, framförallt var det gummitätningen till glasröret jag ville åt (min var sprucken),
men fick även med flera spetsar och borsten man rensar glasröret med samt några filter. (och lite saker jag inte var var det var har jag för mej)
Intressant att de med "svans" är för den modernare med papprör (sådan har vi på jobbet), jag har modifierat en sådan med hjälp av såg för att passa i min.
Re: PACE avlödningsspetsar svartnar snabbt...
Materialvandring drabbar alla lödspetsar med kopparkärna och järnplättering.
När kopparen når ytan går det inte längre väta spetsen och olika mer eller mindre kraftfulla rengöringar som bearbetar och tunnar ut järnplätteringen gör bara problemet värre,
Järnplätteringens tjocklek är på vanliga lödspetsar relativt tunn, pirat eller inte. Man vill hålla lagret tunnt för att få små termiska förluster till kopparkärnan.
Om spetsens yta har ett tennlager varar järnplätteringen längre. Om ytan lämnas med slagg och sot minskar termiska förlusterna till luften och spetsen får en högre yttemperatur än relativt en ren tennbelagd spets.
Hög temperatur kortar livslängden på spetsen men det är en mycket olinjär temperaturkurva som stiger logaritmiskt.
200 grader och det tar år för kopparen att vandra genom en normal lödspets. Vid 500 grader handlar det om sekunder.
På en helt ren spets blir då ytan mörkfärgad av kopparen.
Avlödningsspetsar av bättre sort brukar även ha en annan typ av beläggning inuti röret som ska förhindra att något fastnar.
Det vanligaste är troligen en krom-beläggning inuti röret.
Temperaturen är kritisk för hur snabbt kopparen tar sej igenom. Skaffa en billig lödspets-termometer för att kolla så lödstationens inställning stämmer. Pace skriver själva att man inte ska ha högre temperatur än 315C i en äldre instruktion.
Det är normalt riktigt, Det är tillräckligt för att smälta blyat tenn. Övertemperatur är aldrig ett alternativ till fungerande och tillräcklig värmereglering. Det finns de som med envishet hävdar att man måste ha övertemperatur men det beror då mest på verktyg som inte klarar effektiv värmereglering och är inget som är ok inom industrin.
Ska man kunna avlöda oblyat tenn så måste man ställa upp temperaturen så att man når smälttemperatur.
Det leder till kortad livslängd på spetsen, i synnerhet om maan efter en avlödning låter spetsen stå med denna temperatur längre tid.
Ett bra alternativ är om man kan ha avkänning så att spetstemeraturen sänks eefter någon minuts standby.
Kan man sänka temperaturen 100 grader ökar livslängden avsevärt och tiden för att återaktivera till önskad temperatur blir inte extremt lång. Vanliga typer av avkänning är elektriskt i hållaren eller skaksensor.
Har hört om de som experimenterat med att ha mässingsull i lödstället som spetsen når för att hålla nere spetstemperaturen men vet inte om det fungerar.
Spetsarna är dyra men de är också lite mer komplicerade till PACE avlödningsstationen än vanliga lödspetsar.
Det är naturligtvis retligt om spetsar som inte fått ytan mekaniskt skadad ändå måste kasseras pga kopparvandring och övertemperatur.
Det finns en möjlighet och det är mekanisk rengöring och efter betbad i syra kan man lägga på ny plättering genom elektrolys. Man lägger på krom, nickel och järn i omgångar tills man byggt upp lagom tjocklek, ca 300 um.
Exakta proceduren och om man även använder någon magisk legering brukar vara hemligt företagsrecept där just deras variant ger extra long-life.
Kopparkärnan är inte alltid ren koppar utan kan beroende på spetstjocklek vara bronslegering som ger bättre mekanisk styrka.
Att lägga på ny plättering är inget som jag prövat. då jag inte har det behovet med mina lödverktyg.
Det är sällan jag löder och avlöder annat än SMD och då använder jag två lödpennor/lödpincett eller varmluft.
Situationen kan säkert vara annan med i synnerhet äldre hålmonterade komponenter. Å andra sidan så är det då oftare blyat tenn som ska avlödas.
Om temperaturen på avlödningsstationen är satt till rimlig temperatur och spetsar plötsligt börjar förbrukas snabbt, skaffa en lödspetstermometer. Något kan ha hänt med regleringen. Löd-termometer kostar en hundring på AliX.
Om man nu sitter i situationen att man behöver skaka fram lika extra liv i en spets där kopparen gått igenom (dvs inte enbart en spets vars oskadade yta är täckt i koks och slagg) och man inte kräver slitstyrka utan bara behöver en lödspetsyta med bra termisk överföring mellan vätande spets och lödtennet som ska sugas bort så kan man nöja sej med att på rengjord spets lägga på ett nickellager. En variant är att elektroplättera nickel i saltsyra-lösning. Det behöver inte vara koncentrerad syra , fungerar även med svagare syra fast det tar längre tid. Doppa endast den del av spetsen som behöver få vätningen förbättrad. Kanske bör sughålet täppas för att skydda insidan. Prova med en vanlig gammal lödpenne-spets först för att se att det fungerar. Plättering ska ta tid för att bli bra så det är ingen ide med att skruva på onödigt hög ström. Det avges en del klorgas. Inte värre än vid somliga metoder att etsa kretskort men slabba med det under köksfläkten så slipper man lukten och klorgas bryter ner lungvävnad så det är inte nyttig gas att andas in.
Här ett exempel på tenn-plättering av lödspets:
När kopparen når ytan går det inte längre väta spetsen och olika mer eller mindre kraftfulla rengöringar som bearbetar och tunnar ut järnplätteringen gör bara problemet värre,
Järnplätteringens tjocklek är på vanliga lödspetsar relativt tunn, pirat eller inte. Man vill hålla lagret tunnt för att få små termiska förluster till kopparkärnan.
Om spetsens yta har ett tennlager varar järnplätteringen längre. Om ytan lämnas med slagg och sot minskar termiska förlusterna till luften och spetsen får en högre yttemperatur än relativt en ren tennbelagd spets.
Hög temperatur kortar livslängden på spetsen men det är en mycket olinjär temperaturkurva som stiger logaritmiskt.
200 grader och det tar år för kopparen att vandra genom en normal lödspets. Vid 500 grader handlar det om sekunder.
På en helt ren spets blir då ytan mörkfärgad av kopparen.
Avlödningsspetsar av bättre sort brukar även ha en annan typ av beläggning inuti röret som ska förhindra att något fastnar.
Det vanligaste är troligen en krom-beläggning inuti röret.
Temperaturen är kritisk för hur snabbt kopparen tar sej igenom. Skaffa en billig lödspets-termometer för att kolla så lödstationens inställning stämmer. Pace skriver själva att man inte ska ha högre temperatur än 315C i en äldre instruktion.
Det är normalt riktigt, Det är tillräckligt för att smälta blyat tenn. Övertemperatur är aldrig ett alternativ till fungerande och tillräcklig värmereglering. Det finns de som med envishet hävdar att man måste ha övertemperatur men det beror då mest på verktyg som inte klarar effektiv värmereglering och är inget som är ok inom industrin.
Ska man kunna avlöda oblyat tenn så måste man ställa upp temperaturen så att man når smälttemperatur.
Det leder till kortad livslängd på spetsen, i synnerhet om maan efter en avlödning låter spetsen stå med denna temperatur längre tid.
Ett bra alternativ är om man kan ha avkänning så att spetstemeraturen sänks eefter någon minuts standby.
Kan man sänka temperaturen 100 grader ökar livslängden avsevärt och tiden för att återaktivera till önskad temperatur blir inte extremt lång. Vanliga typer av avkänning är elektriskt i hållaren eller skaksensor.
Har hört om de som experimenterat med att ha mässingsull i lödstället som spetsen når för att hålla nere spetstemperaturen men vet inte om det fungerar.
Spetsarna är dyra men de är också lite mer komplicerade till PACE avlödningsstationen än vanliga lödspetsar.
Det är naturligtvis retligt om spetsar som inte fått ytan mekaniskt skadad ändå måste kasseras pga kopparvandring och övertemperatur.
Det finns en möjlighet och det är mekanisk rengöring och efter betbad i syra kan man lägga på ny plättering genom elektrolys. Man lägger på krom, nickel och järn i omgångar tills man byggt upp lagom tjocklek, ca 300 um.
Exakta proceduren och om man även använder någon magisk legering brukar vara hemligt företagsrecept där just deras variant ger extra long-life.
Kopparkärnan är inte alltid ren koppar utan kan beroende på spetstjocklek vara bronslegering som ger bättre mekanisk styrka.
Att lägga på ny plättering är inget som jag prövat. då jag inte har det behovet med mina lödverktyg.
Det är sällan jag löder och avlöder annat än SMD och då använder jag två lödpennor/lödpincett eller varmluft.
Situationen kan säkert vara annan med i synnerhet äldre hålmonterade komponenter. Å andra sidan så är det då oftare blyat tenn som ska avlödas.
Om temperaturen på avlödningsstationen är satt till rimlig temperatur och spetsar plötsligt börjar förbrukas snabbt, skaffa en lödspetstermometer. Något kan ha hänt med regleringen. Löd-termometer kostar en hundring på AliX.
Om man nu sitter i situationen att man behöver skaka fram lika extra liv i en spets där kopparen gått igenom (dvs inte enbart en spets vars oskadade yta är täckt i koks och slagg) och man inte kräver slitstyrka utan bara behöver en lödspetsyta med bra termisk överföring mellan vätande spets och lödtennet som ska sugas bort så kan man nöja sej med att på rengjord spets lägga på ett nickellager. En variant är att elektroplättera nickel i saltsyra-lösning. Det behöver inte vara koncentrerad syra , fungerar även med svagare syra fast det tar längre tid. Doppa endast den del av spetsen som behöver få vätningen förbättrad. Kanske bör sughålet täppas för att skydda insidan. Prova med en vanlig gammal lödpenne-spets först för att se att det fungerar. Plättering ska ta tid för att bli bra så det är ingen ide med att skruva på onödigt hög ström. Det avges en del klorgas. Inte värre än vid somliga metoder att etsa kretskort men slabba med det under köksfläkten så slipper man lukten och klorgas bryter ner lungvävnad så det är inte nyttig gas att andas in.
Här ett exempel på tenn-plättering av lödspets:
Re: PACE avlödningsspetsar svartnar snabbt...
Jag lödar blyfritt vid 300°C och blyhaltigt vid 280°C.
Svarta spetsar kommer oftast - i min erfarenhet - av att man lödar, torkar av spetsen och sedan sätter kolven i stället.
På jobbet har jag givit dom en del åthutningar om detta beteende.
Den "torra" spets oxiderar snabbt och det kan nå ner till järn-lagret och då fungerar den skit.
Ett lager lödtenn skyddar järn-lagret.
Man ska VÄTA spetsen när man ställer kolven i stället.
När man sedan löder igen, torkar man kort oxiderna av, löder (och upprepar lödningarna om det är fler efter varandra) varefter man KAN torka av om det är mycket skit på spetsen - o sedan vätar man igen.
Slutar man löda i 5 min+ slår man av lödstationen. Jag har ett par digitala Weller och uppstarten tar inte lång tid.
Jag har samma spets sedan 15 år, fungerar galant fortfarande.
Efter jag fick min vilja på jobbet, har lödningar blivit avsevärd bättre o problemen med att hålla spetsen "aktiv" har försvunnit.
Svarta spetsar kommer oftast - i min erfarenhet - av att man lödar, torkar av spetsen och sedan sätter kolven i stället.
På jobbet har jag givit dom en del åthutningar om detta beteende.
Den "torra" spets oxiderar snabbt och det kan nå ner till järn-lagret och då fungerar den skit.
Ett lager lödtenn skyddar järn-lagret.
Man ska VÄTA spetsen när man ställer kolven i stället.
När man sedan löder igen, torkar man kort oxiderna av, löder (och upprepar lödningarna om det är fler efter varandra) varefter man KAN torka av om det är mycket skit på spetsen - o sedan vätar man igen.
Slutar man löda i 5 min+ slår man av lödstationen. Jag har ett par digitala Weller och uppstarten tar inte lång tid.
Jag har samma spets sedan 15 år, fungerar galant fortfarande.
Efter jag fick min vilja på jobbet, har lödningar blivit avsevärd bättre o problemen med att hålla spetsen "aktiv" har försvunnit.
